Finlands president uttalar sig om Sveriges Natoansökan

2023 03 19

Sauli Niinistö anser inte att Finland svikit Sverige i Natofrågan.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har meddelat att landet är redo att godkänna Finlands ansökan till Nato.

Däremot menar han alltjämt att Sverige inte levt upp till det trepartsavtal som slutits mellan länderna.

Nu uttalar sig Finlands president Sauli Niinistö om saken, och understryker att han inte anser att Finland svikit Sverige, rapporterar SVT.

– Vi går hand i hand så länge det är i våra händer, men ratificeringen av finska Natomedlemskapet är i Turkiets och Ungerns händer, säger han.

Funderar på direktavtal

I och med Erdogans besked kan Finland nu stiga in i Nato innan Sverige.

Niinistö menar dock att det inte innebär ett försämrat säkerhetsläge för Sverige.

Han nämner bland annat att Finland, Sverige och Danmark diskuterar ett direktavtal med USA angående säkerhetsfrågan.

“Låter lite galet”

Niinistö hoppas att det handlar om veckor innan Finland är fullvärdig medlem i alliansen.

Han understryker också att Erdogans besked var nödvändigt.

– Tycker man att vi borde ha nekat Turkiet att ratificera? Det låter lite galet. Det hade varit en hemskt svår situation om vi hade sagt nej till Ankara, säger han.

Hoppas på Sverige

USA uppskattade Turkiets besked gällande Finlands Natoansökan.

Samtidigt riktade Vita Huset en uppmaning till Turkiet gällande Sveriges ansökan.

– Sverige och Finland är båda starka, kapabla partners som delar Natos värderingar och stärker alliansen och bidrar till europeisk säkerhet. USA anser att båda länderna bör bli medlemmar i Nato så snart som möjligt, säger den nationella säkerhetsrådgivaren Jake Sullivan enligt Reuters.

Väntar på omröstning

Varken Turkiet eller Ungern har ännu ratificerat Sveriges ansökan till Nato.

Ungern har skjutit på omröstningen gällande frågan ett antal gånger och ser nu ut att rösta mot slutet av månaden.

Anledningen till den senaste förseningen uppges vara pågående förhandlingar med EU-kommissionen.

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

JUST NU: Öresundsbron stängs av omedelbart

2025 09 18

Öresundsbron stängs av med omedelbar verkan.

Beskedet kommer från den danska polisen på torsdagsmorgonen.

Det är i västgående riktning, det vill säga i riktning mot Danmark, som bron har stängts av.

Anledningen är att bron har fått stora problem med översvämningar. Vägen är blockerad av vatten, rapporterar TV2.

– Det har skett en underminering av motorvägen på grund av vatten. Det betyder att vägens grund håller på att spolas bort och vägen kan spricka, säger polischefen Henrik Stormer till tv-kanalen.

Han meddelar också att polisen har kallats till bron för att bistå med avspärrningen.

Lämnar sina bilar

Till följd av avstängningen har det bildats trafikstockningar och långa köer.

– All trafik från Sverige kommer att ledas uppför Amager Strandvej. Trafiken från flygplatsen kommer att ledas bort längs Lufthavnsboulevard till Amager Landevej, framhåller Köpenhamnspolisen på X.

På förmiddagen har kökaoset bara tilltagit.

– Folk har börjat lämna bilarna och går mot färdriktningen, säger en person till Sydsvenskan.

Det finns i nuläget ingen prognos från den danska sidan för när bron kan öppna igen. Öresundsbron följer den danska polisens instruktioner.

Befarat kaos

Den danska nyhetsbyrån Rizau uppger samtidigt att danska Vägverket har bekräftat att det är problem med vatten på vägen som kommer nerifrån marken.

– Jag hade befarat att det skulle orsaka trafikkaos, nu när vi pressar trafiken – in i staden och bort från motorvägen, men det finns inga omedelbara rapporter om det. Det är betydligt mer trafik än vanligt, men det håller på att lösas, säger Henrik Stormer.

– Men vissa kommer nog inte att hålla med mig om att det inte råder något kaos.

Kan pågå till lunch

Enligt svenska Trafikverket väntas köerna pågå fram till 12-tiden.

– Korta stopp i trafiken kan förekomma på Öresundsbron på grund av avstängd väg i Danmark, uppger myndigheten på torsdagsmorgonen.

LÄS MER: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS OCKSÅ: Scania slår larm – en tredjedel kan slås ut

Foto:

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el.

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder:

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen