JUST NU: Nya förklaringar – därför har matpriserna skenat

2023 04 03

Konkurrensverket har inlett en granskning av livsmedelsbranschen efter att matpriserna i butikerna skjutit i höjden.

I en första analys pekar Konkurrensverket ut flera orsaker till de skenande matpriserna.

– De stigande livsmedelspriserna beror bland annat på effekter från flera på varandra följande kriser, exempelvis coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina, som lett till ökade kostnader i flera led i livsmedelskedjan. Bland förklaringarna finns också en svag svensk krona, framhåller myndigheten.

Utöver ovan faktorer pekar Konkurrensverket ut en ”dålig konkurrenssituation” som ytterligare en bidragande orsak.

– Det går inte att utesluta att en del av prisökningen också beror på en dålig konkurrenssituation, står det i analysen.

”Finns en risk”

Martin Bäckström, enhetschef på myndigheten, kommenterar analysen. 

– Det finns ju få aktörer i olika delar av livsmedelskedjan och då finns en risk att konkurrensen inte fungerar som den borde eller kan göra. Men sen om så är fallet eller inte, det vet vi inte i nuläget men det har vi för avsikt att djupdyka i, säger han till Expressen.

Dominerar marknaden

I dag dominerar tre stora aktörer – Ica, Coop och Axfood – den svenska livsmedelsmarknaden.

Matjättarna äger över 90 procent av marknaden.

– Den höga inflationen på livsmedel kan potentiellt påverka och påverkas av konkurrensförhållanden och konkurrenskraft i livsmedelskedjan. Under sådana förhållanden är det särskilt viktigt att konsumenter och företag är uppmärksamma på och ifrågasätter prisökningar som inte verkar motiverade, skriver Konkurrensverket i analysen.

Vidare skriver myndigheten att ”den svenska livsmedelskedjan kännetecknas av att det finns få aktörer i flera
led och delmarknader”.

– Få aktörer på en marknad behöver inte nödvändigtvis betyda att konkurrensen är svag. Risken är dock större att konkurrensen inte fungerar som den borde på marknader med få aktörer, står det i analysen.

Tidigare studie

När Konkurrensverket studerade livsmedelskedjan 2018 var bedömningen att konkurrensen fungerade huvudsakligen väl, både inom handel och produktion. 

– Att säkerställa att konkurrensen fungerar är dock ett löpande arbete, understryker myndigheten.

Omfattande granskning 

Dagens analys är en första del av en större granskning av livsmedelsbranschen.

Konkurrensverket kommer granska de kraftiga prishöjningarna av livsmedel och om de beror på bristande konkurrens i livsmedelskedjan.

Vidare kommer myndigheten undersöka om aktörerna i något led ökat sina vinstmarginaler och om handelns egna märkesvaror (EMV) haft en prispressande eller prishöjande effekt, samt om EMV påverkat konkurrensen i olika led.

Foto: R. Escobar

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen