Bekräftat – nytt besked om plastpåseskatten

2023 04 12

Det blir ingen mer plastpåskeskatt.

Beskedet om den omdiskuterade skatten är nu officiellt, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Regeringen har kommit överens med Sverigedemokraterna i förhandlingarna och förändringen kommer att presenteras i den kommande vårbudgeten.

– Det är ju en oangelägenhet för människor, en väldigt dysfunktionell skatt på många sätt och vis. Ett konstigt inslag i skattesystemet, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

"Då är man konstig i huvudet"

Nyårsafton 2023 blir sista dagen med plastpåseksatten. 1 januari 2024 slopas den.

Redan för en månad sedan var beskedet på gång då SD flaggade för att ta bort den när vårbudgeten läggs fram.

Oscar Sjöstedt kallade den då för en “odåga”, och ser inga risker med exempelvis förhöjda nivåer av mikroplaster av naturen som en konsekvens.

– Nej, den risken tror jag snarare kommer av att bygga fler vindkraftverk om jag ska vara ärlig. Jag vet ingen svensk eller i Sverige boende människa som går och slänger sin soppåse i naturen. Då är man ju konstig i huvudet, säger Oscar Sjöstedt till SR.

Infördes för tre år sedan

Det var för tre år sedan som platspåseskatten infördes med förhoppningen om att konsumtionen av plastpåsar skulle minska. Då kostade en plastpåse tre kronor, efter höjningen kostade den runt sju kronor. 

Tidigare har regeringspartierna tillsammans med SD ställs sig kritiska till skatten, men det är först nu som partierna agerar i frågan. 

"Fyller ingen funktion"

Tidöavtalspartierna hade chansen att ta bort skatten redan i höstbudgeten förra året, men när budgeten väl presenterades fanns den kvar.

– Nu ser vi effekten av skatten. Den är negativ. Den fyller inte sin funktion, sa Jakob Olofsgård (L), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, till Altinget tidigare i vår.

Inbringade 519 miljoner

Enligt Skatteverket inbringade plastpåseskatten 519 miljoner kronor till staten under fjolåret.

Men det är en “symbolåtgärd” som påverkar svenska folket negativt, enligt Oscar Sjöstedt.

Det finns även experter som varit kritiska till skatten.

– Det mest uppenbara är att det bara är en viss typ av påsar som beskattas, säger Runar Brännlund, professor i miljöekonomi vid Umeå universitet, till SVT.

– Andra påsar, som rullpåsar eller varor i butiken som är färdigpackade i plastpåsar, är inte heller beskattade.

"100 plastkassar per person och år"

Per Bolund (MP) menar dock att plastpåseskatten har varit nödvändig och att politikerna behöver påverka där man kan påverka.

– Plastkassarna är ett miljöproblem. Vi har använt alldeles för mycket plastkassar – fortfarande över 100 plastkassar per person och år, säger partiledaren till tv-kanalen.

Foto: J. Lawrence

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny lag om kontanter – nu ska det bli olagligt

2025 11 06

En ny lag om kontanter är på gång i Sverige.

Regeringen har idag gått fram med förslaget.

Lagändringen går ut på att göra det straffbart att föra ut stora mängder kontanter från Sverige till ett annat EU-land, om man inte på förhand har anmält det till Tullverket, rapporterar SR.

Gränsen går vid 10 000 euro, alltså motsvarande strax över 100 000 svenska kronor.

– Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige. Ska vi knäcka den, vilket vi har bestämt oss för att göra, behöver vi också ha den här anmälningsskyldigheten, att man helt enkelt inte kan föra över stora summor varken till eller från Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till radion.

Tullverket får tillåtelse

Enligt regeringens nya förslag kommer Tullverket även att ges tillåtelse att söka igenom väskor för att leta reda på oanmälda pengar. Myndigheten ska också få lov att kroppsvisitera folk om man misstänker att en person reser med stora mängder kontanter men inte har anmält det i förväg.

Anmälningsplikten ska även gälla för den reser in i Sverige från ett annat EU-land. Liknande lagar finns redan i flera andra europeiska länder.

På frågan om hur lagändringen går följer villkoren om fri rörlighet i unionen svarar finansministern följande.

– Fri rörlighet är fantastiskt, av både varor och tjänster, men vi kan inte ha fri rörlighet för kriminella och deras brottsvinster.

LÄS MER: Sverige i historiskt avtal – “extremt negativt för Ryssland”

Böter föreslås

Straffet för att bryta mot anmälningsskyldigheten föreslås bli böter.

Sedan tidigare finns en motsvarande lag för den som reser till ett land utanför EU.

– Om du ska ta med dig motsvarande 10 000 euro eller mer i kontanta medel när du reser över EU:s gräns ska du anmäla det till Tullverket, informerar myndigheten.

Syftet är att förhindra penningtvätt, organiserad brottslighet och terorrism.

Förutom sedlar om mynt ingår även följande i kontanta medel.

  • resecheckar
  • checkar
  • skuldebrev
  • investeringsguld
  • postanvisningar utan någon namngiven mottagare.

Källa: Tullverket

LÄS MER: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nytt land inför euro – halva befolkningen är emot

2025 11 06

Den 1 januari 2026 är det dags.

Efter åratal av förberedelser går då till slut Bulgarien med i eurosamarbetet, efter att beslutet formellt fattats i somras.

Men det är enbart drygt hälften av landets befolkning som stödjer valet av att byta valuta, rapporterar Politico.

Inflation och maktcentralisering i Bryssel är några av farhågorna som oroar bulgarerna.

Dessutom har påstådda ryska desinformationskampanjer fått fart, vilket bedöms ha ökat motståndet ytterligare.

Nu agerar Europeiska centralbanken för att lugna motståndarna inför anslutningen.

– Bulgarien går med i euron vid en tidpunkt då det råder större osäkerhet, då vi upplever fler kriser – den ena efter den andra, som dessutom förstärker varandra – och då den globala ordningen, så som vi har känt den, har blivit mer splittrad och vännerna kanske är färre, säger Christine Lagarde, Europeiska centralbankens ordförande, enligt Politico.

Kommissionären: kommer hjälpa Bulgarien

Tidigare i år låg stödet för euron i Bulgarien på 45 procent. De senaste månaderna har stödet ökat något till 51 procent, enligt en undersökning som landets finansminister Temenuzhka Petkova gått ut med.

Även Valdis Dombrovski, EU-kommissionär med särskilt ansvar för ekonomi, handel och finansiella frågor, försöker nu lugna kritikerna.

Hans budskap är att euron kommer att hjälpa Bulgarien att kompensera för växande geopolitiska risker. Åtminstone så som de uppfattas för investerare.

– I de baltiska länderna, trots att de var geopolitiskt exponerade, var lånekostnaderna lägre än i Polen, och investerare bedömde i stor utsträckning att euron är en stabiliserande faktor, säger Dombrovski enligt Politico.

LÄS MER: Kristersson ger plötsligt besked – om euro i Sverige

Har ryska kampanjer påverkat?

Enligt den amerikanska tidningen har det gått att peka ut ryssfinansierade kampanjer i sociala medier som ämnar att undergräva stödet för euron.

Det högerextrema partiet Revival, som arrangerat flera demonstrationer mot euron under året, ingick exempelvis i april ett avtal med Vladimir Putins parti Enade Ryssland.

– Det är ingen hemlighet att Ryssland för ett hybridkrig mot Europa och de europeiska medlemsstaterna. Det handlar om provokationer, sabotagehandlingar, kränkningar av det europeiska luftrummet, inblandning i politiska processer i Europeiska unionen, även i andra länder, och desinformation, svarar Valdis Dombrovski på frågan om det ryska inflytandet påverkat den allmänna opinionen om euron.

LÄS OCKSÅ: Helt ny svensk cola kommer till affären

LÄS MER: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Ryan Rayburn / IMF resp I. Boran

Text: Redaktionen