Det köper svenskarna mer av – trots de höga priserna

2023 04 01

Det går bra i godisbranschen trots de höga priserna på livsmedel.

Inflationen i Sverige har varit mycket hög under det senaste året, någonting som satt press på hushållen.

Många gör förändringar i sin konsumtion och väljer bort vissa varor på grund av de höga priserna.

Godisbranschen har dock stått sig stark, och försäljningen av godis har till och med ökat under årets första månader, rapporterar SR.

– Jag har en jättebra efterfrågan på produkterna och skulle nog kunna producera 20-30 procent mer än vad vi gjort föregående år, säger Jesper Lööw, vd för Grahns Konfektyr i Skövde.

Går emot strömmen

Godiskonsumtionen går emot strömmen då svenskarna i övrigt just nu köper billigare och mindre.

Jesper Lööw tror att det finns en tydlig anledning till detta.

– Det är väl ett hyfsat billigt nöje, att köpa sig en godispåse eller en snackspåse. Man vill unna sig sin lördagsgodispåse och sitt fredagsmys, säger han.

Varierar mellan personer

Hur mycket godis vi äter varierar från person till person.

Enligt Jordbruksverket siffror från ett par år sedan äter vi i snitt nästan 15 kilo choklad och godis om året per person.

Skadliga effekter

Livsmedelsverket framhåller att många äter för mycket energirika produkter som innehåller socker och fett.

Att regelbundet och under lång tid äta mycket godis kan ge skadliga effekter.

– I längden kan det leda till övervikt och sjukdomar. Att äta mycket socker påverkar kroppens förmåga att bilda insulin. Att dricka mycket läsk kan bidra till att öka risken för att få diabetes typ 2. Att minska på socker och sötsaker kan minska risken att få karies, hål i tänderna, förklarar Livsmedelsverket.

Stigit kraftigt

I Sverige landade inflationstakten för februari på 9,4 procent enligt måttet KPIF.

Måttet KPI, som även innehåller förändringen av hushållens bolån, nådde så högt som 12 procent i februari.

En av de drivande faktorerna har varit livsmedelspriserna som under det senaste året stigit med 22,1 procent.

Sedan hög kritik riktats mot svenska matjättar har såväl Lidl som Coop och Ica valt att sänka eller frysa priset på flera varor.

Foto: K. Spyroglou

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen