Vägrar sänka pris på mjölk – ger sin förklaring

2023 04 03

Mjölk och mejeriprodukter har stigit med 30 procent i pris under det senaste året.

Detta samtidigt som det finns ett stort överskott på mjölk – såväl i Sverige som globalt.

– Som företag kan de ha vinning av att behålla de höga priserna. Att man kan göra så är ett tecken på marknadsmakt, säger Helena Hansson, professor vid SLU, till Dagens Nyheter.

"Skakar i mjölkbranschen"

På den internationella  marknaden rasar priset på mjölk. I Sverige har Arlas bönder fått priset sänkt flera gånger redan i år.

DN beskriver det som att det “skakar i mjölkbranschen”.

Trots det syns inga förändringar i butikshyllorna, där priserna ligger kvar på ungefär samma nivåer som förra månaden.

En förklaring är priset på mjölkpulver.

– För att förstå det stora schemat måste man förstå värdet av pulvret. Får man bra betalt för pulver, gör man pulver av mjölken. Det kan man inte göra nu. Pulvervärdet har sjunkit ett helt år, säger Björn Folkesson, lantbrukare på Öland, till tidningen.

Vädjade att mjölka mindre

För knappt två månader sedan vädjade mejerijätten Skånemejerier till sina 300 bönder att mjölka mindre.

Man uppmanade också att skjuta upp investeringar.

– Vi har bett de leverantörer som planerar att minska eller till och med upphöra med produktion, att om möjligt tidigarelägga, framhöll presschefen Anette Gregow i ett mejl till SVT Skåne.

"Enormt överskott"

I ett öppet brev uttryckte företaget att efterfrågan på mjölkbaserade varor minskat och man hänvisade önskemålet på minskat produktion till ett “enormt mjölköverskott”.

Man valde även att vända sig till industrin för att kunna bli av med skummjölk och produkter och som kan bli mjölkpulver, vilket ger en lägre ersättning.

– Med tanke på att priserna på mejeriprodukter gått ned avsevärt i Europa senaste tiden måste detta överskott säljas till ett mycket lågt pris, vilket skapar stora ekonomiska förluster för oss, uttryckte Skånemejeriers inköpsdirektör Göran Nihlén till bönderna, enligt SVT.

Mejerijättens förklaring

I slutet av mars kunde Arla konstatera att mejeriförsäljningen i Sverige minskade med fem procent i volym under vecka 8, jämfört med för ett år sedan.

Ekologisk mjölk minskade med hela 17 procent.

Enligt Helena Hansson är Skånemejeriers vädjan om att minska mjölkandet ett tecken på att enskilda företag kan påverka marknadspriset.

Men enligt Skånemejerier var det öppna brevet ett missförstånd. Det skulle enbart informera lantbrukarna om situationen.

I ett mejl till DN motiverar Anette Gregow varför priserna inte sänks till butik och i förlängningen till konsumenterna.

Vi justerar ständigt priset, i enlighet med mjölkpriset som ju går upp och ner över tid. Nu är mjölkpriset på väg ner. Som mejeriföretag är vi verksamma inom en lågmarginalbransch. I vår produktion skapas biprodukter, och det är det överskottet som i dag säljs på internationella marknaden. Det är just det överskottet som är mycket kostsamt.

Foto: A. Jankovic

Text: Redaktionen


Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 08

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen


Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 08

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen