Svenska kyrkans krigsuppmaning – förbereder halv miljon gravar

2023 03 09

Strax före jul kom också en skarp uppmaning från ärkebiskop Martin Modéus till landets övriga biskopar om att skynda på förberedelserna för kris och krig i landets 550 församlingar, rapporterar Aftonbladet idag.

Anledningen är den ryska invasionen av Ukraina.

– Vi utgår från ett värsta scenario i våra rekommendationer, så vi vill uppmana församlingarna att tänka efter, säger Eva Åbrandt Johansson, begravningssamordnare för Svenska kyrkan, till tidningen.

Förbereder halv miljon gravar

Vid händelse av kris eller krig är det oundvikligt med fler dödsfall. Då måste kyrkan möta behovet av att fler människor behöver begravas.

Förr fanns det regler som slog fast att församlingarna måste ha markreserver för att kunna kistbegrava fem procent av Sveriges befolkning.

Den rekommendationen är nu tillbaka – och det handlar om drygt en halv miljon gravar. Dessutom ska det finnas uppsamlingsplatser för lik tydligt utmärkta nära alla kyrkogårdar.

– Det är så att man kan anvisa ett stort antal avlidna dit. Vanligtvis finns det lokaler för det. Men det kan vara så att det inte räcker till, säger Eva Åbrandt Johansson till Aftonbladet.

Krematorier kan sluta fungera

Bland församlingarnas förberedelser ingår också att hantera bränslebrist och att internet slås ut.

Det kan orsaka stora problem i krematorierna, vilket gör att kyrkorna behöver vara beredda på “manuell gravgrävning” istället.

Det utesluts inte heller att krigsplacera människor hos Svenska kyrkan för att gräva gravar.

– Där är vi inte i arbetet än, men det är inte omöjligt, säger Lisa-Gun Bernerstedt, samordnare för civilt försvar för Svenska kyrkan.

Flera myndigheter förbereder

Svenska kyrkan är inte den enda stora aktör som förberett inför krig i Sverige under det senaste året.

De har bland annat sällskap av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som exempelvis uppmanat till en förstärkning av svenska civilförsvaret.

– Det går inte att utesluta att det som händer i Ukraina kan hända här, framhöll myndigheten i en rapport.

Svenskar väntar längre med att begrava

Enligt svensk lag måste gravsättning eller kremation ske inom en månad från att en person har avlidit.

– Dödsfallet måste meddelas myndigheterna inom några dagar och det sker genom att läkaren som konstaterar dödsfallet sänder ett dödsbevis till folkbokföringen, skriver Sveriges auktoriserade begravningsbyråer på sin hemsida.

Häromåret kunde dock Sveriges Radio Ekot rapportera om en ny trend bland begravningar i landet.

– Folk i Sverige väntar längre och längre med att begrava anhöriga som har dött, framhåller radiokanalen med hänvisning till statistik från Sveriges begravningbyråers förbund.

– För 20 år sedan gick det i genomsnitt 14 dagar innan begravningen. Nu tar det i genomsnitt 23,5 dagar. Det tar alltså mycket längre tid nu.

Foto: Stefan Lindberg, Svenska kyrkan

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen