Ny slutsats om kontanternas framtid i Sverige

2023 03 31

Kontanterna måste finnas kvar som betalningsmedel även framöver.

Och det krävs lagstiftning för att försäkra att så blir fallet.

Det är Anna Kinberg Batras nya slutsats efter att ha tittat närmare på frågan i en ny utredning, rapporterar Dagens Nyheter.

Vi behöver både digital och kontant säkerhet. 99 av 100 kronor i Sverige i dag är digitala, men en miljon människor kan inte använda dem. Det finns för stora sårbarheter och risker i den delen av betalningssystemet som är samhällskritisk infrastruktur. Så kan vi inte ha det, säger hon.

Uppmanar regeringen

Den tidigare partiledaren för Moderaterna inledde redan 2021 den så kallade Betalningsutredningen, som bland annat avser statens roll på betalningsmarknaden.

Om Sverige kan bli det första kontantlösa landet i världen var också en fråga som undersöktes.

Nu uppmanar Anna Kinberg Batra regeringen att lagstifta om att exempelvis apotek ska kunna ta emot kontanter för receptbelagda läkemedel.

Samma sak ska gälla statliga, kommunala och regionala myndigheter. 

– Det är viktigt att man ska kunna betala kontant för till exempel mat och drivmedel men vi är rädda för att en för stark lagstiftning för butiker och affärer riskerar att leda till att företag går omkull. Då blir servicen i längden ännu sämre, säger Anna Kinberg Batra till DN. 

Kontantanvändningen rasar 

Under en längre period har kontantbetalningar blivit alltmer sällsynta i Sverige, och används framför allt för små betalningar och av äldre personer.

Mellan 2010 och 2020 sjönk andelen som betalar med kontanter från 40 procent till under tio procent, enligt Riksbanken.

Pandemin har därefter skyndat på den utvecklingen. 

– Sverige har haft en låg kontantanvändning under flera års tid, men nu syns trenden allt tydligare även i andra länder. En viktig förklaring till att digitaliseringstakten har ökat kan vara att många har behövt stanna hemma på grund av restriktioner för att förhindra smittspridning. Det har medfört att mycket handel har flyttat från fysiska butiker till nätet, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Stora framgångar för Swish 

De senaste åren har också den digitala betalappen Swish ökat med raketfart.

I somras nådde företaget en historisk milstolpe då det kunde konstateras att åtta miljoner personer använder appen för att genomföra betalningar.

– Det motsvarar 77 procent av hela Sveriges befolkning. På mindre än tio år har Swish blivit en självklar del av svenskarnas vardag och användningen av tjänsten ökar stadigt, meddelade Swish i ett pressmeddelande i juni.

2 000 kr för kris 

Om det dock skulle bränna till i Sverige och krisen slår till kommer dock kontanterna att vara helt avgörande.

Det slog Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, fast förra året då man uppmanade folk att ta ut pengar för att vara förberedda.

2 000 kronor rekommenderades alla att ha redo om det skulle behövas. 

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio vid tillfället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


7 november 2025

JUST NU: Trump ger nytt besked om Putin – ”Vill göra det”

2025 11 07

Trump kommer med ett nytt besked om Putin.

Donald Trump och Vladimir Putin skulle ha träffats på ett toppmöte i Budapest – men mötet ställdes in.

Nu kommer Trump dock med ett nytt besked.

Nytt besked från Trump – om Putin

Ryssland har hävdat att mötet inte alls har lagts på is, utan att man bara inte har spikat ett datum för toppmötet än.

Nu gläntar Trump återigen på dörren och antyder att ett toppmöte i Budapest kan bli av – samtidigt som han förklarar varför mötet blev inställt.

På frågan om han fortfarande har för avsikt att träffa Putin, svarar Trump att han ”skulle vilja göra det” i Budapest, rapporterar Sky News.

– Det finns alltid en chans, sade Trump också i samband med att han tog emot Ungerns premiärminister Viktor Orbán i Vita huset, rapporterar European Pravda.

Samtidigt förklarade Trump varför mötet har blivit inställt eller skjutits upp.

Trumps förklaring – därför blev mötet inställt

Det var Trump själv som avbokade det planerade toppmötet i Budapest.

Nu förklarar han varför han valde att lägga planerna på is trots att ledarna i ett tidigare telefonsamtal hade kommit överens om att träffas i Ungern och prata om ett möjligt fredssamtal.

– Den grundläggande dispyten handlar om att de helt enkelt inte vill sluta än, säger den amerikanske presidenten, och syftar på kriget i Ukraina, enligt kanalen.

Rysslands ointresse för verkliga fredsförhandlingar fick alltså Trump att sätta stopp för mötet.

Men han hoppas fortfarande att Ryssland ska ändra sig och öppna upp för fred.

– Jag tror att de kommer att göra det, jag tror att det tar hårt på Ryssland, hårt på båda länderna, såklart, säger Donald Trump.

Orbán: ”Ingen tvekan om det”

Den amerikanska presidenten hävdar också ännu en gång att Rysslands invasion av Ukraina aldrig skulle ha ägt rum om han hade varit president 2022.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som alltså har träffat Trump i Vita huset idag, håller med om att det aldrig skulle ha blivit krig om Trump hade varit president.

– Det råder ingen tvekan om det, säger Orbán, enligt kanalen.

Enligt Trump är han och Orbán också ”överens om att kriget kommer att ta slut”.

Orbán uppger också att han har ”några idéer” om hur man kan få slut på kriget i Ukraina, rapporterar kanalen.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

 


7 november 2025

Villaägare rasar – 86 procent säger nej

2025 11 07

En stor andel villaägare säger nej till ett förslag som har diskuterats.

En stor andel villaägare säger nej till att bygga flerbostadshus i villaområden.

Frågan har aktualiserats av en debatt om bostadspolitikens betydelse för integrationen – en debatt där Socialdemokraterna har anklagats för att vilja ”tvångsblanda” befolkningen.

86 procent säger nej

En stor andel villaägare säger nej till förtätning i villaområden, visar en ny enkät från Villaägarna.

86 procent av villaägare är ganska eller mycket negativa till att riva villor för att bygga flerbostadshus.

91 procent är negativa till att ta grönområden i anspråk, enligt enkäten som har besvarats av 12 000 småhusägare.

– Debatten har gått varm om att förändra villaområden genom att bygga flerbostadshus. Det har hävdats att villaägare är positiva till detta – men det stödet ser vi inte i vår undersökning, säger Jonathan Lindgren, expert på kommunala tjänster hos Villaägarna, i ett uttalande.

Socialdemokraterna har på sin partikongress beslutat att partiet vill bygga bort segregationen genom att få in hyresrätter vid villaområden och radhus bland lägenhetshus, har TV4 rapporterat.

Tidöpartier har anklagat S för att vilja ”tvångsblanda” befolkningen.

LÄS OCKSÅ: "Kan kosta över 4 500 kronor" - viktig uppmaning till bolånetagare

S förnekar ”tvångsblandning”

S har å sin sida kraftigt avvisat påståenden om att det handlar om ”tvångsblandning”. Partiet framhåller att man framför allt vill bygga fler boendeformer i utsatta områden.

– Det är därför som vi har förslag om att det ska byggas fler bostadsrätter, radhus och villor i utsatta områden. Så att fler människor som kommer i arbete och får högre inkomst också kan välja att bo kvar, har Magdalena Andersson (S) tidigare sagt till Aftonbladet.

Men förslag om förtätning i villaområden har också lyfts av bland annat Hyresgästföreningen, som dessutom menar att ”Sveriges mest eftertraktade villaområden” har störst förtätningspotential.

Småskalig förtätning kan accepteras

Men den nya enkäten från Villaägarna visar alltså att det finns ett stort motstånd mot detta i villaområden.

– Extremt tråkigt när områden som tidigare varit grönområden bebyggs. Närhet till natur är den största anledningen till att vi valde att köpa huset vi bor i, kommenterar en deltagare i enkäten.

Något fler är dock positiva till att stycka av villatomter för småskalig bebyggelse. 23 procent är ganska eller mycket positiva till det, och 22 procent neutrala.

– I de kvalitativa svaren ser vi en acceptans för småskalig förtätning som tar hänsyn till områdets karaktär och bevarar det som ett grönt villaområde, säger Jonathan Lindgren från Villaägarna.

LÄS OCKSÅ: Så gick bostadsmarknaden i oktober

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen