SVERIGE: Allvarligt besked om nödnumret 112

2023 04 24

Riksrevisionen inleder en omedelbar granskning av SOS Alarm.

Detta på grund av att problemen med att nå 112 i samband med nöd är alldeles för stora.

Inte nått målet på tio år

Målet är att det inte ska dröja mer än åtta sekunder i snitt när man ringer till SOS Alarm, som ägs gemensamt av staten och Sveriges kommuner och regioner.

Det var dock längesedan det målet stämde överens med verkligheten.

Närmare bestämt för tio år sedan, 2013.

"Allvarliga konsekvenser"

Enligt Riksrevisionen förekommer det att svarstider är så långa att det kan få "allvarliga konsekvenser" för de som söker hjälp.

– Det har även förekommit problem i samband med vidarekoppling av samtal från SOS Alarm till ambulanssjukvård, polis eller räddningstjänst, till exempel långa svarstider eller bristande möjligheter att överföra information, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

"Långvariga problem"

Riksrevisionen konstaterar att det är mycket angeläget att 112 fungerar friktionsfritt.

– Att människor snabbt och enkelt kan nå nödnumret 112 och få hjälp i nödsituationer är en central funktion i samhället.

– SOS Alarms uppdrag att leverera 112-tjänsten är ett samhällsuppdrag som kräver en samordnad och sammanhållen larmbehandling. De långvariga problemen med bristande måluppfyllelse gör att vi vill titta närmare på om verksamheten är effektiv, tillägger riksrevisor Helena Lindberg i samma pressmeddelande.

21 sekunder

Förra året var svarstiderna om man ringde 112 i perioder så långa som 21 sekunder, enligt SVT.

– Den är alldeles för lång, konstaterade Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på SOS Alarm.

Det är inte bara långa svarstider som gäckat SOS Alarm under de senaste åren.

En stor stressfaktor har även varit den stora mängden falsklarm som lägger ett onödigt högt tryck på personalen som sitter redo att svara på människors nödsamtal.

Under 2021 ringdes 3,4 miljoner samtal till SOS Alarms operatörer. Men en ofantlig mängd av dessa ringdes helt utan att någon nödsituation ens existerade, enligt siffror som SVT tagit fram.

Ungefär 650 000 samtal kvar så kallade “fickringningar”, det vill säga samtal som skett av misstag.

LÄS MER: Larmade 112 – annat land svarade i telefonen

Foto: Sarah B

Text: Redaktionem

Jättesmäll för Sverige – kan förlora 26 miljarder kronor

2025 04 23

Svenska staten står inför en kraftig skattesmäll.

Totalt kan summan landa på 26 miljarder kronor. Pengar som är på väg att gå upp i rök.

23 miljarder ska betalas tillbaka

Bakgrunden är det erbjudande som företagare fick under pandemin om att skjuta fram delar av skattebetalningen.

Nu ska pengarna betalas, vilket många företag inte klarar av och istället kastar in handduken.

Hittills har 9 400 företag med anstånd gått i konkurs, vilket betyder en förlust på drygt tio miljarder kronor för staten, rapporterar SVT.

Totalt har Skatteverket beviljat 63 000 företag uppskov och sammanlagt 23 miljarder kronor återstår att betalas in.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, säger Tomas Envall, som är sektionschef på Skatteverket, till kanalen.

Kommer växa

Förlusten på tio miljarder väntas med andra ord att växa.

Enligt Skatteverkets bedömning kan staten förlora ytterligare 16 miljarder under de kommande tre åren, uppger SVT.

Det skulle i värsta fall innebära en totalförlust på 26 miljarder kronor.

Ett mildare scenario är att summan “bara” växer med åtta miljarder under samma period.

“Har hjälpt många”

Redan i november förra året talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

– Stödet tillkom ju på väldigt kort tid under den period som var väldigt kritisk med en pandemi som kom ganska plötsligt. Under den perioden kunde vi hjälpa många företag att få stöttning genom de första tuffa månaderna, sade Tomas Envall till TV4 vid tillfället.

– Vi vet som sagt att det har hjälpt många företag, men det har väl också hjälpt företag som kunde gått i konkurs redan när stödet kom.

LÄS MER: Lyxbutik går i konkurs – har kopplats till terrorgrupp

"Tickande bomb"

Prognosen har förvärrats sedan de första larmen om att pandemistöden inte kan betalas tillbaka av alla företag.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

– Problemet är att man har förlängt anstånden och återbetalningstiden. När man väl har sjösatt krispolitik är det svårt att avsluta den. 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Massprotest mot Trump – största hittills

2025 04 22

Över hundra amerikanska högskolor och universitet fördömer president Trumps ”oöverträffade maktmissbruk och politiska inblandning” i utbildningssystemet.

Bland aktörerna finns stora universitet som Harvard, Princeton och Brown.

Uppropet beskrivs som den hittills starkaste markeringen mot Trumpadministrationens inblandning i lärosätenas styrning.

– Vi talar med en röst mot den aldrig tidigare skådade statliga överträdelsen och den politiska inblandningen som nu hotar den amerikanska högre utbildningen, framhåller aktörerna i ett uttalande som publicerats av medlemsorganisationen American Association of Colleges and Universities.

– Vi är öppna för konstruktiva reformer och motsätter oss inte legitim statlig tillsyn. Men vi måste motsätta oss olämpligt statligt intrång i livet för dem som studerar, bor och arbetar på våra campus, fortsätter uttalandet.

Bakgrund

Konflikten mellan Vita huset och amerikanska universitet har pågått i flera veckor. 

I synnerhet har bråket kretsat kring det välansedda universitetet Harvard som anklagat Trumpadministrationen för politisk styrning. Detta efter att Vita huset ställt flera krav på Harvard.

Trumpadministrationen har bland annat krävt att universitetet ska införa nya anställningsrutiner, antagningsprocesser och förändringar i styrningen. Dessutom har Vita huset krävt hårdare granskningar av utländska studenter och nedstängning av så kallade mångfaldskontor.

Den amerikanska regeringen hävdar att åtgärderna krävs för att bekämpa antisemitism, medan Harvad anklagar Vita huset för politisk styrning.

Stämning och fryst finansiering 

Under måndagen stämde Harvard den amerikanska regeringen. Trumpadministrationen har tidigare  fryst 2,2 miljarder dollar i statligt stöd till universitetet. 

LÄS MER HÄR:

USA-professor varnar för skräckscenario: ”Slutet är nära”

Donald Trump bestört: “Vi kommer förlora vårt land”

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen