Storbankens varning – dubbelsmäll väntar många hushåll

2023 03 22

Hushåll med rörliga bolån riskerar en dubbelsmäll under den stundande lågkonjunkturen.

Så menar Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson i en längre intervju med Dagens Nyheter.

– Det mesta talar för att 2023 blir ett tufft år och svensk ekonomi krymper eller backar, säger hon.

Flera faktorer

Pernilla Johansson pekar ut flera faktorer som pekar på en dyster prognos. 

Arbetslösheten beräknas stiga. Om fler förlorar sin huvudinkomst kan lågkonjunkturen bli värre än väntat.

Hon lyfter även upp de speciella förutsättningarna. Förr har Riksbanken sänkt räntan under lågkonjunkturer för att få upp konsumtionen.

Nu förväntas styrräntan istället att höjas.

En dubbelsmäll, i synnerhet mot alla med rörligt bolån.

– Vi har under väldigt lång tid haft låga räntor vilket har gjort att bostadspriserna stigit kraftigt. Vi har också sett att hushållens skuldsättning ökar. Det har vi såklart med oss in i det här. I den bemärkelsen får vi stå vårt kast, säger Pernilla Johansson till DN.

Rörliga bolån ökar kraftigt

Just andelen hushåll med rörliga bolån har växt kraftigt det senaste året enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Från november 2021 till november 2022 ökade andelen från 46 procent till 68 procent.

– Än så länge är den totala andelen bundna lån något större än andelen rörliga lån. Men vi ser nu att andelarna närmar sig varandra, säger Ellen Khan, nationalekonom på SCB, i ett pressmeddelande.

Vill inte binda upp sig

Anledningen till att fler väljer rörlig ränta på sina bolån när de tecknar nya avtal bedöms vara de stigande räntorna. 

Man vill helt enkelt inte binda upp sig när räntan är hög.

– Hushåll som äger småhus och äganderätter har traditionellt sett bundit något mer jämfört med hushåll i bostadsrätter. Det kan bero på att bostadsägare i småhus eller äganderätter generellt planerar att bo där längre jämfört med bostadsrättsägare, säger Ellen Khan.

"Inga tendenser på nedgång"

Flera ekonomer har förutspått att inflationstakten och räntorna vänder neråt igen mot slutet av året. 

Till dess lär hushållen dock behöva fortsätta ta sig igenom stigande räntor som pressar ekonomin, framför allt hos ägare av småhus och bostadsrätter.

Det menar Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

– Vi ser inga tendenser till att den svenska inflationen är på väg ner, snarare tvärtom, och i nuläget tror vi det väger tyngre för Riksbanken än risken för finansiell instabilitet, säger Christian Nyman i ett pressmeddelande.

Hon tillägger att prognosen i nuläget tyder på en rörlig snittränta på bolån över fem procent under året innan den börjar falla igen.

Foto: I. Rafith resp Swedbank

Text: Redaktionen

Kritiserat straff på väg att införas i Sverige

2025 07 16

Sverige är på väg att genomföra en omfattande straffreform.

Regeringen har föreslagit skärpta straff för flera typer av brott.

Dessutom ska dubbelt så långa straff införas för det som kallas för gängrelaterade brott. På det föreslår även regeringen att helt slopa straffrabatt för vuxna och minska den för ungdomar mellan 15 och 17 år.

Inspirationen är hämtad från Danmark.

– Det här är en av de största reformerna av straffsystemet i modern tid, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) när utredningens förslag lades fram i juni.

Får kritik

Nu möter planerna kritik.

David Sausdal, kriminolog vid Lunds universitet, delar visserligen bedömningen att Danmark varit lyckosamma med att bekämpa gängen.

Det beror dock inte på de nya hårda straffen, menar experten.

– Det finns en risk att man i Sverige härmar Danmark och låtsas som om det är den hårdare straffmodellen som har gjort skillnaden. Det finns ingen evidens som visar det, säger David Sausdal till Helsingborgs Dagblad.

LÄS OCKSÅ: Skatten sänks för många löntagare

Håller inte med

Istället pekar kriminologen på andra faktorer. Till exempel starkare välfärdssamhälle och “bättre insatser mot barn och unga”.

Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard köper inte kritiken.

– Rikspolisen bedömde att risken för att dömas till betydligt hårdare straff har stor betydelse för planeringen av brott, och att konsekvenserna av mycket höga straff i vissa fall ingår i överväganden inför en attack på en motpart inom den kriminella miljön, säger han enligt HD.

"Stort skifte"

Den nya straffreformen föreslås träda i kraft i Sverige den 1 januari 2028.

– Utredningens förslag innebär en ny inriktning där straffens längd och innehåll bättre speglar brottens allvar. Detta är ett stort perspektivskifte: från fokus på gärningsmannen, till fokus på brottsoffers upprättelse och samhällets behov av skydd. Jag välkomnar den här viktiga utredningen och ser fram emot att skicka förslagen på remiss, säger Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Polisen går ut med Facebook-varning – “kontot töms”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Oväntat besked om Johan Forssell

2025 07 16

Tidigare i juli avslöjades att migrationsminister Johan Forsells son varit aktiv inom den våldsbejakande högerextremistiska miljön.

Johan Forssell kommenterade uppgifterna i TV4:s Nyhetsmorgon förra veckan.

– Som pappa blir man chockad, man blir förfärad. Jag har en djupt ångerfull 15-åring, som precis har fyllt 16, sade han till tv-kanalen.

– Den här aktiviteten är avslutad, men våra samtal kommer så klart fortsätta, tillade ministern som berättade att han inte kände till sonens aktiviteter innan tidningen Expos avslöjande.

Ökat stöd: "Ovanligt"

Uppgifterna som kom ut har orsakat en rejäl kritikstorm kring Johan Forssell.

Nu visar det sig dock att stödet för migrationsministern ökar bland de egna väljarna, rapporterar Aftonbladet som hänvisar till en ny mätning från Demoskop.

Ett oväntat besked, enligt Demoskops opinionschef Johan Martinsson.

– Det är ju ganska ovanligt faktiskt, säger han till tidningen.

Rasar bland oppositionens väljare

Bland Tidöpartiernas väljare, i synnerhet bland dem med sympatier inom M, SD och KD, uppger 20 procent att förtroendet för Johan Forssell har ökat. Ministerns hantering av händelseförloppet beskrivs som en anledning. 

Inom samma grupp uppger 10 procent att förtroendet har minskat.

När det gäller övriga grupper i undersökningen är siffrorna högre.

Av samtliga tillfrågade uppger 44 procent att förtroendet för Johan Forssell har minskat sedan nyheten om hans son kom ut. Inom oppositionen är det 80 procent som framhåller att förtroendet blivit lägre för migrationsministern.

– Det jag tycker var mest intressant egentligen är nog att det inte finns några tecken bland Tidöblockets supportrar på att det skulle skada förtroendet och att siffrorna i sig dessutom inte är särskilt dåliga om man frågar vilket förtroende de har Johan Forssell som statsråd, säger Johan Martinsson.

Kristersson: fortsatt förtroende

Statsminister Ulf Kristersson (M) deklarerade förra veckan att han har “fortsatt förtroende för Johan Forssell”.

– Migrationsminister Johan Forssell har idag berättat att hans då 15-årige son har rört sig i helt fel kretsar. Så fort Johan nåddes av informationen har han följt Regeringskansliets säkerhetsrutiner och i samband med detta har också jag informerats av Säpo, framhöll statsministern i ett inlägg på X.

– Jag tycker att Johan Forssell har agerat så som en ansvarsfull förälder ska göra när man får veta att ens barn gör fel och är i dåligt sällskap. Jag vet att många tonårsföräldrar har egna erfarenheter av olika sorters svåra samtal. Självklart har jag fortsatt förtroende för Johan Forssell, skriver statsministern.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen