Nytt besked om folkräkning

2023 03 30

Det meddelar finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på en pressträff.

– Det är en viktig fråga i Tidöavtalet. Vi tar nu ytterligare steg för att genomföra denna, säger Elisabeth Svantesson.

Finansministern uppger att regeringen gett Skatteverket i uppdrag att ta fram en bättre lägesbild av vilka som finns i Sverige för att klargöra att personer är folkbokförda på rätt ställe.

Andra myndigheter kommer att få en större skyldighet att förse Skatteverket med uppgifter om personer som inte har rätt att bo i Sverige. Det handlar främst om Migrationsverket och Polismyndigheten. 

Direktivet träder i kraft från och med 1 maj 2023.

– Det finns många som inte är folkbokförda på rätt ställe eller är här fast de inte är här, säger Elisabeth Svantesson. 

”Tappat kontrollen”

Jimmie Åkesson motiverar beslutet med att Sverige, som en följd av en ”ansvarslös migrationspolitik i decennier”, tappat kontrollen över hur många och vilka som bor i landet.

– SD har under en lång tid, tillsammans med åtminstone med flera av regeringspartierna, talat om vikten av en storskalig nationell folkräkning för att helt enkelt återta kontrollen, säger SD-ledaren.

200 000 på fel adress

Skatteverket uppskattar att närmare 200 000 personer  är folkbokförda på fel adress i Sverige.

– Många av dessa personer är skrivna på fel adress på grund av okunskap och slarv. Men det finns också människor som skriver sig på fel adress för att få tillgång till olika bidrag – som de egentligen inte har rätt till. Grovt kriminella skriver sig också på fel adress för att undvika polisen och Kronofogden, skriver Moderaterna på sin hemsida. 

Dyr historia

Den senaste nationella folkräkningen i Sverige genomfördes på 1990-talet.

Då skickade Statistikmyndigheten, SCB, ut enkäter till hushåll i landet.

Enkätundersökningen beräknas ha kostat staten 200 miljoner kronor.

Inför stundande nationella folkräkning har både SD och M öppnat för komplettera enkätutskick med dörrknackning.

–  Problemet i dag är att vi har väldigt många illegala människor här. Då räcker det inte att skicka ut blanketter utan det kommer att krävas uppsökande verksamhet. Där man helt enkelt i vissa områden knackar dörr och söker upp människor. Det kan ju vara hur många som helst som är skrivna på en adress. Det är ett annat Sverige i dag än vad vi hade 1990, sa  Richard Jomshof (SD), ordförande i justitieutskottet, till DN i december 2022.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SVERIGE: Inför pant – på chipspåsar

2024 05 04

OLW meddelar att man vill satsa på att försöka minska nedskräpning och förbättra sorteringen med en ny åtgärd.

Företaget inför nu pant på chipspåsar för att ge ett tydligt incitament för kunderna att inte skräpa ner.

Det rapporterar TV4.

Genom en app

Det är genom appen Bower som förpackningarnas streckkod kommer att kunna scannas vid återvinningen.

För varje påse som scannas får kunden fem poäng, motsvarande 67 öre.

Poängen kan lösas in som kuponger, men även pengar eller doneras till välgörenhet.

– Vi hoppas att vi kan öka mängden insamlad plast genom att ge konsumenterna ett tydligare incitament, säger Sofia Johard hos OLW till TV4.

“Är positivt”

Naturvårdsverkets plastexpert Åsa Stenmarck ställer sig positiv till satsningen.

– Att man vill överföra det här till andra produkter är positivt. Det finns undersökningar som visar att man blir mer motiverad att lämna billiga förpackningar där de ska vara när det finns en pant, säger hon.

Varit framgångsrikt

Införandet av pantsystem för burkar och flaskor har varit positivt, visar siffror från Pantamera.

– I Sverige är målet att 90 procent av alla burkar och PET-flaskor ska återvinnas och de senaste åren har vi legat strax under, vilket gör oss till bland de bästa i världen på att panta, framhåller Pantamera.

– All återvinning av förpackningar gynnar miljön. Pantningsgraden låg på 88,5 procent för år 2023. Det motsvarar en koldioxidbesparing på omkring 180 000 ton.

Tillgängligheten viktig

Pantamera förklarar vidare att just tillgängligheten har varit en viktig del i svenskarnas mönster.

– Majoriteten av alla burkar och flaskor som återvinns genom pantsystemet samlas in i livsmedelsbutikernas pantutrymmen. 

– Du hittar pantautomater i livsmedelsbutiker i hela Sverige, från stormarknaden och butikerna i city till säsongsbutiken och lanthandeln. Det innebär en väldigt hög tillgänglighet och en mycket bra möjlighet för konsumenter att kunna panta sina burkar och flaskor.

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen

1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen