Storbankens varning – dubbelsmäll väntar många hushåll

2023 03 22

Hushåll med rörliga bolån riskerar en dubbelsmäll under den stundande lågkonjunkturen.

Så menar Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson i en längre intervju med Dagens Nyheter.

– Det mesta talar för att 2023 blir ett tufft år och svensk ekonomi krymper eller backar, säger hon.

Flera faktorer

Pernilla Johansson pekar ut flera faktorer som pekar på en dyster prognos. 

Arbetslösheten beräknas stiga. Om fler förlorar sin huvudinkomst kan lågkonjunkturen bli värre än väntat.

Hon lyfter även upp de speciella förutsättningarna. Förr har Riksbanken sänkt räntan under lågkonjunkturer för att få upp konsumtionen.

Nu förväntas styrräntan istället att höjas.

En dubbelsmäll, i synnerhet mot alla med rörligt bolån.

– Vi har under väldigt lång tid haft låga räntor vilket har gjort att bostadspriserna stigit kraftigt. Vi har också sett att hushållens skuldsättning ökar. Det har vi såklart med oss in i det här. I den bemärkelsen får vi stå vårt kast, säger Pernilla Johansson till DN.

Rörliga bolån ökar kraftigt

Just andelen hushåll med rörliga bolån har växt kraftigt det senaste året enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Från november 2021 till november 2022 ökade andelen från 46 procent till 68 procent.

Än så länge är den totala andelen bundna lån något större än andelen rörliga lån. Men vi ser nu att andelarna närmar sig varandra, säger Ellen Khan, nationalekonom på SCB, i ett pressmeddelande.

Vill inte binda upp sig

Anledningen till att fler väljer rörlig ränta på sina bolån när de tecknar nya avtal bedöms vara de stigande räntorna. 

Man vill helt enkelt inte binda upp sig när räntan är hög.

– Hushåll som äger småhus och äganderätter har traditionellt sett bundit något mer jämfört med hushåll i bostadsrätter. Det kan bero på att bostadsägare i småhus eller äganderätter generellt planerar att bo där längre jämfört med bostadsrättsägare, säger Ellen Khan.

"Inga tendenser på nedgång"

Flera ekonomer har förutspått att inflationstakten och räntorna vänder neråt igen mot slutet av året. 

Till dess lär hushållen dock behöva fortsätta ta sig igenom stigande räntor som pressar ekonomin, framför allt hos ägare av småhus och bostadsrätter.

Det menar Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

– Vi ser inga tendenser till att den svenska inflationen är på väg ner, snarare tvärtom, och i nuläget tror vi det väger tyngre för Riksbanken än risken för finansiell instabilitet, säger Christian Nyman i ett pressmeddelande.

Hon tillägger att prognosen i nuläget tyder på en rörlig snittränta på bolån över fem procent under året innan den börjar falla igen.

Foto: I. Rafith resp Swedbank

Text: Redaktionen


Trump övertygad: “Då hoppar Putin av – han har inget val”

2025 09 19

USA:s president Donald Trump säger sig ha lösningen för att få slut på Rysslands krig i Ukraina.

Förra veckan meddelade republikanen att han var redo att införa “massiva” sanktioner mot Putinregimen.

Men det villkoras av att Natoländerna upphör att köpa rysk olja.

Där ligger lösningen för att få slut på kriget, enligt Trump. Presidenten understryker att oljeintäkterna är avgörande för Rysslands ekonomi.

– Mycket enkelt, om oljepriset sjunker kommer Putin att hoppa av. Han kommer inte att ha något val. Han kommer att hoppa av kriget, säger Trump på en pressträff med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer, enligt Bloomberg.

Säger ja på ett villkor

Ungern och Slovakien är de länder i Nato som står för majoriteten av oljeimporten från Ryssland. I veckan hotade USA de två länderna med “konsekvenser” om de inte slutar med importen.

Det kommer Ungern och Slovakien enbart att gå med på om ett villkor uppfylls, framhåller nu de två Natomedlemmarna.

Och det är om EU först säkrar upp tillräckligt med alternativ energiförsörjning, uppger Bloomberg.

– Innan vi kan åta oss allt måste vi ha rätt förutsättningar på plats, annars riskerar vi att allvarligt skada vår industri och ekonomi, säger Slovakiens finansminister Denisa Sakova.

Ungerska företrädare uttalar sig i liknande termer.

– Jag tror att ni känner till vår position. Vi är ett av få länder i regionen som bara har en landgräns. Vår position har alltid vägletts av Ungerns energisäkerhet, säger landets klimatminister Aniko Raisz, enligt Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

"Det kan man inte göra"

Enligt Trump borde den ökning av den inhemska produktionen i USA som inlett bidra till att sänka oljepriserna globalt.

Han varnar Europa för att fortsätta köpa rysk olja.

– Det kan man inte göra, det kan man inte göra. Det är inte att agera rättvist mot USA, säger Trump enligt European Pravda.

LÄS MER: Trump frustrerad – “Han har verkligen svikit mig”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


PINSAMT: Lavrov påkommen med årets lögn

2025 09 18

Ryssland har återkommande attackerat civila mål under kriget mot Ukraina.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har den ryska militären bland annat riktat in sig på elnät och energianläggningar, attackerat sjukhus, skolor, shoppingcentrum och bostadsområden. En stor del av attackerna har bedömts vara avsiktliga.

Enligt FN:s siffror från i somras hade då minst 13 580 civila ukrainare dött i Rysslands anfallskrig.

Men den ryska utrikesministern Sergej Lavrov förnekar alltihop.

När han mötte pressen tidigare i veckan lät det istället enligt följande.

– Den ryska armén attackerar aldrig civila mål eller civilbefolkningar, säger Lavrov enligt turkiska nyhetsbyrån Anadolu Anjasi.

Grov lögn

Lavrov kritiserar istället FN:s generalsekreterare för att ha fördömt Rysslands attacker mot civila mål.

Den ryska ministern påstår att FN stöttar "förfalskningar" och att Ukraina och dess allierade sprider "desinformation".

– Som svar på varje anklagelse frågade vi: var är bevisen? Var finns fakta?

Totalt motbevisad

Det är inte svårt att motbevisa Lavrovs lögn. Rysslands återkommande krigsbrott är väldokumenterade. 

Ett av de mer uppmärksammade anfallen mot civila skedde under krigets första månad när teatern i Mariupol attackerades. 

Hundratals civila hade sökt skydd i byggnaden och utanför stod det skrivet “BARN” i stora bokstäver. 

Amnesty Internationals Crisis Response Team har i en rapport dragit slutsatsen att attacken med all sannolikhet utfördes av ett ryskt stridsflygplan som släppte två bomber på 500 kilo vardera.

Minst tolv personer dog i attacken.

"Riktade attacker"

Ett annat av många uppmärksammade exempel, utöver de återkommande massiva drönaranfallen mot Ukrainas städer, var attacken mot det stora köpcentret i Kharkiv 2024. Senare samma sommar utfördes en ny attack mot ytterligare ett varuhus samt ett postkontor i Kostyantyvnika.

Attacken dödade minst fjorton personer och skadade över 40 personer, enligt ukrainska åklagarmyndigheten.

– Detta är ännu en riktad attack mot en plats där människor samlas. Ännu en terrorhandling av Ryssland, framhöll den ukrainska guvernören Vadym Filajskin på Telegram efteråt.

LÄS OCKSÅ: Är emot Ukrainakriget – försvinner nu från Kreml

Internationell arresteringsorder

Rysslands diktator Vladimir Putin är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen.

Han är misstänkt för krigsbrott i samband med tvångsdeportationer av uppskattningsvis tiotusentals ukrainska barn från ockuperade områden i Ukraina.

Sedan starten av kriget i Ukraina 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott. Människorättsorganisationen Amnesty nämner bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

LÄS MER: Har pratat med Trump – slår till mot Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen