JUST NU: Regeringen beordrar krafttag mot stort hälsoproblem

2023 03 27

Regeringen vill ta fram en nationell strategi för att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet.

Detta efter att en undersökningen av Folkhälsomyndigheten visat att nästan var fjärde person över 16 år besväras av ensamhet och isolering.

– Den ofrivilliga ensamheten förkortar och försämrar våra liv. Strategin blir en viktig del i arbetet för att motverka det samhällsproblem som ensamheten utgör, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).

Nytt uppdrag

Regeringen ger nu Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en kartläggning i syfte att utveckla kunskapen om ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser. 

Utifrån kartläggningen ska sedan ett förslag på en nationell strategi för arbetet med att förebygga och motverka ofrivillig ensamhet tas fram.

– Olika samhällsaktörer såsom myndigheter, kommuner och regioner, civilsamhälle och näringsliv ska bjudas in för att bidra till gemenskaps- och relationsfrämjande åtgärder, säger Jakob Forssmed och tillägger:

– Jag hoppas också att själva arbetet med strategin ska bidra till samtal om hur vi som enskilda kan vidga våra gemenskaper.

Hundratals miljoner

Regeringen har tidigare föreslagit en  treårig gemenskaskapssatsning för att stärka folkhälsan och minska konsekvenserna av ofrivillig ensamhet.

Satsningen beräknas kosta 900 miljoner kronor. 

Under 2023 ska 300 miljoner avsättas till projektet.  För 2024 och 2025 beräknas också 300 miljoner kronor årligen avsättas.

– Ofrivillig ensamhet, brist på gemenskap och för lite rörelse är allvarliga folkhälsoproblem som medför negativa konsekvenser för människors hälsa och välmående, understryker socialminister Jakob Forssmed.

Flera hälsoproblem

Ofrivillig ensamhet är i många fall farligt för hälsan.

Det är jämförbart med att ha dåliga levnadsvanor, framhåller vårdguiden 1177.

Ensamheten innebär en ökad risk för flera sjukdomar, till exempel  hjärt- kärlsjukdomar, stroke och demens. Risken för att drabbas av psykiska problem ökar också.

– Mest skadlig är den kroniska ensamheten och där personen hela tiden bekräftar för sig själv att hen är ensam och ingen vill umgås med hen. Ensamheten börjar leva sitt eget liv, skriver 1177 och betonar att ensamma människor lätt kan hamna i onda cirklar.

– Den som känner sig ensam kan också stöta bort andra människor genom att hen blir allt för krävande eller behövande, eller genom att hon distanserar sig från andra i syfte att skydda sig själv från ytterligare besvikelser.

– En människa som känner sig ensam kan också misstolka andra människors signaler, uppleva dem som hotfulla eller avvisande. Tilliten minskar. Som kroniskt ensam kan man dessutom känna att man faktiskt inte förtjänar kärlek. Det kan skapa en negativ utstrålning, vilket kan stöta bort andra, framhåller vårdguiden.

Foto: Lukas Rychvalsky resp Anthony Tran

Text: Redaktionen 


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen