Risk för vissa löntagare – kan bli utan ökning

2023 04 08

Anställda utan kollektivavtal kan bli utan löneökning.

Parterna i avtalsrörelsen har kommit överens om rekordhöga lönelyft om 4,1 procent för i år.

Dock kan anställda inom flera branscher där det inte finns några kollektivavtal bli utan löneökningar.

Ett exempel på en sådan bransch är restaurangbranschen, rapporterar SR.

– Det kan vara så att man inte får någon löneutveckling överhuvudtaget, eller till och med att arbetsgivaren vill sänka lönen för en, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Fria att bestämma själva

Företag med kollektivavtal är bundna till det centrala löneavtalet, där riktmärket för löneökningarna hamnade på 4,1 procent i år.

Företag utan kollektivavtal är däremot fria att själva sluta överenskommelser.

– Om vi får en löneutveckling som blir för hög, alltså att kostnadstrycket blir för högt, då kommer det innebära att man måste dra ner på personal. Jag tycker att man ska prata med sin arbetsgivare om hur det går för företaget och om det går att hitta någon typ av deal, säger Johan Grip, chefsekonom vid Företagarna.

Kommit överens

Det var efter långa förhandlingar som parterna kom överens om ett nytt industriavtal med en total ökning om 7,4 procent.

Under det första året är ökningen 4,1 procent och 3,3 det andra året.

– Visst, man hade kunnat önska sig ännu mer, men vi har ändå nått ett bra resultat, säger Marie Nilsson, förbundsordförande IF Metall till SVT.

Bra för konkurrenskraften

Såväl Marie Nilsson som Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, tror att det finns goda förutsättningar för reallöneökningar nästa år.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin understryker att avtalet är bra för Sveriges konkurrenskraft.

– I ett läge där det är svårt att förutse världsekonomins utveckling har vi nått ett avtal som blir en stabiliserande kraft på svensk arbetsmarknad under de två kommande åren, menar han.

Omfattar hundratusentals

SKR:s överenskommelse med Sobona och Kommunal omfattar mer än 400 000 medarbetare i kommuner och regioner.

Avtalet sträcker sig till den 31 mars 2024.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 27

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen