ICA ryter ifrån

2023 03 30

Den senaste tiden har landets Ica-butiker mottagit massor av skäll från alla möjliga håll och inte minst har butiksägarna blivit utskällda.

En bov i dramat

Både kunder som handlar och folk i sociala medier skäller på Ica:s butiksägare och personal med anledning av de höga priserna.

Men nu ryter vd:n vid Ica-handlarnas Förbund ifrån.

– Sluta skyll den höga matinflationen på livsmedelsbutikerna, framhäver Ica:s vd Göran Blomberg i DI.

Han riktar sig till Sveriges politiker.

Flera orsaker

Ica:s vd betonar att det inte är Ica och dess totalt 1 270 butiker runt om i Sverige som är skyldiga till de höga matpriserna.

– Redan i slutet av 2021 såg vi inflationen komma som en följd av överstimulanser från centralbanker världen över, följt av brister i leveranskedjorna efter pandemin.

– När sedan kriget bröt ut i februari 2022 fick vi skenande prisökningar av insatsvaror för livsmedelsproduktion och ovanpå det en kraftig kronförsvagning på ca 10 procent mot euron och ännu mer mot dollarn.

Visste redan i mars 2022

Ica lyfter fram flera exempel på så kallade insatsvaror vars prisökningar drabbade Ica – konstgödsel, foder, energi och förpackningar. Och en hel del av detta kommer från Ryssland och Ukraina.

Ica betonar att Sveriges politiker uppmärksammades på kostnadsökningar på minst 30 procent i en skrivelse i mars 2022.

– Så redan då visste man att huvuddelen av kostnadsökningarna skulle slå igenom för svensk jordbruksproduktion, vilket skulle leda till avsevärda kostnadsökningar för konsumenterna från slutet av 2022 och in i 2023.

Trots detta beslutade riksdagen bara om mindre subventioner framhåller Ica.

Norge och Schweiz

Ica anser även att det blir fel att jämföra med Norge och Schweiz där matpriserna inte stigit lika mycket.

– Dessa länder hade en mycket högre prisnivå när krisen startade. Norges 28 procent högre, Schweiz 44 procent högre.

Ica:s vd lyfter fram ytterligare punkter i DI.

– Kostnadsökningarna i producentledet har varit betydligt högre än de som kunden möter i butikerna.

– Matjättarnas dominerande ställning pekas också ut som en orsak till höga priser och prisökningar. Det är också ett felaktigt påstående.  

– I butiksledet ägs och drivs Ica-butikerna av enskilda företagare som fullt ut konkurrerar med varandra.

– För en Ica-butik är oftast en annan Ica-butik den största konkurrenten.

Sluta skyll på butikerna

Ica:s vd vill att regeringen ska sänka kostnaderna för svensk matproduktion.

– Men framför allt måste man sluta skylla på livsmedelsbutikerna som orsaken till den höga matinflationen och i stället se de verkliga bakomliggande orsakerna, anser Göran Blomberg.

Foto: G. Emma

Text: Redaktionen

SVERIGE: Inför pant – på chipspåsar

2024 05 04

OLW meddelar att man vill satsa på att försöka minska nedskräpning och förbättra sorteringen med en ny åtgärd.

Företaget inför nu pant på chipspåsar för att ge ett tydligt incitament för kunderna att inte skräpa ner.

Det rapporterar TV4.

Genom en app

Det är genom appen Bower som förpackningarnas streckkod kommer att kunna scannas vid återvinningen.

För varje påse som scannas får kunden fem poäng, motsvarande 67 öre.

Poängen kan lösas in som kuponger, men även pengar eller doneras till välgörenhet.

– Vi hoppas att vi kan öka mängden insamlad plast genom att ge konsumenterna ett tydligare incitament, säger Sofia Johard hos OLW till TV4.

“Är positivt”

Naturvårdsverkets plastexpert Åsa Stenmarck ställer sig positiv till satsningen.

– Att man vill överföra det här till andra produkter är positivt. Det finns undersökningar som visar att man blir mer motiverad att lämna billiga förpackningar där de ska vara när det finns en pant, säger hon.

Varit framgångsrikt

Införandet av pantsystem för burkar och flaskor har varit positivt, visar siffror från Pantamera.

– I Sverige är målet att 90 procent av alla burkar och PET-flaskor ska återvinnas och de senaste åren har vi legat strax under, vilket gör oss till bland de bästa i världen på att panta, framhåller Pantamera.

– All återvinning av förpackningar gynnar miljön. Pantningsgraden låg på 88,5 procent för år 2023. Det motsvarar en koldioxidbesparing på omkring 180 000 ton.

Tillgängligheten viktig

Pantamera förklarar vidare att just tillgängligheten har varit en viktig del i svenskarnas mönster.

– Majoriteten av alla burkar och flaskor som återvinns genom pantsystemet samlas in i livsmedelsbutikernas pantutrymmen. 

– Du hittar pantautomater i livsmedelsbutiker i hela Sverige, från stormarknaden och butikerna i city till säsongsbutiken och lanthandeln. Det innebär en väldigt hög tillgänglighet och en mycket bra möjlighet för konsumenter att kunna panta sina burkar och flaskor.

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen

1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen