SVERIGE: Allvarliga rapporter – ambulanspersonal pistolhotas

2023 04 03

Hot och våld mot ambulanspersonal i tjänsten ökar rejält.

Förra året gjordes 67 anmälningar till Arbetsmiljöverket, jämfört med 21 stycken för fem år sedan. Det rapporterar Sveriges Radio.

Slag, sparkar och pistolhot

Och det är allvarliga incidenter som anmälts.

Våld som slag och sparkar mot sjukvårdare och att personalen fysiskt hindras från att lämna en plats är några exempel.

Det har också skett direkta mordhot – även med pistol.

– Vi har ganska många incidenter i utlarmningen som inte ska vara ett farligt jobb att åka på, men som blir farligt för oss, säger ambulanssjuksköterskan Fredrik Segerblad till SR.

"Kall och nollställd"

Fredrik Segerblad beskriver att man blir “kall och nollställd” och att den stora emotionella reaktionen ofta kommer efteråt.

Samtidigt har han också blivit luttrad på grund av att hotfulla situationerna är så återkommande.

Någonting som i allra högsta grad också påverkar möjligheterna till vård.

– Vid händelser där jag märkt att jag av slumpen hamnat på en osäker plats försöker vi, om det är möjligt, få in patienten i bilen så snabbt som möjligt och ta oss till en annan punkt för vård, säger Fredrik Segerblad.

Relativt ny lag

I Sverige finns en relativt ny lag om så kallat blåljussabotage. Brottsrubriceringen trädde i kraft 1 januari 2020 och inkluderar angrepp eller störning mot polis, räddningstjänst eller ambulans som syftar till att allvarligt försvåra eller hindra verksamheten.

– Blir du dömd för brottet sabotage mot blåljusverksamhet blir det i de allra flesta fall fängelse, och det är en markering att det här är ett allvarligt brott. Straffskalan för normalgraden är fängelse upp till fyra år, framhåller Åklagarmyndigheten på sin webbplats.

Vill skärpa straffen

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har nyligen flaggat för att skärpa straffen för blåljussabotage ytterligare.

– Straffen för våld och hot mot tjänsteman ska skärpas och brottet missfirmelse mot tjänsteman återinföras. Straffet för blåljussabotage ska ses över och ersättningsreglerna för poliser som drabbas av brott ska stärkas, framhöll ministern i ett skriftligt svar på en fråga om arbetsmiljön för, i det här fallet, poliser.

Foto: Västra Götalandsregionen

Text: Redaktionen


Danmark har läxat upp USA

2025 05 10

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


TYSKLAND HÄVDAR: Stort genombrott i Ukraina – inom två dagar

2025 05 09

Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz tror att en vapenvila i Ukraina kan träda i kraft inom två dagar.

Det rapporterar den tyska Bild.  

– Jag har stort hopp om att det kommer att nås en överenskommelse om eldupphör i Ukraina i helgen, säger Merz enligt tidningen.

– Med tanke på den tre dagar långa vapenvilan som Ryssland utlyst finns det stor chans att den kommer att förlängas till 30 dagar och att förhandlingar om ett fredsavtal sedan kan inledas, fortsätter förbundskanslern.

Vidare meddelar Merz att han skrivit under ett förslag om eldupphör tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron, Polens premiärminister Donald Tusk och den brittiske premiärministern Keir Starmer.

– Det är i stort sett identiskt med det amerikanska förslaget. Vi hoppas verkligen att detta också kommer att accepteras av den ryska sidan, säger förbundskanslern och tillägger:

– Bollen ligger helt och hållet hos Moskva.

Zelenskyj ger besked om toppmötet

Samtidigt meddelar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina ska anordna ett toppmöte med flera europeiska ledare på lördag.

– Vi förbereder oss för att träffa ledarna i ”Koalitionen av villiga länder”, säger Zelenskyj i ett uttalande.

Koalitionen består av ett 30-tal länder som arbetar för en hållbar fred i Ukraina. Sverige är ett av flera Natoländer i gruppen. USA tillhör inte koalitionen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen