Storbankens varning – dubbelsmäll väntar många hushåll

2023 03 22

Så menar Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson i en längre intervju med Dagens Nyheter.

– Det mesta talar för att 2023 blir ett tufft år och svensk ekonomi krymper eller backar, säger hon.

Flera faktorer

Pernilla Johansson pekar ut flera faktorer som pekar på en dyster prognos. 

Arbetslösheten beräknas stiga. Om fler förlorar sin huvudinkomst kan lågkonjunkturen bli värre än väntat.

Hon lyfter även upp de speciella förutsättningarna. Förr har Riksbanken sänkt räntan under lågkonjunkturer för att få upp konsumtionen.

Nu förväntas styrräntan istället att höjas.

En dubbelsmäll, i synnerhet mot alla med rörligt bolån.

– Vi har under väldigt lång tid haft låga räntor vilket har gjort att bostadspriserna stigit kraftigt. Vi har också sett att hushållens skuldsättning ökar. Det har vi såklart med oss in i det här. I den bemärkelsen får vi stå vårt kast, säger Pernilla Johansson till DN.

Rörliga bolån ökar kraftigt

Just andelen hushåll med rörliga bolån har växt kraftigt det senaste året enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Från november 2021 till november 2022 ökade andelen från 46 procent till 68 procent.

– Än så länge är den totala andelen bundna lån något större än andelen rörliga lån. Men vi ser nu att andelarna närmar sig varandra, säger Ellen Khan, nationalekonom på SCB, i ett pressmeddelande.

Vill inte binda upp sig

Anledningen till att fler väljer rörlig ränta på sina bolån när de tecknar nya avtal bedöms vara de stigande räntorna. 

Man vill helt enkelt inte binda upp sig när räntan är hög.

– Hushåll som äger småhus och äganderätter har traditionellt sett bundit något mer jämfört med hushåll i bostadsrätter. Det kan bero på att bostadsägare i småhus eller äganderätter generellt planerar att bo där längre jämfört med bostadsrättsägare, säger Ellen Khan.

"Inga tendenser på nedgång"

Flera ekonomer har förutspått att inflationstakten och räntorna vänder neråt igen mot slutet av året. 

Till dess lär hushållen dock behöva fortsätta ta sig igenom stigande räntor som pressar ekonomin, framför allt hos ägare av småhus och bostadsrätter.

Det menar Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

– Vi ser inga tendenser till att den svenska inflationen är på väg ner, snarare tvärtom, och i nuläget tror vi det väger tyngre för Riksbanken än risken för finansiell instabilitet, säger Christian Nyman i ett pressmeddelande.

Hon tillägger att prognosen i nuläget tyder på en rörlig snittränta på bolån över fem procent under året innan den börjar falla igen.

Foto: I. Rafith resp Swedbank

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Tung smäll för hushåll med fjärrvärme

2024 05 06

Det fastslår Konkurrensverket i en ny granskning.

Efter att Fastighetsägarna Syd anmälde eljätten Eon för missbruk av dominerande ställning på fjärrvärmemarknaden i januari 2022 inledde Konkurrensverket en granskning.

Nu slår myndigheten fast att  fjärrvärmeföretagen möter svag konkurrens, vilket riskerar att leda till höga priser. Det går inte att utesluta att fjärrvärmemarknaden ”i stort kan kännetecknas av oskäliga priser”, konstaterar Konkurrensverket och vänder sig till regeringen.  

– För att skydda kunderna från höga fjärrvärmepriser rekommenderar Konkurrensverket att regeringen utreder behovet av reglering på fjärrvärmemarknaden, säger Konkurrensverkets generaldirektör Rikard Jermsten i ett uttalande.

”Monopolmarknad”

Branschorganisationen Fastighetsägarna välkomnar Konkurrensverkets besked.

– Konkurrensverket slår fast att fjärrvärmemarknaden är en monopolmarknad. Därför kommer vi enträget fortsätta arbeta för att stärka kundskyddet och öka konkurrensen på fjärrvärmemarknaden, säger Magnus Hulthe Andersson, näringspolitiskt ansvarig, Fastighetsägarna Syd.

Hulthe Andersson efterlyser kraftfullare åtgärder mot aktörer som dominerar marknaden.

–  Det behövs nya och kraftfullare instanser att vända sig till vid upplevd missbrukande av ställning. Dessutom behöver transparensen öka genom att begränsa antalet prissättningsmodeller på fjärrvärmemarknaden.

Hälften av alla bostäder

Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme.

Fjärrvärme är därmed den vanligaste uppvärmningsformen bland svenska hushåll.

– Bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent, medan den är något lägre för lokaler och lägst för småhus, skriver branschorganisationen Energiföretagen på sin hemsida.

Trots bristande marknadskonkurrens finns det fördelar med att välja fjärrvärme. Energimyndigheten nämner följande saker:

• Fjärrvärmen är enkel att använda, du slipper arbeta med en panna, du slipper sota och elda och fylla på bränsle.
• Fjärrvärme är ofta billigare än olja och el.
• Fjärrvärmeverken använder ofta förnybar energi.

Foto: Devon MacKay resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen