SD-toppar polisanmäls

2023 03 21

Toppolitikerna Linnéa Vinge samt Henrik Vinge polisanmäls av en tidigare partikamrat.

Anklagelserna handlar om förtal och falsk angivelse och riktas från Mari Malm, före detta tredjenamn på Stockholms regionlista, avslöjar Aftonbladet.

Mari Malm uteslöts ur partiet strax före valet och vill nu att polisen utreder om brott har begåtts i samband med händelsen.

"Rena lögner"

I ett brev till polisen skriver Mari Malm att hon anklagats för att ha stulit en drönare och dokument från partiets kansli samt hotat en styrelseledamot.

Hon förnekar detta och skriver att hon även nekas ta del av underlaget för anklagelserna, som däremot ska ha nått ut brett bland andra medlemmar i SD, skriver Aftonbladet.

– Om det hade varit så att jag hade gjort något fel hade det väl varit okej, men när det bara är rena lögner blir man smått irriterad, säger Mari Malm till tidningen.

Drivande i uteslutningen

Enligt Malms polisanmälan var Linnéa Vinge samt Henrik Vinge, vice gruppledare för SD i Stockholms stadshus respektive vice partiledare bakom Jimmie Åkesson, drivande i uteslutningen.

Även Göran Ek, tvåa på regionlistan, uteslöts ur partiet ungefär samtidigt som Mari Malm.

– Aftonbladet har utan framgång sökt Henrik och Linnéa Vinge för en kommentar, framhåller tidningen.

Ville inte avslöja anledning

Det var den 6 september, fem dagar före valet, som Mari Malm och Göran Ek fick ta emot beskedet om att deras namn skulle vara ovalbara i regionvalet.

Samtidigt inleddes ärenden om uteslutning, utan att SD ville tala om vad saken gällde.

– Vi kan bekräfta att det finns pågående medlemsärenden rörande dessa individer och att de är avstängda och ej valbara i avvaktan på beslut, framhöll Martin Kinnunen (SD), ledamot i partiets medlemsutskott, till Expressen.

Förnekade anklagelser

Redan då reagerade Mari Malm med bestörtning.

– Det är ju grova anklagelser. Men det är inte sant, sade Mari Malm och menade att SD:s partiledning i Stockholm sysslade med “maktmissbruk”.

– Det är helt befängda saker. Man har hittat på och förfalskat sanningen, tillade Göran Ek, som anklagade partiet för att använda sig av svepskäl.

Foto: A. Bórquez resp Sveriges Riksdag (Henrik Vinge)

Text: Redaktionen

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)