ISRAEL: Stora protester – fruktar inbördeskrig

2023 03 23

Den nya lagen innebär att premiärministern kan fortsätta styra landet under rättegången där han står anklagad för korruption.  

Tzipi Livni, Israels före detta utrikesministern, reagerar stark mot lagändringen.

– Antingen kommer Israel bli en judisk, demokratisk och progressiv stat eller en religiös, totalitär, fallerande och isolerad stat. Det är dit de leder oss, säger han till Israeli Army Radio.

Flera reformer

Lagen är en av flera uppmärksammade reformer som premiärministern planerar att genomföra för att förändra rättsväsendet i Israel.

Den nya lagändringen innebär bland annat att parlamentet ska kunna ompröva utslag från Högsta domstolen.

De israelitiska politikerna får även mer inflytande över nomineringarna till Högsta domstolen.

Kritiker menar att lagen är anpassad efter Netanyahu, att den uppmuntrar till korruption och fördjupar den växande klyftan mellan invånarnas åsikter om rättsväsendet.  

Stora demonstrationer

Den nya lagändringen har lett till omfattande protester i Israel.  

I Jerusalem blockerar demonstranter stora gator och klär murarna i staden med stora israeliska flaggor.

 Spänningarna mellan demonstranter och poliser har ökat.  

– Israelisk polis uppger att flera har gripits under protesterna, rapporterar AP.

“Jag hoppas det inte blir inbördeskrig”

Under flera veckor har tusentals personer demonstrerat mot den nya regeringens reformagenda. 

– Det känns som att de vill förändra landet, som har varit liberalt och bra, säger en av demonstranterna, Liat Bartov Sadeh, till SVT Nyheter

Hon är hoppfull om att protesterna kommer att få genomslag. Samtidigt är hon oroad inför framtiden.  

– Jag tror att om de går vidare med detta kommer det bli en konstitutionell kris. Jag hoppas det inte blir inbördeskrig.

Lagen godtogs med 61 röster mot 42 i Knesset, Israels parlament. Sammanlagt har parlamentet 120 platser.

Foto: T. Brandon

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina kan skicka trupper till Europa

2025 08 23

Stormakten Kina ligger långt ifrån Europa rent geografiskt.

Men landet söker ändå inflytande över den europeiska kontinenten.

Nu uppger källor inom EU att Kina har öppnat för att skicka fredsbevarande trupper.

Kan tänka sig skicka trupper

Kina kan tänka sig att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina om ett fredsavtal kommer på plats, rapporterar tyska Welt.

Enligt anonyma källor inom EU har Kina signalerat till EU-diplomater att man är redo att skicka fredsbevarande trupper.

Kina ställer dock ett villkor: Man kan skicka trupper till Ukraina enbart "om de fredsbevarande styrkorna sätts in på grundval av ett mandat från Förenta nationerna (FN)", uppger källorna för tidningen.

Stormaktens besked har väckt blandade reaktioner – vissa är kritiska, medan andra ser det som en möjlighet.

Väcker blandade reaktioner

De som ser positivt på Kinas besked, menar att fler länder än Ukrainas västerländska allierade måste bidra till de fredsbevarande styrkorna – annars kommer Ryssland aldrig att acceptera dessa som del i ett fredsavtal, rapporterar Kyiv Independent.

Andra avfärdar Kinas förslag.

– Det finns också en risk att Kina i första hand vill spionera på Ukraina och i händelse av en konflikt kommer att inta en tydligt pro-rysk ståndpunkt i stället för en neutral position, säger en EU-diplomat till tidningen.

Ryssland har själva nämnt Kina som en möjlig säkerhetsgarant, medan förslaget föga förvånande har mött negativa reaktioner i Kyiv.

Kräver säkerhetsgarantier

Bakgrunden till diskussionen om fredsbevarande trupper är att Ukraina har krävt att ett fredsavtal måste innehålla robusta säkerhetsgarantier för landet, så att Ryssland inte anfaller igen.

Ett tiotal europeiska länder har sagt sig vara redo att skicka trupper till Ukraina. USA har dock meddelat att de inte tänker göra det, men att de kan bidra med andra typer av garantier.

Samtidigt har dock Ryssland avvisat idén om europeiska trupper i Ukraina som del i ett fredsavtal mellan länderna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen