Natochefen sätter ned foten

2023 03 08

Natochefen Jens Stoltenberg markerar nu kraftigt mot det turkiska kravet att Sverige måste förbjuda koranbränningar.

– Min heliga bok, Koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte att säga ja till ert tillträde i Nato, sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan efter Rasmus Paludans aktion utanför turkiska ambassaden i Stockholm i januari.

Natochefen Jens Stoltenberg har tidvis kritiserats för att inte sätta tillräckligt hård press på Turkiet att acceptera Sveriges ansökan, och har till och med anklagats för att därmed stärka Erdoğans förhandlingsposition.

Men nu sätter han ned foten om Turkiets krav på just förbudet av koranbränningar.

– Det är en fråga som inte var med i överenskommelsen och inte bör hindra Sverige från att bli medlem i Nato, säger Jens Stoltenberg i SVT:s 30 minuter.

Återupptar samtal

Imorgon, torsdag, återupptar Turkiet och Sverige sina Natosamtal som sattes på paus efter koranbränningen i januari.

Återigen betonar Stoltenberg att Sverige har uppfyllt alla krav – och där ingår inte ett förbud av koranbränningar.

– Jag har förmedlat i Turkiet att man kan ha olika åsikter om koranbränningar. Många länder har lagar som begränsar den typen av aktioner, men man kan inte förbjuda allt man inte tycker om, säger han i programmet.

Polisen har tvärvänt

Sedan Rasmus Paludan eldade sin koran i januari har ett flertal ansökningar om att göra samma sak inkommit till polisen.

Men efter att den dansk-svenska ledaren för småpartiet Stram Kurs fick tillåtelse har myndigheten tvärvänt och nekat liknande demonstrationer.

– Beslutet motiveras med att protesten skulle kunna leda till ett ökat terrorhot mot Sverige, rapporterade SVT för ett par veckor sedan.

Ingen lagförändring

Avslagen beror dock inte på att lagen har förändrats – eller kommer att göra i framtiden. Det slog statsminister Ulf Kristersson (M) fast i februari.

– Nej, det är inte aktuellt och det finns inga sådana diskussioner i Sverige om att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning, sade han till Expressen och tillade:

– Vi har en väldigt bred definition av yttrandefrihet i Sverige. Den tror jag totalt sett varit väldigt bra. Men den kräver också att man tar lite ansvar.

Uppmanades att "knipa igen"

Ulf Kristersson och regeringen har tidigare kritiserats för att de svenska reaktionerna över aktioner mot Turkiet varit oproportionerligt stora.

– Det är övertoner så det står härliga till. En minister, i synnerhet en statsminister, borde knipa igen och inte kommentera enskilda opinionsyttringar, sade yttrandefrihetsexperten Nils Funcke efter att flera ministrar rasat över en upphängd Erdoğandocka i Stockholm.

LÄS MER: Rasmus Paludan stäms på stort belopp

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen