EXPERTER ENIGA: Hon kan bli Sveriges nästa statsminister

2021 06 28

När vare sig Socialdemokraterna eller Moderaterna kan vara säker på seger i talmansrundorna kan en annan partiledare bli nästa statsminister – nämligen Centerns Annie Lööf.

Statsvetaren Jan Teorell vid Lund Universitet kan tänka sig att en mittenregering där Centern spelar en avgörande roll kan bli ett hett alternativ i de stundande talmansrundorna.

– Alltså en smal mittenregering som kan tolereras av båda sidor. I det fallet kan det bli så att S och C byter roller och Annie Lööf får bilda regering mot att Stefan Löfven får igenom vissa krav på politiskt inflytande, säger Jan Teorell till DN.

Tror likadant

Li Bennich-Björkman professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, bedömer även hon att en mittenregering som får tummen upp av både högersidan och vänstersidan är en trolig utgång.

– Jag tror att någon sorts liten mittenlösning absolut är ett alternativ, det trodde jag redan förra gången. Det är redan så befäst att det är de stora partierna som håller i taktpinnen i svensk politik så just nu handlar det bara om att försöka få till en lösning som funkar fram till det ordinarie valet. De skulle kunna tänka, ”låt Annie Lööf ta det här”, säger hon till DN.

ANALYS

Nu när talman Andreas Norlén tar över rodret kommer en spännande tid att ta vid då det kan komma att bölja fram och tillbaka mellan Lag Löfven och Lag Kristersson. Då ingen sida kan vara säker på seger är det mycket möjligt att man får finna en tredje kandidat. Vänstern, KD och SD är sannolikt för långt från mitten för att finna acceptans av både S och M. Då ligger Centern och Liberalerna nära till hands.

[yop_poll id="286"]

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 03 10

Från och med måndagen inleds en nationell trafikvecka i Sverige.

Det innebär en större polisiär närvaro längs vägarna än vanligt.

Fram till och med söndag gäller intensifierad trafikövervakning med extra hastighetskontroller på vägar med hastighet upp till 70 kilometer i timmen, till exempel utanför skolor och i bostadsområden.

– Vill man eliminera risken att bli stannad och belagd med böter för hastighetsöverträdelser så är valet enkelt, håll rådande hastighetsbegränsning, framhåller polisen på Facebook.

"Toleransen kommer att vara låg"

Syftet med nationell trafikvecka är att skapa trygghet i trafiken. Ökad närvaro bedöms vara den kanske viktigaste metoden, tillsammans med att beivra all brottslighet på vägarna.

– Toleransen kommer att vara låg, varnar polisen på sociala medier.

– Kom ihåg att ju fortare man kör – desto längre blir bromssträckan om något skulle hända. Våra vägar är anpassade för en bestämd hastighet av en anledning. Håll avstånd till framförvarande fordon och planera din körning.

– Är du rädd om ditt körkort så rekommenderar vi att du anpassar körsättet därefter.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Att vi informerar i förväg om fler hastighetskontroller kan verka märkligt men faktum är att det också ger resultat, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare förklarat.

– Människor följer i större utsträckning hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor, vilket också syns på olycksstatistiken. Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt.

Fakta: Polisens insatsvecka i trafiken

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år. Syftet är att kraftsamla resurser och för att göra samstämmiga kontroller i hela EU. 

- Under årets resterande insatsveckor ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik. Självklart arbetar polisen i trafiken alla andra veckor på året också.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland ställer fyra ultimatum – USA säger ja till alltihop

2025 03 11

USA och dess president Donald Trump uppges ha accepterat Rysslands mycket stränga “fredsplan” för att avsluta kriget i Ukraina.

Vladimir Putin och Ryssland inledde en fullskalig invasion mot Ukraina i februari 2022.

Donald Trump har lovat att få slut på kriget.

Nu uppges USA säga ja till samtliga krav som Ryssland har lagt fram för att så ska ske, erfar Kyiv Post.

– Uppgifterna tyder på att Washington har blivit mer mottaglig för Kremls narrativ om krigets ursprung, som Moskva nu aggressivt marknadsför för västerländska åhörare, säger källor till den ukrainska tidningen.

Fyra mycket tuffa krav

Ett av de grundläggande kraven för Ryssland är att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj byts ut.

Dessutom har Kreml fyra ytterligare krav som uppges vara icke-förhandlingsbara:

1. Avsluta det västerländska militära stödet till Ukraina. Moskva kräver att alla vapentransporter, underrättelsedelningar och träning av ukrainska styrkor upphör. Om det enbart gäller USA eller även Europa är just nu oklart.

2. Erkännande av ryskockuperat territorium. Ryssland kräver att de olagligt annekterade regionerna Krym, Cherson, Zaporizhzhia, “Folkrepubliken Donetsk” och “Folkrepubliken Luhansk” erkänns internationellt som delar av Ryssland.

3. Återinföra den ryska kulturens, språkets och kyrkans framträdande plats. Ryssland vill “återställa” en prioriterad rysk kultur i Ukraina genom att införliva det ryska språket, ryska medier och den rysk-ortodoxa kyrkan i den ukrainska vardagen.

4. Återgå till Istanbulavtalets villkor. Avtalet var ett utkast till ett fredsförslag som förhandlades fram mellan Ukraina och Ryssland i mars 2022, vilket inkluderade diskussioner om Ukrainas neutralitet, säkerhetsgarantier och begränsningar av dess militär i utbyte mot att Ryssland drog tillbaka trupper. Många experter har hävdat att avtalet skulle missgynna Ukrainas intressen.

"Allt är sant, det händer verkligen"

Den ukrainska tidningen skriver också att Kreml har dragit igång en aggressiv desinformationskampanj.

Syftet är att misskreditera Zelenskyj genom att framställa honom som ett hinder för att uppnå fred.

– Ryssland försöker utnyttja spänningarna mellan de amerikanska och ukrainska presidenternas team för att driva fram “Istanbulförslaget” som krav på Ukraina för en eventuell vapenvila och framtida fredsavtal, säger en högt uppsatt ukrainsk regeringstjänsteman till Kyiv Post.

Moskva uppges också samarbeta med ukrainska politiker utomlands i syfte att få fram proryska presidentkandidater.

– Allt är sant. Det här händer verkligen, säger en källa från den ukrainska underrättelsetjänsten.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen