Dåliga nyheter för alla saltälskare – kräver massiva åtgärder

2023 03 10

Världens länder måste vidta ”massiva åtgärder” för att lyckas med målet att minska saltkonsumtionen med 30 procent.

Målet, som utstakats av Världshälsoorganisationen WHO, ska vara uppfyllt till 2025.

Nästan 200 länder förband sig till målet 2013.

I dag har endast nio länder vidtagit tillräckligt omfattande åtgärder och lyckats minska befolkningens saltintag, uppger WHO.

Det handlar om följande länder:

- Brasilien

- Chile

- Spanien

- Tjeckien

- Litauen

- Mexiko

- Saudiarabien

- Malaysia

- Uruguay

Går för långsamt

– Det har gått långsamt framåt. Endast ett fåtal länder har kunnat minska befolkningens saltintag, men ingen har lyckats uppnå målet, säger Francesco Branca, chef för WHO:s avdelning för näring och hälsa till CNN.

Salt är ett viktigt ämne, men en överkonsumtion ökar risken för hjärtsjukdomar, stroke och för tidig död.

Ovanstående står för två miljoner dödsfall per år, rapporterar Institute for Health Metrics and Evaluation.

Kräver kraftiga åtgärder

WHO uppmanar nu världens länder att agera gällande saltfrågan.

Enligt organisationen måste det genomsnittliga saltintaget ner till 5 gram per dag för vuxna. I dag ligger det genomsnittliga intaget av salt på 10,8 gram per dag.

– Vi kan minska saltintaget genom att tillsätta mindre salt till maten och genom att köpa mat som innehåller en mindre saltmängd. Men myndigheterna måste göra de här valen enklare, säger Francesco Branca till CNN.

Flera förslag

 WHO föreslår nu följande åtgärder för att minska saltintaget:

- En minskad mängd salt i processad mat

- En begränsning av mat som innehåller mycket salt vid offentliga institutioner

- Synligare och tydligare etiketter på matvaror med information om näringsinnehållet, så att konsumenter lättare kan välja varor som innehåller mindre salt

- Kampanjer i massmedier för att minska saltintaget  

Sverige och salt

I genomsnitt äter svensken 11 gram salt per dag, vilket motsvarar ungefär två teskedar.

Livsmedelsverket rekommenderar sedan länge en halvering av saltkonsumtionen.

– I dag är det få som äter så lite salt, så det skulle innebära en stor förändring. Dessutom är det nog få som vet hur mycket salt de faktiskt får i sig, säger Annika Rosengren, som är professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, till DN.

Fakta salt och hälsan

- I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men mycket natrium kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador.

- I dag uppskattas var fjärde vuxen i Sverige ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år.

- För hälsan bör man inte få i sig mer än 1 tesked salt (6 gram) per dag. I genomsnitt får vi i oss ungefär dubbelt så mycket salt som rekommenderas. 

Källa: Livsmedelsverket

Foto: M. Vigerova resp J. Tunstra

Text: Redaktionen


Skatteverket: Växande misstag i deklarationen – nästan alla har gjort fel

2024 05 16

En relativt ny form av redovisning har börjat dyka upp i folks deklarationer.

Och det handlar om stora vinster värda miljardbelopp som inte beskattas.

"Många svenskar"

Så sent som 2013 handlade det enbart om drygt 100 personer per år. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande fart.

Omkring 8 000 personer på åtta år deklarerar nu försäljning av kryptovalutor. 

Totalt har deklarerade försäljningsbelopp stigit från 36 miljoner år 2013 till hisnande 19 miljarder kronor 2021. De sammanlagda deklarerade vinsterna har samtidigt ökat från 10 miljoner till 2,7 miljarder under samma period.

– Många svenskar har gjort stora vinster på kryptovalutor under samma period men få har skattat för vinstpengarna, konstaterar dock Skatteverket i en ny rapport.

90 procent gör fel

Det växande skattefelet är enormt i sitt eget sammanhang. Drygt 90 procent bedöms gör fel, vilket motsvarar 1,5 miljarder kronor. 

De deklarerade försäljningarna av kryptotillgångar utgör ungefär en tiondel av de uppskattade totala försäljningarna, säger Lina Andersson, analytiker och rapportförfattare på Skatteverket, i en kommentar.

Enbart 5 procent deklarerar alls

Och det är de som gör störst vinster som i störst grad missar att deklarera ordentligt. Enligt Skatteverket står personerna med de tio procent högsta försäljningsbeloppen för nästan tre fjärdedelar av skattefelet, medan de 50 procent lägsta beloppen bara står för “en försumbar” del av felet.

– Antal personer som redovisar försäljning av kryptovalutor har ökat fram till 2021 men det är fortfarande bara 5 procent av de svenskar som sålt kryptovalutor som deklarerat sin försäljning, säger Anna Olofsson, specialist kryptobeskattning på Skatteverket.

Viktigt för Skatteverket

Även om det fortfarande är en relativt liten grupp är de nya uppgifterna av mycket högt värde för Skatteverket. 

Hittills har myndigheten haft begränsad kunskap om omfattningen av skattefel kopplat till redovisning av kryptovaluta.

– Den är också intressant för andra länders skattemyndigheter då Skatteverkets analysenhet är en av de första att bedöma skattefelet från handel med kryptovalutor och rapporten därför kan användas som underlag för andra skattemyndigheters bedömningar, säger Lina Andersson, analytiker på Skatteverket.

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen


Oväntat hälsolarm i Turkiet – turister panikslagna

2024 05 15

En hälsovarning har utfärdats på en populär turistort i Turkiet. 

Marmaris i södra Turkiet är ett av svenskarnas favoritresmål när sommarsemestern ska bokas.

Platsen var dock i veckan föremål för ett plötsligt hälsolarm efter att en samling brittiska turister orsakade “panik” bland strandbesökare på den Egeiska kusten, rapporterar Daily Mail.

Turisterna hade nämligen vadat ut i havet vid en folkrik strand och börjat sprida askan av en död släkting i vattnet.

– Hälsomyndigheterna inledde en hastig undersökning och tog vattenprover efter reaktioner från den oroliga lokalbefolkningen efter måndagens ceremoni, uppger den brittiska tidningen.

Utredningen har skyndats på efter att man även varnat för att askan i skulle kunna äventyra hälsan bland andra som badar i samma vatten.

Inte lagligt

Turistgruppen från de brittiska öarna hade med avsikt rest till den aktuella platsen, som går under namnet Uzunyalistranden.

Enligt de anhöriga var det en särskild plats för den avlidna familjemedlemmen.

Men kremering är inte lagligt i Turkiet och det finns dessutom restriktioner för att begränsa införsel av aska till landet.

De som har försökt gå den lagliga vägen har ofta stött på stort byråkratiskt motstånd.

– Det tog mig nästan två år att få tillstånd från den brittiska flygplatsen, flygbolaget, den turkiska flygplatsen, den turkiska regeringen, turkiska lokala tjänstemän, de viktigaste moskérepresentanterna, den turkiska polisen och de lokala hamnmyndighetenra, framhåller en annan britt som ville sprida sin frus aska i Turkiet.

Kremerades av misstag

Det turkiska svenskparadiset beskrivs av resebyråer som “Turkiet när det visar sig från sin allra vackraste sida”.

Marmaris lockar årligen mängder av besökare, såväl inhemsk som internationell, med sköna bad längs vackra grovkorniga sandstränder, en charmig marina och en trevlig stad med ett tilltalande folkliv, skriver exempelvis Solresor.

Bakgrunden till att kremering inte är tillåtet i landet hittas i islamisk lag. Det blev exempelvis väldigt känsligt när en turkisk man av misstag kremerades på ett sjukhus i tyska Hannover 2022.

Foto: S. Dincer

Text: Redaktionen