JUST NU: Regeringens nya besked till Erdogan

2023 04 04

Sverige kommer att skifta fokus i Natoprocessen.

Tyngdpunkten i processen flyttas från Turkiet och Ungern till de länder som har godkänt Sveriges Natoansökan.

Det uppger utrikesminister Tobias Billstöm (M).

”Har gjort vår del av jobbet”

I en intervju med SvD säger Billström att Sverige går in i en ny fas efter att Finland officiellt blivit en fullvärdig medlem av Nato.

Sveriges primära fokus är inte längre att försöka övertyga Turkiet och Ungern att godkänna den svenska ansökan.

Utrikesminister Billström understryker att Sverige redan har uppfyllt villkoren i avtalet med Turkiet och att det är dags för president Recep Tayyip Erdogan att godkänna den svenska ansökan.

– Det viktiga är att övriga allierade visar sitt stöd till förmån för vår ansökan. Vi har redan gjort vårt del av jobbet när det gäller Turkiet i och med uppfyllandet av memorandumet. Och vad gäller Ungern har vi inga förpliktelser gentemot dem, utan där är det bara en fråga om att ungerska parlamentet borde börja ratificera, säger han till SvD.

Utrikesministern tror att Finlands medlemskap kommer att skynda på den svenska Natoprocessen.

– I och med att Finland blir Natomedlem så kommer man inifrån organisationen att vara en stark röst för ett svenskt Natomedlemskap, också på militärgeografisk grund. Det är ingen hemlighet att Finland och Sverige har stora gemensamma intressen att bägge länderna blir Natomedlemmar tillsammans, säger Tobias Billström till SvD.

Har pratat med Erdogan

Tidigare under tisdagen höll Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg en gemensam pressträff med Finlands president Sauli Niinistö.

Natochefen berättade att han fört samtal med Turkiets president om den svenska Natoansökan.

– Jag träffade president Erdogan för några veckor sedan och pratade med honom i telefon nyligen. Vi kom förstås överens om att först och främst se till att Finland blir en fullvärdig medlem. Men vi enades också om att återuppta processen och mötena mellan Finland, Sverige och Turkiet för att säkerställa att vi också kan göra framsteg med ratificeringen av Sverige, sa Stoltenberg och tillade:

– Sverige befinner sig på en mycket bättre plats i dag än i början av processen. Vi kommer att fortsätta arbeta hårt för att säkerställa att vi kan slutföra ratificeringsprocessen.

Vidare underströk Stoltenberg, i likhet med Billström, att Sverige uppfyllt sin del av avtalet med Turkiet.

Foto: Presidency of the Republic of Turkey resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Dramatiska uppgifter om Putin – kan ske i höst

2025 06 02

Den ryske historikern och författaren Juri Felsjtinski har gjort flera sensationella avslöjanden om Ryssland.

I början av 2000-talet släppte Felsjtinski och tidigare FSB-officeren Alexander Litvinenko boken ”Blowing up Russia”. I boken hävdar författarna att den ryska säkerhetstjänsten FSB låg bakom bombattentaten mot bostadshus i Ryssland 1999 för att legitimera en andra invasion av Tjetjenien och bana väg för Vladimir Putins maktövertagande.

Nu går Juri Felsjtinski ut med nya dramatiska uppgifter.

Enligt författaren planerar Putin en massiv attack mot Kyiv eller Baltikum i höst.

– Om vi ser ryska trupper samlas i Belarus igen, som i slutet av 2021, vet vi att Ryssland planerar antingen en andra invasion mot Kiev norrifrån. Eller, vilket är värre för Europa, kan Vladimir Putin öppna en andra front och invadera Litauen, säger Felsjtinski till YLE.

Varningen: Kommer utnyttja storövningen

Författaren hänvisar till att Ryssland planerar att genomföra den stora militärövningen Zapad i början av september.

Felsjtinski varnar för att Moskva kommer utnyttja övningen som förevändning för stora förflyttningar av trupper och militär utrustning.

– Zapad 2021 blev en direkt förberedelse för invasionen av Ukraina 2022. Ryssland lämnade då kvar stora mängder trupper och materiel i Belarus efter övningens slut, säger han till kanalen.

LÄS MER: Historiker tvärsäker: Putinregimen kan falla på tre dagar

Natos östra flank höjer målsättningen

Under måndagen har stats- och regeringscheferna från de nordiska Natoländerna deltagit på ett toppmöte i Vilnius tillsammans med ledarna från östländerna i försvarsalliansen.

I ett gemensamt uttalande uppger länderna att de kommer arbeta för att 5 procent av BNP ska användas till försvarsutgifter och försvarsrelaterade investeringar, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Trumpregeringen hyllar Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finansministern varnar alla som jobbar

2025 06 02

Svenskar som jobbar kommer att tvingas betala för flera av Socialdemokraternas nya förslag.

Det skriver finansminister Elisabeth Svantesson (M) och äldre- och socialförsäkringsminister Anja Tenje (M) i en debattartikel i Dagens Industri.

Ministrarna listar flera förslag som Socialdemokraterna presenterat under den nyligen avslutade S-kongressen:

- Höjda ersättningsnivåer i sjukförsäkringen

- Karensavdraget ska slopas

- Förkortning av arbetstiden

Enligt M-ministrarna kommer förslagen leda till ökade kostnader för vanliga arbetare.

– Sanningen är att det är alla de som faktiskt går till jobbet varje dag, och redan betalar hög skatt, som kommer få stå för notan. Tillsammans med företagen, som annars hade kunnat anställa fler och bidra med tillväxt och konkurrenskraft, skriver Svantesson och Tenje.

– Svenska hushåll och företag som under de senaste åren har kämpat med stigande räntor och hög inflation kommer behöva betala för de som inte jobbar. Det är varken rätt eller rättvist mot dem som arbetar och betalar skatt, och det är inte värdigt för dem som hålls kvar i utanförskap.

Svaret: ”Handlar om rättvisa och respekt”

Socialdemokraterna vill slopa karensavdraget eftersom de anser att det drabbar olika yrkesgrupper olika hårt. Enligt partiet kan exempelvis tjänstemän ofta jobba hemifrån och undvika att förlora en dagsinkomst vid sjukdom, medan de som arbetar i till exempel hemtjänst, butik eller kollektivtrafik saknar den möjligheten.

– Vanligt folk ska inte tvingas ställas inför valet att ha råd vara hemma när de är sjuka eller att kunna betala för den allt dyrare matkassen. Det handlar om rättvisa och respekt, har partiledare Magdalena Andersson sagt om beslutet att slopa karensavdraget.

LÄS MER: FI varnar: Ta inga lån från dessa företag | Ekonomibladet

”46 000 kronor per år”

Under partikongressen beslutade S att partiet ställer sig bakom en kortare arbetsvecka, men överlåter frågan till arbetsmarknadens parter.

S-profilen Annika Strandhäll har länge drivit frågan om arbetstidsförkortning.

– Alla andra nordiska länder har genomfört arbetstidsförkortningar. Faktum är att i Sverige har vi det längsta arbetslivet i hela Europa, sade Strandhäll till Sveriges Radio när förslaget presenterades.

Från högerkanten låter det dock annorlunda.

Starka näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv varnar för att en arbetstidsförkortning kan få stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.

Enligt organisationen kan en förkortad arbetsvecka från 40 till 35 timmar per vecka leda till en minskning av BNP med 509 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 8,1 procent av BNP eller 46 000 kronor per person och år.

– Med oförändrade välfärdsambitioner skulle det innebära ett kraftig ökat skattetryck motsvarande en höjning av skatten med 2 400 kronor i månaden per vuxen person, skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

LÄS MER: Konkurserna minskar – men här ökar de kraftigt | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen