Efterlängtat besked för svensk ekonomi

2023 04 14

Inflationen i Sverige bromsar in.

Det visar nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB.

Inflationstakten enligt KPI – som visar prisutvecklingen för den privata, genomsnittliga konsumtionen i Sverige – landar på 10,6 procent i mars 2023.

Det är en minskning jämfört med föregående månad.

I februari uppmätte KPI 12 procent.

– Inflationstakten sjönk i mars, vilket delvis berodde på att uppgången av energipriserna har mattats av, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Flera faktorer

Sjunkande el- och drivmedelspriser pekas ut som bidragande faktorer till inbromsningen av inflationstakten.

– Elpriserna gick ned för tredje månaden i rad, i mars sjönk priserna med 2,2 procent, skriver SCB.

Priserna på drivmedel har även sjunkit det senaste året.

På ett år har drivmedelspriserna minskat med 8 procent, uppger SCB.

Flera stigande kostnader

Samtidigt tampas svenska hushåll alltjämt med flera stigande kostnader.

– Stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrog med 2,8 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, framhåller SCB.

Vidare uppge myndigheten att livsmedel och alkoholfria drycker har ökat med 19,7 procent under det senaste året och 1,2 procent sedan februari.

Nedgång för KPIF-inflationen

Inflationstakten enligt KPIF, där ränteförändringarna är borträknade, var 8,0 procent i mars.

Det är en nedgång jämfört med februari då motsvarande siffra var 9,4 procent.

– Inflationstakten enligt KPI blev högre än den enligt KPIF på grund av bolånens ökade räntesatser. Den effekten rensas bort från KPIF. I övrigt är de två måtten lika, säger, Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Större tapp än väntat

SCB:s nya siffror innebär att inflationstakten i Sverige minskat mer än väntat.

Enligt  Infronts enkät väntades KPIF-inflationen landa på 8,4 procent i mars.  

Text: Redaktionen


“Kan knäcka alla virus” – unikt läkemedel på gång

2025 11 02

Den som blir sjuk av en bakterie kan få det mycket effektiva läkemedlet antibiotika utskrivet av läkare.

Men för virus finns ingen motsvarighet.

Det kan nu vara på väg att förändras.

Forskare har nämligen utvecklat ett antiviralt läkemedel som på bred front ska kunna slå ut “alla virus”, inklusive covid-19, säsongsinfluensa, sarsvirus och ebola.

– Om ett nytt virus dyker upp imorgon har vi för närvarande inget att använda. Dessa läkemedel har potential att bli den första försvarslinje, säger Adam Braunschweig, professor vid City University of New York, till norska NRK.

Utnyttjar virusens gemensamma nämnare

I jakten på en effektiv medicin har forskarna utnyttjat det som många av de farligaste virusen har gemensamt, nämligen deras sockerrika yta.

Flera ämnen som kan binda till ytan har testats. Ämnena fäster sig på virusets utsida likt ett lim och hindrar det från att känna igen människans celler och ta sig förbi.

Därmed stoppas viruset från att använda kroppens proteinfabriker för att kopiera sig själv.

LÄS MER: Oväntad upptäckt om salt – inte bara blodtrycket som påverkas

Kan snart testas på människor

Läkemedlet har hittills bara testats mot covid-19 och på djur. Det bästa ämnet räddade 9 av 10 möss från att dö av viruset.

Forskningen är dock fortfarande i ett tidigt skede, understryker experter från Norska folkehelseinstituttet.

Men. 

Förhoppningarna är höga.

Läkemedlet bedöms kunna vara effektivt även mot en rad andra virus, bland annat de som orsakar gula febern, fågelinfluensa och vanlig säsongsinfluensa.

– Ytmolekylerna finns i de flesta virus som gör oss sjuka. Inklusive hiv, hepatit, mässling, dengue och zikavirus, säger Adam Braunschweig.

Fler djurstudier är nu på gång. Enligt forskarna hoppas man att kunna testa medicinen på människor inom de närmaste tre åren.

LÄS MER: Då kan du inte bli sjuk – unik upptäckt om vinterkräksjuka

LÄS MER: Populära räkor i butiker utreds – kan vara farliga

Foto: CDC

Text: Redaktionen


2nov2025

Skarpt villkor från Kreml – till Japan

2025 11 03

Ryssland meddelar att man kan tänka sig att diskutera ett fredsavtal, med ett villkor till Japan.

När andra världskriget avslutades så undertecknades aldrig det officiella fredsfördraget av Japan och Ryssland.

Kreml lyfter nu möjligheten att underteckna avtalet, men bara på ett villkor.

– Ryssland går med på att diskutera ett fredsavtal med Japan som officiellt avslutar andra världskriget, men bara om landet överger sin antiryska hållning, säger det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova, rapporterar finska Iltalehti med hänvisning till ryska medier.

Blev aldrig undertecknat

Anledningen till att Japan och Ryssland aldrig har undertecknat något officiellt fredsavtal är en tvist om fyra öar norr om Japan.

Sovjetunionen och Japan stred på motsatta sidor under kriget.

– I slutet av kriget tog sovjetiska trupper kontroll över de fyra öarna utanför Hokkaido som Japan nu anser vara olagligt ockuperade av Ryssland, uppger Iltalehti.

Skyller på Japan

Men nu handlar det lika mycket om Japans syn den pågående konflikten i Ukraina.

– Vi har vid flera tillfällen sagt att vägen till att återuppta dialogen med Japan kommer att öppnas först när Tokyo överger sin anti-ryska riktning, som syftar till att skada vårt land och dess medborgare, säger Maria Zakharova, uppger tidningen.

– Detta tillvägagångssätt, som leder till en återvändsgränd, valdes av den japanska sidan, inte av oss.

LÄS OCKSÅ: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump

Japans nya premiärminister

Japans nya premiärminister, Sanae Takaichi, har anklagat Ryssland för landets aggression mot Ukraina.

Men hon öppnar ändå för att kunna hitta en lösning och kunna skriva under fredsavtalet.

– Japan står fast vid sin politik för att lösa den territoriella frågan och sluta ett fredsavtal, säger den japanska premiärministern.

Även om relationerna mellan Japan och Ryssland är frostiga så är Japan beroende av rysk energi.

Ryssland levererar runt nio procent av den flytande naturgas som används av Japan, uppger Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: Kaos i Ryssland - flygplatser stängs efter massattack

Foto: President of Russia Office resp J. Leung

Text: Redaktionen