I NATT: Förbluffande ljussken över Ukraina – kaos utbröt

2023 04 20

En stark och stor ljusblixt dök upp på himlen ovanför Kyiv natten till idag, torsdag.

Ljusfenomenet fick huvudstadens militära administration att larma invånarna i regionen om att ett luftmål upptäckts på himlen.

Länk till en video finns längst ned i artikeln.

Militären gav besked om att luftförsvaret stod redo att skjuta ned objektet och flyglarmen började ljuda i staden, rapporterar Kyiv Independent.

– Gå ned i skyddsrum och invänta information. Filma inte eller posta någonting på nätet, framhöll stadens militär på Telegram.

Ändrade sig

Det mystiska skenet visade sig dock inte vara något angrepp, men beskeden svängde rejält i fråga om vad som hade orsakat fenomenet på himlen.

Några timmar efter att flyglarmen gått igång hävdade Kyivs militäradministration i ett uttalande att det var en Nasa-satellit som brunnit upp.

– För att undvika att någon på marken skulle skadas av fallande rymdskrot sattes flyglarmet igång, framhöll militärchefen Serhiy Popko.

Mer förvirring

Ytterligare förvirring uppstod när Andriy Yermak, stabschef för president Volodymyr Zelensky, gick ut på Telegram och förklarade att det var Ukrainas luftvärn som låg bakom ljusskenet.

Det inlägget togs dock bort relativt fort, uppger den ukrainska tidningen.

Samtidigt förnekade också flygvapnet att det skulle finnas hot om attacker över Kyiv för närvarande.

Nasa förnekar

Under natten har även amerikanska rymdorganisationen Nasa uppdaterat sin hemsida.

Där förklaras att en pensionerad rymdfarkost under namnet RHESSI förväntades återinträda i jordens atmosfär just på kvällen den 19 april, 21 år efter att den skickades upp, skriver Kyiv Independent med hänvisning till Nasa.

Nasa förväntar sig att det mesta av rymdfarkosten kommer att brinna upp när den färdas genom atmosfären, men vissa komponenter förväntas överleva återinträde. Risken att skada någon på jorden är låg – ungefär 1 på 2 467, framhåller organisationen.

Men Nasa förnekar samtidigt att det är RHESSI som har synts ovanför Kyiv, rapporterar BBC.

Enligt Rob Margetta från Nasas pressavdelning var satelliten fortfarande i omloppsbana när blixten observerades  ovanför Kyiv.

– Nasa och det amerikanska försvarsdepartementet fortsätter att spåra RHESSI, framhåller han för den brittiska kanalen.

Svensk forskare: Utesluter inte meteorit

Innan uppgifterna från Nasa hade den svenska rymdforskaren Eric Stempels, verksam vid Uppsala universitet, ifrågasatt om det verkligen var en fallande satellit som låg bakom det mystiska ljusskenet.

Han menar att det inte heller går att utesluta att det var en meteorit.

– Jag tycker inte riktigt att det ser ut som rymdskrot. Men på grund av situationen i Ukraina kan det hända mycket där, framhåller han till samma tidning i natt.

Ukrainska sociala medier har under natten fullkomligt svämmat över med teorier om vad blixten kan ha berott på.

Ett populärt tema bland alla föreslgna förklaringar är att den skulle ha orsakats av utomjordingar.

Se videon över ljusskenet på Twitter genom att klicka här.

Foto: Skärmdump, Twitter

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

En namninsamling med 100 000 underskrifter från hela landet lämnas idag över till regeringen.

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen