JUST NU: Myndighet sätter ned foten – gäller solcellsanvändare

2023 03 21

Det står klart efter ett beslut från Energimarknadsinspektionen (Ei).

Den rabatterade eller slopade elnätsavgiften för småskaliga elproduktionsanläggningar försvinner.

– Det kan till exempel vara solcellsanläggningar på villatak, uppger Ei.

Blir drabbade

– Det är inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning, som har företräde framför nationella bestämmelser, framhåller Ei och tillägger:

– Ägare av mindre produktionsanläggningar ska betala en nätavgift som speglar de faktiska kostnaderna för inmatning av el. En reducering av nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar innebär i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätkunder.

Dyrare kostnader

Det nya beslutet innebär att mindre elproducenter med solcellspaneler på taket får högre månadskostnader.

– I storleksordningen några hundralappar upp till någon eller några tusenlappar per år, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, till SvD.

Aktuell fråga

Frågan om reducerad nätavgift har aktualiserats i takt med att allt fler solcellsparker har byggts i Sverige. 

– För producenter kan det finnas stora summor att spara varje år genom att solceller kopplas ihop till mindre grupper så att effekten per grupp underskrider gränsen 1 500 kW, vilket enligt ellagens bestämmelser om reducerad nätavgift skulle kunna en innebära reducerad nätavgift, skriver Ei.

Men enligt elmarknadsförordningen ska varje producent bära sina egna kostnader.

– Det betyder att den aktör som ger upphov till en kostnad också ska betala för den. Kostnaderna ska inte belasta andra nätanvändare, till exempel i form av högre elnätsavgifter, säger Carl Johan Wallnerström, tillförordnad avdelningschef på Ei.

Sätter ned foten

Elmarknadsförordningen och ellagen går således emot varandra, vilket har lett till att elnätsföretagen gjort olika bedömningar huruvida nätavgiften ska reduceras eller inte.

Men nu sätter Ei ned foten.

Elmarknadsförordningen ska prioriteras.

Därmed försvinner rabatten på solcellsel.

– Ei:s bedömning är att bestämmelserna i ellagen inte får tillämpas i strid med elmarknadsförordningen. Nätägare ska därför inte längre reducera nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar, säger Carl Johan Wallnerström.

Foto: V. Solar resp S. EMEA

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen