ÖVERRASKNING: Oväntat bakslag för slopad plastpåseskatt

2023 04 14

Sverige kan behöva betala mer pengar till EU om plastpåseskatten slopas.   

Under onsdagen lämnade regeringen och Sverigedemokraterna beskedet om att punktskatten på plastpåsar kommer att slopas. Det kan leda till att Sverige behöver betala en avgift till EU för plastförpackningar som inte återvinns, rapporterar DN.   

En intäkt på 519 miljoner kronor    

Plastpåseskatten kommer att plockas bort helt eller sänkas kraftigt från och med 1 januari nästa år. Skatten gav enligt Skatteverket en intäkt på 519 miljoner kronor förra året.   

Däremot är det ännu inte helt säkert om det finns en överenskommelse om skatten.   

– Jag tror det har blivit ett missförstånd. Vad de fyra partierna hittills är överens om är att remittera frågan om plastpåseskatten, framhåller klimatminister Romina Pourmokhtari (L), till DN.   

Det är först i höstbudgeten som beslutet ska fattas.  

9 kronor för varje kilo plast 

Anledningen till att Sverige kan behöva betala mer pengar till EU beror på ett beslut som tagits av medlemsländernas regeringar. Det innebär att för varje kilo plast som inte återvinns måste medlemslandet ge ett extra bidrag till EU-budgeten på 0,8 euro. Det motsvarar 9 svenska kronor.   

Den nuvarande plastpåseskatten har minskat det svenska bidraget till EU-kommissionen. Däremot kommer det att förändras om skatten sänks kraftigt eller slopas helt.   

“Den fyller inte sin funktion”  

Däremot tycker Tidöavtalspartierna att skatten inte fyller sin funktion.   

– Nu ser vi effekten av skatten. Den är negativ. Den fyller inte sin funktion, sa Jakob Olofsgård (L), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, till Altinget tidigare i vår.   

Skillnad på olika plastpåsar  

Det är skillnad på plastpåsar som köps i kassan och de plastpåsar som köps på rulle och som oftast används som soppåsar. Plastpåsarna som säljs i kassan klassas som plastförpackningar och omfattas därför av EU-avgiften. 

– Det vanligaste vi använder påsarna till är förmodligen att stoppa soporna i och elda upp dem, säger handläggare Åsa Stenmarck på Naturvårdsverket, till DN.  

Kan kosta Sverige 200 miljoner årligen  

I Sverige infördes plastpåseskatten år 2017 vilket resulterade i en minskad användning av plastpåsar. Innan skatten infördes förbrukade svenskarna 84 plastpåsar per person varje år. En konsumtion på den nivån skulle innebära en avgift runt 200 miljoner till EU per år.   

EU har infört ett direktiv som innebär att det ska vara en användning av högst 40 plastpåsar per person år 2025. Det är en siffra som Sverige klarar idag.   

– Skatten har varit oerhört effektiv för att nå det målet. Om Sverige inte når målet riskerar vi böter, säger Åsa Stenmarck.  

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen


10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

UPPGIFTER: Turkiet går in och hjälper Ryssland

2026 09 11

De ukrainska attackerna gör det allt svårare för Ryssland.

Problemen för den normalt så starka olje- och bränslenationen hopar sig.

Ryssland har under sommaren tvingats vända sig till flera olika länder för att få hjälp att hantera den stora bristen på bensin i landet. Nu kommer rapporter om att ytterligare länder går in och hjälper Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Ryssland har tvingadats importera bränsle från Sydkorea och köpa tillbaka bensin som raffinerats från sin egen råolja i Indien, uppger en färsk rapport från Center for Research on Energy and Clean Air, enligt tidningen.

Turkiet går också in

Motsvarande rapport från augusti avslöjade att Ryssland vänt sig till Indien för inköp av bränsle.

När nu rapporten för september släpps avslöjas att både Sydkorea och Turkiet har gått in med hjälp till ryssarna.

– Turkiet verkar ha börjat skeppa bensin till Ryssland, där de första lasterna anlände i september 2026, står det i rapporten.

– Ukrainska attacker mot Rysslands energiindustri har vänt på steken för världens en gång största oljeexportör.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Framgångsrika attacker

Ukrainas attacker mot den ryska energiproduktionen har varit framgångsrika, enligt rapporten. Det märks nu på Rysslands behov av att importera.

– Rysslands behov av att köpa bensin från ett raffinaderi i Indien och skeppa den halvvägs runt jorden med samma flotta som normalt exporterar har visat hur ukrainska drönarattacker påverkar den inhemska raffinaderikapaciteten, framhåller rapporten.

Varnar för Ryssland

Turkiet har flera gånger under Rysslands krig mot Ukraina uppmanat båda parterna att hålla attackerna på avstånd från turkiskt territorium. Detta med anledning av flera incidenter och attacker i Svarthavsområdet, där turkiska aktörer drabbats.

I början av augusti gick också Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering, ut och varnade för att Ryssland kan ta till kärnvapen i kriget.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, sade Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen