SVERIGE: Här är de fem saker som snattas mest i butikerna

2023 03 31

Stölderna i Ica, Coop, Willys och de andra butikerna motsvarar gigantiska belopp.

Det konstaterar Svensk Handel vars siffror visar att det totala stöldbeloppet uppgår till lika mycket som hela reformutrymmet i Sveriges statsbudget ligger på vissa år.

Många miljarder

Reformutrymmet är den summa pengar som regeringen spenderar på nya satsningar i vårbudgeten eller höstbudgeten och vissa år kan beloppet vara omkring 10 miljarder.

Det är nästan samma belopp som folk snattar och stjäl för i svenska butiker varje år – cirka 8,5 miljarder kronor.

– Externa stölder, alltså stölder som begås av kunder och besökare, står för den största andelen av svinnet inom både dagligvaru- och sällanköpshandeln, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Statminister i farten

Butikerna kämpar i motvind mot snattarna och det tycks inte finnas några gränser för vad folk stoppar på sig inne i affärerna utan att betala.

Det har funnits en diskussion om huruvida det är tillåtet att smaka på lösgodis för att besluta sig för om man vill köpa en godissort man inte känner till – vilket tidigare statsminister Göran Persson anklagades för 1996.

Statsministern nekade och butiken framhöll att han var stamkund och indikerade därmed att det inte var så farligt.

Men enligt regelverket är det inte tillåtet att smaka på lösviktsgodiset.

”Glömmer” kött och ost

Butikspersonalen i Sveriges tusentals livsmedelsbutiker har dock större problem än så. Det är inte bara en Ferrari-godisbil för några ören som försvinner utan betydligt dyrare varor än så.

– Det är lätt att ”glömma” en ost, en köttbit eller en burk löjrom för 1 400 kronor.

Det säger ansvariga vid Ica-butiken Aptiten i Stockholm till DN.

– Många handlare väljer att anpassa sitt sortiment, och tar bort varor som kriminella ofta riktar in sig på, uppger Svensk Handel.

– Inom dagligvaruhandeln är problemet som störst, där 76 procent anger att de ändrat sortiment.

5-i-topp-listorna

Här är de fem vanligaste varorna som folk snattar.

Livsmedelsbutiker:

1, Kött

2, Energidryck

3, Choklad

4, Godis

5, Smink

Snattas i fackbutiker

Fackbutiker:

1, Kläder

2, Smycken

3, Inredning

4, Parfym

5, Elektronik

Källa: Svensk Handel

Foto: V Izquierdo

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen