JUST NU: Tung FN-uppmaning till världens regeringar

2023 03 20

FN:s klimatpanel IPCC har släppt en ny, illavarslande klimatrapport.

Möjligheterna att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet minskar.

Samtidigt bedöms effekterna av den globala uppvärmningen bli allvarligare än man tidigare trott.  

– Jag är förskräckt, det går allt fortare, säger Tom Arnbom, expert på Arktis och hav på WWF, till SVT Nyheter.

Anklagar världsledare

Sveriges tyngsta klimatprofil, aktivisten Greta Thunberg, skräder inte på orden efter dagens besked. 

I en intervju i AFP anklagar hon världens ledare för ”förräderi”.

– Faktumet att människorna med makt fortfarande på något sätt lever i förnekelse, och aktivt rör sig i fel riktning. Det kommer inom sinom tid att ses och förstås som det exempellösa förräderi som det är. Det är bara en fråga om tid, säger hon till nyhetsbyrån.

Ställer nytt krav

FN:s generalsekreterare António Guterres har även reagerat på den nya rapporten.

– Fönstret för att skapa en hållbar framtid för alla stänger snabbt, säger han enligt BBC.

FN-chefen vill nu se drastiska åtgärder för att nå klimatmålen. 

Han föreslår att världens länder bör tidigarelägga sina planer för att nå nettonollutsläpp med minst tio år.  

Sveriges målsättning

Antalet länder med nationell lagstiftning eller riktlinjer för att nå nettonollutsläpp har ökat i en stadig takt de senaste åren.

Sverige har exempelvis fastslagit att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll senast år 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. 

En målsättning som kan behöva ändras om FN får bestämma.

– Klimatkatastrofbomben tickar. Men vi har kunskaper och resurser för att tackla krisen. Vi måste agera nu, framhåller António Guterres i ett inlägg på Twitter.

Regeringen kritiseras

Den svenska regeringen har anklagats för att föra en politik som leder till att Sveriges utsläpp ökar.

Enligt beräkningar från organisationerna Klimatkollen, Världsnaturfonden WWF, Våra barns klimat, ClimateView och Naturskyddsföreningen kommer regeringspartiernas politik att öka Sveriges utsläpp med tio procent under nuvarande mandatperiod.

Nästan hela ökning beror på ambitionen att sänka reduktionsplikten till en miniminivå.

– Med de förändringar av reduktionsplikten som SD, KD och M vill göra bedöms utsläppen öka med 23–24 miljoner ton. Beräkningen baseras på de positioner om reduktionsplikten som partierna gick till val på, framhåller WWF i ett uttalande.

Presenterar ”ambitiös reformagenda”

Regeringen hävdar å sin sida att man arbetar för att ge ”svensk klimat- och miljöpolitik en nystart”.

I november 2022 presenterade regeringen en ”ambitiös reformagenda” i fem led för att på ”allvar minska utsläppen”.

Så här skriver regeringen:

- Fossilfri och planerbar el. Regeringen planerar för ett elbehov på minst 300 terawattimmar 2045 – en fördubbling från idag. Detta betyder att ny kärnkraft kommer att behövas, vilket i sin tur kräver att energipolitiken läggs om. Förbuden i miljöbalken mot nya reaktorer på nya platser och mot fler än tio reaktorer i samtidig drift tas bort. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt. Förutsättningarna för kärnkraften stärks genom statliga kreditgarantier. Tillståndsprocesserna kortas och administrativa snabbspår införs.

- Hållbara transporter. Satsningar på utbyggd laddinfrastruktur för eldrivna transporter kommer att genomföras. Utbudet av hållbart biodrivmedel behöver öka. Den dåliga tillgången var ett viktigt skäl till att drivmedelspriserna steg så kraftigt när reduktionsplikten höjdes. Produktion av fossilfria elektrobränslen, som komplement till biobränslena, behöver komma igång.

- Grön industri. Ska vi klara klimatomställningen måste industrin ställa om. Det räcker inte att stoppa utsläppen – vi behöver uppnå negativa utsläpp. En viktig del är infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biomassa. I budgeten 2022 som lades fram av den dåvarande oppositionen stärktes ambitionen rejält för detta, och regeringen kommer ha fortsatt höga ambitioner. Regeringen vill också underlätta för att genom CCS fånga in fossil koldioxid som inte går att komma undan, till exempel från tillverkningen av cement.

- Effektivare tillståndsprocesser och miljötillstånd. Tillståndsprocesser får inte hindra företagens klimatomställning. En utredning tillsätts för att effektivisera miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken och göra den mer förutsebar. En ny regel ska in i miljöbalken som innebär att man begränsar antalet myndigheter som får vara motpart i ett tillståndsärende.

- Internationella insatser och klimatbistånd. Klimatbistånd till fattigare länder med växande klimatavtryck behövs och ska riktas så att det ger starka incitament för fler att prioritera klimatarbetet. Klimatbiståndet ska därför öka, samtidigt ska Sveriges satsningar på internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex förstärkas. Export av klimatneutrala varor och tjänster kan också få stor betydelse för att sänka konsumtionsutsläppen. Den svenska exporten behöver ges förutsättningar att växa.

Foto: United Nations

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump medger missräkning – stort fiasko närmar sig

2025 07 04

USA:s president Donald Trumps enorma prestigelöfte är på väg att gå upp i rök.

Den amerikanska presidenten lovade först fred i Ukraina på 24 timmar efter att han skulle ha tillträtt i Vita huset.

Löftet justerades sedan till “ungefär 100 dagar”, vilket passerades för drygt två månader sedan.

Efter att Trump igår talat med Rysslands diktator Vladimir Putin ser de amerikanska fredsförsöken ut att ha lagts på is totalt, rapporterar flera medier.

– Nej, jag gjorde inga som helst framsteg med honom idag, säger Trump i natt när han får frågan om han lyckats närma sig en överenskommelse med Putin för att avsluta kriget i Ukraina, enligt Newsweek.

– Jag är inte glad över det, tillägger presidenten och skakar på huvudet inför närvarande journalister.

Uppgifter: skrotas helt

Samtalet mellan Trump och Putin skedde kort efter att den senare talat med Frankrikes president Emmanuel Macron för första gången på nästan tre år.

Redan för en dryg månad sedan uppgavs Trump överge det stora vallöftet om fred i Ukraina, enligt The New York Times.

Analysen gjordes efter att Trump och Putin talats vid i maj.

– I månader har president Trump hotat med att helt enkelt lämna de frustrerande förhandlingarna om ett eldupphör mellan Ryssland och Ukraina, framhåller den amerikanska tidningen och tillägger:

– Efter ett telefonsamtal mellan Trump och Rysslands president Vladimir Putin verkar det vara precis vad den amerikanske presidenten gör.

LÄS MER: Bakslag för Putin – värsta krisen sedan 90-talet

"Putin hånar dig"

Bara timmar efter de två världsledarnas samtal inledde Ryssland dessutom nya stora attacker mot den ukrainska huvudstaden Kyiv.

Minst 14 platser i staden ska ha attackerats, enligt Reuters.

– Herr president, er politik gentemot Ryssland fungerar inte. Medan vi förhandlar bombar Putin ukrainska städer. Här är Kiev idag. Det är dags att byta strategi. Vi och våra allierade måste beväpna Ukraina till tänderna, och vi behöver de strängaste sanktionerna. Putin hånar dig och USA, uttrycker den republikanska ledamoten Don Bacon.

Kommenterar vapenstoppet

Donald Trump kommenterade även beskedet om att USA stoppar vissa vapenleveranser till Ukraina, trots att de utlovats av den tidigare Bidenregeringen.

– Vi har gett så många vapen, men vi ger vapen och vi arbetar med dem och försöker hjälpa dem, men… Biden tömde hela vårt land genom att ge dem vapen och vi måste se till att vi har tillräckligt för oss själva.

Enligt uppgifter till Politico ska Pentagonchefen Elbridge Colby ha drivit på för beslutet, efter att ha oroats över att det totala amerikanska vapenlagret sjunkit.

LÄS MER: USA tvärvänder – bryter löfte till Ukraina

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


Svenskar i Grekland förvarnas – kan åka hem med skyhög räkning

2025 07 03

Högsäsongen för sommarsemestern är här.

Högst upp på listan över svenskarnas mest bokade resmål i sommar hittas Grekland tillsammans med Cypern, enligt siffror från researrangören Tui.

Men oförsiktiga turister kan åka hem med en tung faktura.

Utan att ens veta att något har gått fel.

Anledningen är att din mobil kan kopplas till det turkiska mobilnätet, trots att Grekland tillhör EU och du därmed kan förvänta dig samma roamingkostnad som hemma i Sverige.

Och det riskerar att bli en dyr historia, konstaterar exempelvis Lixa Axelberg från mobiloperatören Fello.

– Ofta ringer folk till oss när det redan är för sent, har hon berättat för GP.

Drabbas även på fastlandet

Risken är som störst på de grekiska öarna nära Turkiet, som exempelvis superpopulära Rhodos och Kos. 

Men även svenskar som befunnit sig på fastlandet, bland annat i huvudstaden Aten, har drabbats av samma sak.

Konsekvensen blir saftiga räkningar, ofta på flera hundra kronor.

Skälet till missen är inte sällan för att nätsökningen på telefonen sker automatiskt och inte manuellt. Lisa Axelberg uppmanar att ändra inställningen till det senare.

– Annars kan din mobil koppla upp sig mot Turkiet fast du är i Grekland. Det kostar mycket mer, säger hon.

Även turister på Cypern varnas

Konsumentsajten Mobil.se har också flaggat för samma miss. Då talades det specifikt om riskerna på Cypern.

– Det här gäller särskilt nära EU:s yttre gränser som på Cypern där grekiska delen av ön har surfpriser som hemma, medan turkiska delen inte har det, framhåller sajten.

– Ibland kan man också vara nära gränsen till EU utan att man tänker på det, till exempel nära Schweiz, Andorra, Monaco eller Gibraltar.

LÄS MER: Ryanair backar – ändrar kritiserad regel

Risk även på färjan

Det är dock inte enbart på land som risken för en oväntad mobilräkning uppstår.

Folk som reser med färjor måste också se upp. Lämnar man mobiltäckningen helt är risken att man blir uppkopplad till färjans eget mobilnät, vilket går via satellituppkoppling och kostar enorma summor för konsumenten.

Det kan även ske på resor mellan två EU-länder – exempelvis på färjan mellan Trelleborg och tyska Sassnitz.

– Många tror att de kan använda sina mobiltelefoner ombord på färjor till utlandet utan extra kostnader, som är fallet på andra håll i EU/EES. Men reglerna för roaming gäller inte till sjöss – och då kan det snabbt bli dyrt att ringa eller surfa på internet, säger Kamilla Sharma, avdelningschef på Nationella kommunikationsmyndigheten i Norge, Nkom, till Din Side.

Foto: G. Lemon

Text: Redaktionen