Erdogan tvingas agera – bakslag för Putin

2023 03 20

Regimen i Ankara har till slut satt stopp för export av västsanktionerade varor till Ryssland.

Det rapporterar Reuters med hänvisning till en högt uppsatt turkisk exporttjänsteman och en EU-källa.

Erdoganregimen uppges ha fattat beslutet efter ett massivt tryck från både USA och EU.

Lista överlämnad

Enligt EU-tjänstemannen har den turkiska regeringen överlämnat en lista till inhemska företag.

Listan innehåller samtliga varor som numera ej får exporteras.

Tjänstemannen framhåller att EU-kommissionen nått en muntlig överenskommelse med Turkiet.

– Man kommer inte längre att tillåta att varor eller gods skickas vidare till Ryssland ifall de finns med på EU:s, USA:s eller Storbritanniens sanktionslistor.

Turkiet bekräftar

Det nya avtalet mellan väst och Turkiet bekräftas även av en turkisk exporttjänsteman.

– ”Förbjudna utländska varor” kommer inte att lastas om och skickas till Ryssland, säger han till Reuters och tillägger:

– Alla varor som finns med på listan kommer att blockeras. De kommer inte att nå Ryssland, oavsett vilket land de kommer ifrån.

Stark relation

Banden mellan Turkiet och Ryssland är starka – trots Moskvas pågående anfallskrig i Ukraina.

Ankara har fördömt invasionen, skickar vapen till Ukraina, men har samtidigt motsatt sig flera av västvärldens sanktioner.

Turkiet har bland annat inte gått med på de ekonomiska sanktioner som USA och EU infört.

Det nya förbudet är därmed en stor framgång för väst och ett bakslag för Ryssland.  Under en längre tid har flera sanktionerade varor levererats till Ryssland via Turkiet. 

Export kan fortsätta

Turkisk export till Ryssland kommer dock att fortsätta.

– Varor som produceras i Turkiet, och som även innehåller komponenter från andra länder, kan fortfarande skickas till Ryssland, rapporterar Reuters.

USA har tidigare varnat länder, inklusive Turkiet, för att exportera kemikalier, mikrochips och andra produkter med dubbla användningsområden som Ryssland kan använda i militärt syfte. 

Pekades ut i ny rapport

Förra veckan avslöjade Politico att Kina skickat vapen, försvarsutrustning och drönardelar till Ryssland.

I slutet av december skickade Peking mer än tolv ton utrustning till Moskva.

Leveranserna uppges främst ha gått via Turkiet, men enstaka transporter gick även via Kina och Förenande Arabemiraten, erfar Politico.

LÄS MER HÄR:

Kina avslöjat – direkt koppling till kriget

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen