22 jan 2026

PRISKRIGET: Nya uppgifter om framtida prisökningar

2023 03 29

Flera stora matkedjor har valt att sänka priset på ett antal varor.

Efter att Lidl meddelat att de skulle sänka och frysa priserna på över 100 varor valde matjättarna Ica som Coop att agera.

Även Willys, som tillhör den tredje matjätten Axfood, har konstaterat att man sänkt priserna på utvalda varor.

”Priskriget” sätter press på butikerna.

Konsumenter som oroar sig över ytterligare prisökningar kan därmed vara lugna.

Det betonar Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.

Hon menar att det vore ohållbart för butikerna att genomföra ytterligare prishöjningar. 

– Just nu kämpar alla för att konkurrera om konsumenternas minskade köpkraft, säger hon till SVT Nyheter.

Ökade producentpriser

Matpriserna har stigit mer för butikerna än för konsumenterna.

Det visar färska siffror från Statistikmyndigheten, SCB.

Livsmedel blev 22,1 procent dyrare i butikerna mellan februari i fjol och februari i år.

För butikerna ökade inköpspriset med 22,3 procent under samma period.

Sedan 2020 har priserna på livsmedel i butik ökat med 25,5 procent.

– Under samma tid har priserna för livsmedel stigit med 36 procent för butiker och grossister, säger Kristoffer Olsson, prisstatistiker på SCB.

”Visar att det inte stämmer”

Karin Brynell anser att SCB:s nya siffror visar att matbutikerna inte smyghöjt priserna i butik.

–  Det har ibland antytts att man har höjt priserna mer än vad som kan motiveras, det här visar att det inte stämmer. Handeln har inte fört över kostnaden på konsumenterna, säger hon till SVT Nyheter.

Om undersökningen

SCB har mätt  ITPI, prisindex för inhemsk tillgång, som visar vad svenska butiker och företag betalar när de köper in produkter från producenterna.

Detta till skillnad mot  KPI, konsumentprisindex, som mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

– Vi vet inte hur de nya siffrorna kommer att slå men generellt brukar KPI följa efter ITPI med någon månads fördröjning, säger Kristoffer Olsson till SVT.

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


Kraftigt snöoväder drar in

2026 02 04

SMHI varnar för snöfall.

Vädermyndigheten utfärdar en orange varning – den näst högsta.

Varningen gäller sydöstra Skåne på torsdagen och fredagen.

Men även i södra och mellersta Skåne kommer det att snöa i veckan – och SMHI har utfärdat gula varningar.

Orange varning

Från torsdag kväll drar snöfall med tilltagande intensitet in över sydöstra Skåne och det blir samtidigt rejält blåsigt vilket bland annat kan ge drivbildning och problem i trafiken.

– Ett snöfallsområde rör sig upp söderifrån under natt mot torsdag samtidigt som det är rejält blåsigt med frisk ostlig vind, meddelar vädermyndigheten.

Kan komma 20 centimeter

Enligt SMHI kan det på håll i sydöstra Skåne komma så mycket som 20 centimeter snö.

– Snöfallet ser sen ut att intensifieras under torsdag kväll och upphör först under fredag eftermiddag. Totalt fram till fredag eftermiddag väntas 15-lokalt 20 cm, lokalt mer.

Läs mer: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Även gula varningar

SMHI har även utfärdat gula varningar som gäller i södra och mellersta Skåne.

Där kan det falla mellan fem och 15 centimeter snö.

– Restider kan bli längre på grund av drivbildning, halka, dålig sikt och snörök. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten till väglag och sikt, meddelar SMHI.

Varit isdygn

Under söndagens temperaturdygn höll sig temperaturen under 0,0 grader för samtliga av SMHI:s observationsstationer, vilket innebär att det klassas som ett nationellt isdygn. 

Även måndagens temperaturdygn höll sig på minussidan med ynka -2,3 grader vid Utklippan som högst. 

Ett nationellt isdygn registrerades senast i januari 2024.

– Trenden är sjunkande, eftersom klimatförändringen gör att det blir mildare väder. Det blir oftare plusgrader på kustnära samhällen i södra Sverige oftast, säger meteorologen Per Stenborg till SVT.

Läs mer: Skriker efter personal – behöver 7 000 nya anställda

Foto: JavyGo

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen