UPPGIFTER: Stor spricka mellan KD och SD

2023 03 13

Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är oense om en av Tidöpartiernas största frågor.

Regeringen och SD har lovat att tillsätta en utredning för att se över möjligheterna att återstarta kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2.

Intern strid

Trots avtalet pekar mycket på att en utredning kommer att utebli.

SD vill gå framåt, men regeringen vill stryka punkten, uppger Di.

Enligt tidningens uppgifter är det framför allt KD med näringsminister Ebba Busch (KD) vid rodret som vägrat starta utredningen.

Det framgår även av en intern promemoria som författats av SD:s topptjänsteman i regeringens politiska styrgrupp för Vattenfall.

– Sedan okt-nov har främst KD genom sitt näringsdepartement varit drivande att ge upp frågan och stryka Tidö-punkten. Man försökte skarpt få igenom detta redan innan styrgruppen startade men även på dess första möte, båda gångerna stoppades detta av SD och till viss del även L, står det i rapporten som Di har tagit del av.

SD har gett upp

Av den SD-författade promemorian framgår det även att partiet gett upp hoppet om en återstart av Ringhals 2.

Enligt SD finns det inga förutsättningar för en återstart och därav har kravet släppts.

En återstart av Ringhals 1 är däremot fortfarande möjligt, enligt regeringens samarbetsparti.

Detta trots att reaktorns ägare, Vattenfall och Uniper, avrått från en återstart och planerar att påbörja det fysiska arbetet med rivningen om några enstaka månader.

SD vill, trots orden från ägarna, inleda en utredning så snart som möjligt.

– Processen har präglats av att helt enkelt leta hinder och problem, framhåller SD-tjänstemannen enligt Di.

Så står det i Tidöavtalet

Så här skriver regeringen och SD i Tidöavtalet om en potentiell återstart av reaktorerna:

”En genomgående utredning av vad som skulle krävas för återstart av Ringhals 1 och 2 bör genomföras förutsättningslöst och skyndsamt”

Dömer ut förslaget

Ringhals vd Björn Linde har tidigare sagt att en återstart av reaktorerna är omöjlig att genomföra.

I en intervju med SVT Nyheter berättade han att reaktorernas livslängd börjar ta slut och att kärnkraftsanläggningarna redan har börjat nedmonteras.

– Om man tror att man kan återstarta Ringhals 1 och Ringhals 2 och att vi ska producera el om ett antal år så är det helt omöjligt, sa Björn Linde till SVT.

Fakta avvecklingen av Ringhals 1 och 2

- Vattenfalls styrelse tog 2015 beslut om förkortade drifttider för Ringhals 1 och 2. Tidigare planerades drift av anläggningarna i 50 år, till 2025 respektive 2026. Beslutet innebär en avveckling 2019-2020, sex år tidigare än planerat.

- Ringhals 2 togs ur drift den 30 december 2019 och Ringhals 1 den 31 december 2020. Reaktorerna är nu permanent avställda, vilket innebär att de enligt lag aldrig får tas i drift igen.

- Rivningen av Ringhals 1 och 2 ger upphov till ungefär 340 000 ton avfall. 5-10 procent av detta är radioaktivt och omhändertas och förvaras enligt gällande regelverk och beprövade metoder. Miljöskadligt material såsom asbest och olja omhändertas enligt gällande regelverk och skickas i de flesta fall till deponi.

Källa: Vattenfall

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen