Myndighet uppmanar – så ska du handla

2023 03 09

Matpriserna rusar i Sverige.

Enligt SCB:s inflationsdata har livsmedelspriserna ökat med 20,4 procent de senaste året.

Sverige sticker ut. Prisökningen är större än i övriga nordiska länder.

Vänsterpartiet, som vill införa ett pristak på utvalda livsmedel, anser att ökningen beror på ett ”stort marknadsmisslyckande”.

– Vi har en mycket dålig konkurrens på den här marknaden, sa V-ledaren Nooshi Dadgostar till SR Ekot på onsdagen.

Centerpartiet har även flaggat för att något ”inte stämmer”.

Centern vill kalla upp Konkurrensverkets generaldirektör till riksdagens näringsutskott med anledning av de höga matpriserna, rapporterar Di.

– Energikostnaderna, kriget i Ukraina, post covid-effekter och kronkursen drabbar även de andra. Eftersom vi har en större marknad så borde vi egentligen ha lägre priser, så det är något som inte stämmer, säger partiets näringspolitiska talesperson Elisabeth Thand Ringqvist till tidningen.

Kontrollerar marknaden

I dag dominerar tre stora aktörer, Axfood, Ica och Coop, svensk dagligvaruhandel.

Tillsammans har de ungefär 90 procent av marknaden, uppger SvD.

Något som, enligt Konkurrensverket, är en riskfaktor för att högre priser hålls uppe.

– Finns det många konkurrenter har konsumenterna många att välja mellan. Är de färre är risken högre för höjda priser, säger Martin Bäckström, enhetschef på myndigheten, till SvD.

Samtidigt betonar han att företagsförvärv och samgåenden mellan företag är naturliga inslag i en fungerande marknadsekonomi.

– Företagsköp är en del av en dynamisk marknadsekonomi. Det ska mycket till för att man enligt konkurrenslagen ska kunna stoppa en företagskoncentration. Om företagskoncentrationen har lett till högre priser har vi ingen data på idag, säger Martin Bäckström till tidningen.

Handla på kampanj

Till konsumenter som vill minska sina matkostnader ger Martin Bäckström följande tips:

- Handla alternativa produkter. Låt olika produkter konkurrera med varandra, vilket i längden kan påverka priserna i en negativ riktning.

- Handla på kampanj

- Utforska alternativa handelsvägar, till exempel digitala plattformar som kopplar samman konsument och producent.

– Exempelvis kan köp göras direkt från lantbrukaren, säger Martin Bäckström till SvD.

Foto: T. Clark resp D. Volkova

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el.

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder:

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

2025 09 18

Den ryska krigsekonomin går på knäna, men än så länge lyckas Kreml finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina.

Men en åtgärd från väst kan få den ryska ekonomin att kollapsa.

Det menar professorn i nationalekonomi Martin Sandbu, som är ekonomisk kommentator på Financial Times.

Experten framhåller att ett totalförbud mot köp av rysk olja och gas, i kombination med hårda sanktioner mot alla importörer, kan driva Ryssland mot konkurs.

– Om oljeintäkterna stryps kommer det att tippa staten mot konkurs, precis som det gjorde med Sovjetunionen i slutet av 1980-talet, säger Sandbu till Börsen.

”Nu är det dags”

Nationalekonomen uppmanar västvärlden att agera. Han menar att Europa är redo för den kraftfulla åtgärden.

– Nu är det dags. Priserna är låga och Centraleuropa kan försörjas från Italien.

Vidare betonar Sandbu att importen av metaller och gödningsmedel från Ryssland måste upphöra.

– EU måste också slå mycket hårdare mot maskinexport till den ryska vapenindustrin, säger han till tidningen.

Ekonomiskt krig eller krig på marken

Enligt Martin Sandbu står västvärlden inför ett ödesval. Antingen skärper man sanktionerna ordentligt eller väntar ett krig mot Ryssland.

– Västvärlden måste inse att alternativet till att utkämpa ett ekonomiskt krig mot Ryssland i slutändan är att utkämpa ett riktigt krig, om Ukraina inte längre kan hålla Ryssland borta.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

USA ställer krav

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk toppgeneral försvunnen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen