Det finns för få meteorologer i Sverige och intresset för att utbilda sig är svagt.

Behovet gäller såväl meteorologer som arbetar med prognoser för allmänheten och försvaret som sakkunniga om klimatförändringar.

Nu uppmanas fler att överväga yrket, rapporterar SR.

– Det är kanske ett lite nischat yrke, så att folk kanske inte riktigt tänker på det. Att man inte vet vad en meteorolog är. Det är ett samhällsviktigt jobb, som är både spännande och roligt, säger Max Schildt på SMHI.

Ingen ökning

Trots den rådande bristen har ingen ökning av ansökningar till utbildningar inom meteorologi noterats.

I takt med uppmärksamheten som klimatkrisen ges behövs kompetens inom det området.

– Vi får ju kompetens inom klimatvetenskap också. Det har inte blivit någon ökning av sökande till programmen trots att det är en väldigt relevant fråga, fortsätter Schildt.

Stor brist

Ett av de lärosäten där det går att utbilda sig till meteorolog är Stockholms universitet.

Universitetet har tidigare uppmärksammat den stora bristen, och beklagar situationen.

– I Sverige råder en stor brist på prognosmeteorologer både inom Försvaret och på SMHI. Detta beror till stor del på att antalet studenter på kandidatprogrammen i meteorologi har minskat under de senaste femton åren, förklarar Stockholms universitet.

Yrkeslärare saknas

Ett annat yrke som är i behov av personal är yrkeslärare.

Inom kategorin uppges många arbetsgivare mena att det är svårt att hitta personal.

– Stor brist uppges för personer med yrkeslärarutbildning där 9 av 10 arbetsgivare rapporterar dålig tillgång till utbildade sökande, framhåller Statistiska centralbyrån.

Ingenjörer efterfrågas

SCB bedömer även att det kommer att finnas en stor efterfrågan på ingenjörer under de kommande åren.

– Arbetsgivarna uppger svårigheter att hitta nyutexaminerade civil- och högskoleingenjörer inom teknisk fysik samt maskin-, fordons- och farkostteknik. Flera av dessa är bland de utbildningsgrupper där efterfrågan förväntas öka som mest under de kommande tre åren, förklarar SCB.

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen