JUST NU: Ny insats – ska hjälpa pressade hushåll

2023 04 13

Regeringen ska utreda hur bolånetak och amorteringskrav kan utformas i framtiden.

En kommitté, som leds av professor Peter Englund, ska i huvudsak analysera vilka makroekonomiska risker som är förenade med hushållens skuldsättning och hur åtgärder – som till exempel amorteringskrav – kan motverka dessa risker.

– Dessutom kommer kommittén att analysera om amorteringskrav kan utformas mer ändamålsenligt, framhåller regeringen. 

”Behöver hanteras”

– Riskerna med hushållens höga skuldsättning behöver hanteras, och de regelverk som används för detta ska vara effektiva och proportionerliga. Hur detta bäst låter sig göras är en viktig och svår fråga och en gedigen utredning kan bidra till att fördjupa kunskaperna, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och tillägger:

– Syftet är att utveckla makrotillsynen, inte avveckla den, särskilt då kunskapsläget ständigt går framåt.

Ministern framhåller att utredningen även syftar till att utveckla konsekvensanalysen för ett politikområde som är under utveckling och förändring.

– Vi vill stärka förutsättningarna för att hantera systemrisker och därmed lägga en grund för en växande ekonomi med goda villkor för både hushåll och företag.

Då ska utredningen redovisas

Utöver professor Peter Englund består kommittén av dekanen Susanne Ackum och professorn John Hassler.

– Ett antal sakkunniga från akademin, statsförvaltningen och näringslivet kommer också att bjudas in att medverka i utredningen, uppger regeringen.

Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2024.

Lovade paus

Inför valet lovade Moderaterna att pausa amorteringskravet på bolån.

– Amorteringskravet har bidragit till en sund amorteringskultur och lägre belåning. Men i rådande ekonomiska läge, där hushållen är pressade av skenande kostnader, behövs särskilda åtgärder. Moderaterna kommer där tillfälligt pausa amorteringskravet – precis som under pandemin. Pausen ska revideras var sjätte månad.  Det kan innebära en uppskjuten amortering på 7 500 kronor i månaden för en familj med lån på 3 miljoner, framhöll partiet den 6 september – fem dagar innan riksdagsvalet.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har sedermera backat från vallöftet.

Enligt Svantesson gav Moderaterna löftet i ett läge då man trodde att inflationen skulle landa på tre procent 2023. I dag är läget annorlunda. I mars steg inflationen till 12 procent.

– Det var en annan prognos för 2023, och i december gav ett tydligt uppdrag till Finansinspektionen att utvärdera den här ventilen som gör att man kan få en paus, sa hon till SVT Nyheter i januari.

FI kritiserar förslaget

Finansinspektionen, FI, har varnat för att det är en dålig idé att slopa kravet när inflationen skenar.

– Det har gjort att vi kom in i den här krisen som vi är i nu lite mindre skuldsatta och därmed lite mindre räntekänsliga. Det tror jag är bra att ta med sig även in i nästa kris som kommer. Det är i grund och botten ett krav som vi tycker ska finnas över tid, säger Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen, till SVT.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen


Tungt bakslag för pensionärer – får höjd avgift

2025 04 28

Många pensionärer kommer att drabbas av en höjd avgift.

Pensionsmyndigheten har beslutat att höja en avgift som många pensionärer betalar.

Det handlar om den avgift man betalar när man väljer att föra över sin premiepension till en maka eller make.

Detta har setts som ett sätt att öka jämställdheten, men nu väljer Pensionsmyndigheten att höja avgiften för överföringen.

Därför höjs avgiften

Avgiften för att föra över sin premiepension höjs från 6 procent till 7,5 procent.

Höjningen sker till följd av en studie över livslängden bland överförare och mottagare, rapporterar DI.

– Kostnaderna för överföring belastar systemet mer än vad man trott tidigare. Därför behöver avgiften höjas, säger Pensionsmyndighetens pensionsexpert Monica Zettervall till tidningen.

Kvinnor har i genomsnitt 26 procent lägre pension än män, och därför brukar möjligheten att överföra premiepensionen till den man är gift med, ses som ett verktyg för ökad jämställdhet.

– Om du är gift kan du föra över din framtida premiepensionsrätt till din partner. Det kan vara ett sätt att kompensera din partner om hen riskerar att få lägre pension, informerar Pensionsmyndigheten på sin hemsida.

Men nu blir det alltså dyrare att göra så, då avgiften höjs till 7,5 procent.

– När pengarna förs över minskas pensionsrätten med 7,5 procent. Det innebär att mottagaren får 92,5 procent av pensionsrätten, uppger Pensionsmyndigheten.

Och den som har ångrat sig måste snabba på att stoppa sin överföring.

Ändringar före 30 april

Om man vill stoppa överföringen så har man nu bara några dagar på sig.

– Vill man ta bort sin överföring behöver det göras senast den 30 april för att undvika den nya avgiften, säger Monica Zettervall till tidningen.

För att kunna föra över sina premiepensionsrätter behöver man vara gift eller registrerad partner. Man kan alltså inte göra en överföring om man bara är sambo.

Om överföringen ska gälla för i år – eller upphöra att gälla – så behöver man anmäla det senast den 30 april.

Man kan bara överföra premiepensionsrätter för innevarande eller framtida år. Man kan själv välja om överföringen ska gälla tills vidare eller för endast ett år.

Man kan endast överföra hela premiepensionsrätten, inte bara en del av den.

Vid skilsmässa avslutas överföringen automatiskt, informerar Pensionsmyndigheten.

Foto: M. Timberlake

Text: Redaktionen


Norge vänder sig till hela världen: “Helt fruktansvärt”

2025 04 28

Norges utrikesminister Espen Barth Eide påkallar hela världens uppmärksamhet.

Det har gått ett och ett halvt år sedan Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023, som dödade över 1 000 personer, och det efterföljande eskalerande kriget i Gaza.

Men världen har tystnat trots att konflikten pågår för fullt, anser Espen Barth Eide.

– Det är en helt fruktansvärd situation. Situationen i Gaza är nu faktiskt värre än den var innan vapenvilan, som bröts av Israel, säger han enligt Dagbladet som hänvisar till en intervju med nyhetsbyrån NTB.

"Alldeles för tyst"

Enligt palestinska hälsomyndigheter har över 51 000 människor i Gaza dödats av israeliska attacker sedan oktober 2023.

Av dessa uppges minst 16 000 vara barn. Tusentals personer saknas i ruinerna.

Både FN:s särskilda sändebud Francesca Albanese och Amnesty International hävdar att kriget är ett pågående folkmord.

– Världssamfundet är alldeles för tyst. Det finns en stark kontrast mellan det som händer i Gaza och det fokus det får, säger Espen Barth Eide.

Han menar att den stora politiska diskussionen istället handlar om tullar numera.

– Samtidigt har situationen i Gaza gått från dåligt itll värre, säger utrikesministern.

Israel: kritiskt skede

När den norska statsministern Jonas Gahr Støre och hans finansminister Jens Stoltenberg var på besök i Vita huset häromveckan fanns inte kriget i Gaza på agendan.

USA:s president Donald Trump har ställt sig helhjärtat på Israels sida. Nyligen bad Israels premiärminister Benjamin Netanyahu om tålamod då kriget går in i en “kritisk fas” för att få hem gisslan som tagits av Hamas.

– Vi befinner oss i ett kritiskt skede av operationen, och vid denna tidpunkt behöver vi tålamod och beslutsamhet för att vinna, säger Netanyahu enligt norska Sol.

Hamas hade då nyligen avvisat ett nytt förslag om vapenvila.

Frankrike: "oacceptabelt"

Flera världsledare, däribland Frankrikes president Emmanuel Macron, har de senaste veckorna kritiserat att nödsändningar till Gazas befolkning till stor del stoppats efter att förhandlingarna om en vapenvila brakat samman.

Det israeliska beslutet att blockera bistånd från att komma in i Gaza är oacceptabelt, framhåller den franska regeringen i ett uttalande.

Sedan tidigare har Internationella brottmålsdomstolen, ICC, utfärdat en arresteringsorder mot Netanyahu för misstänkt krigsbrott i Gazaremsan.

Foto: WTO/Prime Vision

Text: Redaktionen