INVANDRINGEN: M och SD på kollisionskurs

2023 04 16

De två största partierna i Sveriges regeringsunderlag har helt olika uppfattning om EU:s nya migrationspolitik som kan komma att beslutas senare i år.

EU inleder just nu de sista förhandlingarna om en ny migrationspolitik. Moderaten Tomas Tobé ser EU-parlamentets  förslag som något positivt och historiskt, men hans kollega Sverigedemokraten Charlie Weimers håller inte med.  

Jag har svårt att se varför Sverigedemokraterna vill motarbeta den europeiska migrationspolitiken som kommer att vara mer fungerande och hållbar, framhåller Tomas Tobé. 

Moderaterna i centrum  

Moderaterna menar att den europeiska invandringspolitiken behöver ha mer ordning och reda, med starkare kontroll av yttre gränser.  

Sverigedemokraterna hävdar å sin sida att den nya migrationspakten är ett sätt för Moderaterna att hamna i centrum under det svenska ordförandeskapet.  

– Idag kritiserar jag statsministern för att regeringen och Moderaterna prioriterar små kortsiktiga vinster under EU-ordförandeskapet framför Sveriges långsiktiga nationella intresse, anser Charlie Weimers.  

Parallell till Löfven  

Sverigedemokraterna drar en parallell mellan Ulf Kristersson och Stefan Löfven.

Weimers menar att Löfven fattade ett beslut under EU-toppmötet i Göteborg 2017 som framställdes som en positiv vinst. Däremot blev resultatet ett hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.  

EU-kommissionen och stora medlemsstater kräver att Kristersson skall finna en europeisk lösning på migrationsproblemen och ett otal andra frågor. Kristersson har inte haft ork att lyfta blicken och tänka strategiskt, hävdar Charlie Weimers. 

Flytta asylprocessen  

Däremot ställer sig Moderaterna inte helt emot SD:s förslag om migrationspolitiken. 

– Den enda egna lösning Weimers presenterar handlar om att förlägga asylprocessen till tredjeland, utanför Europa. Det är varken ett nytt eller ointressant förslag, och är något som säkert kommer att finnas med i fortsatta diskussioner framåt, påpekar Tomas Tobé i en replik i SvD.  

Planerar röstkupp 

Beslutet om EU:s nya migrationspakt antogs i slutet av mars. På måndag kommer plenum rösta om förhandlingsmandat. För att stoppa beslutet planerar Weimers att försöka få till en röstkupp.  

Om 10 procent av EU-parlamentarikerna ifrågasätter förhandlingsmandatet vid omröstningen så krävs det en ny omröstning längre fram.

– Det är oacceptabelt och strider helt mot regeringens mandat för en restriktiv migrationspolitik. Sverige­demokraterna förväntar sig att regeringen agerar kraftfullt för att stoppa detta kostsamma och ogenomtänkta förslag, framhåller Charlie Weimers i SvD.  

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 26

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen