Stort bakslag för Erdogan

2023 03 24

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan ser ut att gå mot en valförlust.

Efter 20 år vid makten är presidentens styre i rejäl gungning.

När Turkiet går till val den 14 maj tyder mer och mer på att Erdogan kommer att röstas bort, rapporterar Politico.

Skickar in CV

Nyhetssajten hänvisar till uppgifter från maktens korridorer i Ankara.

Efter den värsta jordbävningen på nästan ett sekel – såväl som år av ekonomisk misskötsel – finns det en febril förväntan på förändringar i parlamentet och partihögkvarteren.

Oppositionspartiet CHP:s förhoppningar om en valseger har ökat markant.

– Tjänstemän skickar redan in sina CV:n inför ett eventuellt maktskifte. De känner att detta kan vara slutet på Erdogans mer än två decenniers långa dominans över staten, framhåller Politico.

”50-50”

Samtidigt som optimismen växer hos oppositionen flödar pessimismen i Erdogans AKP-parti.

Flera partimedlemmar har börjat tvivla på en valseger.

– Det är 50-50. Folk känner att förändring är på väg, säger en AKP-politiker till Politico.

Opinionsundersökningar talar emot Erdogan

De senaste opinionsundersökningarna i Turkiet ger oppositionen en klar fördel inför valet.

Tio mandat uppges skilja regeringsalternativen åt.

Oppositionen har ökat i mätningarna efter att de lyckats enas kring en gemensam kandidat till presidentposten – den väletablerade och rutinerade CHP-ledaren Kemal Kilicdaroglu.

Dessutom har det pro-kurdiska HDP-partiet klargjort att man inte kommer att ställa upp med en egen kandidat, vilket har skapat en ännu starkare enad front mot Erdogan.

SVT:s Turkietkorrespondent Thomas Thorén beskriver det som en ”historisk chans” för oppositionspartierna.

–  Det ser ut att vara en historisk chans för oppositionen att faktiskt kunna vinna. Opinionsmässigt går det dåligt för Erdogan på grund av den dåliga ekonomin och också på grund av kritik om bristande hantering av krisen efter jordbävningarna som skakade landet, säger han till tv-kanalen.

Historiskt viktig val

Oppositionen ser valet i maj som ett historiskt vägskäl för den turkiska demokratin.

Om Erdogan vinner fruktar många att han kommer att styra Turkiet i en ännu mer auktoritär riktning.

– Erdogan ser valet som en historisk möjlighet att styra landet  i en mer religiöst konservativ riktning. Han vill ge ännu större befogenheter till sig själv och sina anhängare, skriver Politico. 

Foto: President of Turkey Official resp T. Haiga

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen