WHO varnar – yrkesgrupp i kris

2023 03 25

Världshälsoorganisationen konstaterar att det finns stora problem inom sjukvården.

Bemanningssituationen vad gäller hälso-och sjukvården i Europa och Centralasien är i kris.

Under de kommande åren kommer åtminstone 12 miljoner nya sjuksköterskor behövas enligt den internationella organisationen International Council of Nurses.

Ett högnivåmöte i den rumänska huvudstaden Bukarest slutade med att alla länder nu uppmanas investera i sina hälsosystem, rapporterar SR.

– Vi tittar på att behöva byta ut någonstans mellan 12 och 13 miljoner sjuksköterskor under de närmaste åren. Utmaningens omfattning är enorm, säger Howard Catton, chef för International Council of Nurses.

Flera strejker

Under de senaste åren har flera strejker inom yrkesgruppen ägt rum i Europa.

 Över hundra tusen läkare och sjuksköterskor strejkade förra året i Frankrike.

I Storbritannien har de största strejkerna någonsin ägt rum bland såväl läkare och sjuksköterskor som ambulanspersonal.

– Sjuksköterskorna tar inte lätt på strejkåtgärder. Det faktum att vi har drivit våra sjuksköterskor till denna punkt, vi borde titta på grundorsakerna till det, fortsätter Catton.

Global brist

Det finns en global brist på hälso-och sjukvårdspersonal.

I synnerhet gäller det sjuksköterskor och barnmorskor, som representerar 50 procent av den nuvarande bristen inom yrket.

Det absolut största behovet av sjuksköterskor och barnmorskor finns i Sydostasien och Afrika.

Viktig roll

För att uppnå målen gällande den globala hälsan måste det finnas tillräckligt många utbildade och kompetenta sjuksköterskor, menar världshälsoorganisationen.

– Sjuksköterskor spelar en avgörande roll för hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och leverans av primär- och samhällsvård. De tillhandahåller vård i nödsituationer och kommer att vara nyckeln till att uppnå universell hälsoförbättring, framhåller WHO.

70 procent är kvinnor

I den globala arbetskraften är 70 procent av alla inom hälso- och sjukvård samt social arbetskraft kvinnor.

– Detta jämfört med 41 % inom alla sektorer. Sjuksköterskor- och barnmorskor utgör en betydande andel av den kvinnliga arbetskraften, förklarar WHO.

Foto: MedicAlert UK

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen