JUST NU: Nytt förslag – gäller personer som semestrar i hemlandet

2023 04 03

Det föreslår Moderaterna.

Förslaget är en del av regeringens åtgärder för att skärpa politiken mot fusk med uppehållstillstånd.

Personer som semestrar i sina hemländer – trots att de sagt att de flytt på grund av hot – ska bli av med sitt uppehållstillstånd.

Det betonar migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).

Hon har gett Migrationsverket i uppdrag att utreda frågan.

– Uppdraget är bredare än hemresor, det handlar om att identifiera alla typer av fusk.

– Men det mest iögonenfallande är om svenska folket prioriterar resurser för att ge folk skydd när det sedan visar sig att de inte alls har skyddsbehov. Det tror jag många är upprörda över, säger Maria Malmer Stenergard till Expressen.

Vill utreda personerna

Enligt migrationsministern finns det många människor som åker tillbaka till sina hemländer kort efter att de beviljats skydd i Sverige på grund av den upplevda hotbilden i hemlandet.

– I sådana fall talar mycket för att man inte gett korrekta uppgifter. Då måste det inledas en utredning, ett arbete som har varit extremt eftersatt under tidigare regeringar, säger Maria Malmer Stenergard till Expressen.

Ytterligare förslag

Regeringen vill även se skärpta villkor för anhöriginvandring och att möjligheten till uppehållstillstånd av humanitära skäl begränsas.

I en lagrådsremiss föreslås det bland annat att åldersgränsen för att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning ska höjas.

Det föreslås även att möjligheterna till undantag från försörjningskravet för anhöriga begränsas.

Migrationsverket har pekat ut vissa svårigheter med att tillämpa de nya reglerna.

– Förändringarna kan innebära att Migrationsverket i en högre andel ärenden behöver avgöra om det är förenligt med Sveriges internationella åtaganden att försörjningskravet upprätthålls. Det kan kräva både mer tid och resurser av myndigheten, säger Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, med anledning av att myndighetens yttrande lämnats till regeringen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya villkor för folk som kör över Öresundsbron

2024 04 30

För första gången någonsin i Sverige kommer kameror av modellen  ANPR (Automatic Number Plate Recognition) att användas för att fotografera och samla in uppgifter om fordon. 

Det meddelar polisen.

– I stället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen, skriver myndigheten om de nya kamerorna.

Stor betydelse för polisen

Enligt polisen kommer kamerorna få stor inverkan på det polisiära arbetet. Fordonsuppgifterna som samlas in ger polisen möjlighet att lägga in bevakning på ett fordon och söka på ett fordon i efterhand.

Håkan Jarborg Eriksson, nationell samordnare för gränsnära brottsbekämpning hos polisens nationella operativa avdelning, Noa, berättar att uppgifterna ska samlas in i brottsbekämpande syfte.

Det nya systemet ska hjälpa polisen  att upptäcka, förebygga och förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

–  Det kan bland annat handla om att vi vill lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats. Det kan också handla om att kunna utesluta att ett intressant fordon har passerat området, säger Håkan Jarborg Eriksson i ett uttalande.

Ny lagstiftning

En ny lagstiftning, som trädde i kraft i augusti 2023, ger polisen utökade befogenheter att använda ANPR-kameror i gränsområden.

Framöver kommer kamerorna att monteras upp på andra platser än Öresundsbron.

– Systemets funktionalitet kommer att utvecklas och successivt utökas också antalet kameror på olika platser i Sverige för att effektivisera polisens brottsbekämpande arbete, säger Håkan Jarborg Eriksson.

Den nya tekniken kommer inte att ha någon påverkan på trafiken och bilister kommer informeras om kamerabevakningen via skyltar i berört område. Polisen har rätt att behålla fordonsuppgifterna i sex månader, sedan kommer uppgifterna raderas.

Fakta: ANPR-kameror

- Polisens ANPR-system hanterar insamlad fordonsinformation. Fordonsinformationen samlas in via så kallade ANPR-kameror. Istället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen. Inga foton tas i syfte att identifiera individer i fordonet. Trots det kommer bilden av fordonet att behandlas enligt polisens riktlinjer för allmän kamerabevakning som inkluderar kortare lagringstid och maskering.

- Genom dessa kameror kan polisen samla in fordonsinformation och fordonsrörelser i syfte att upptäcka, förebygga, förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Det kan handla om att lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats.

- Att registrera en bevakning på ett registreringsnummer och att utföra en sökning, kräver att ett polisiärt ärende finns som anges vid registrering eller sökning.

- Implementeringen av förmågan att använda fordonsinformation och fordonsrörelser i brottsbekämpande syfte drivs via ANPR-projektet som är EU-finansierat genom Fonden för inre säkerhet (ISF). Fonden ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU. 

Källa: Polisen

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redaktionen