UNGERN: Det vill vi ha innan vi säger ja

2023 03 07

En ungersk EU-parlamentariker förklarar vad som krävs för en ratificering av Sveriges ansökan till Nato.

Ungern och Turkiet är alltjämt de enda två länder som ännu inte accepterat Sveriges Natoansökan.

Nu förklarar den ungerska EU-parlamentarikern Ernő Schaller-Baross vad som krävs för att landet ska godkänna ansökan.

Han menar att ungerska politiker vill se tecken på att Ungern kommer respekteras innan beslutet tas, rapporterar SvD.

– Vi är inte här med krav. Vi är helt enkelt här för att på en hög nivå få officiella gester på att det finns mer respekt för ungerska inrikesfrågor och ungerska beslut, säger Schaller-Baross.

“Anklagelser och attacker”

Han fortsätter med att understryka att Nato är en allians som bygger på gemensamma värderingar.

I linje med det anser han att Ungern blivit utsatt för kritik som inte är rättfärdigad.

– Det är evigt återkommande politiska anklagelser och attacker på den ungerska regeringen, på det ungerska sättet att leva, och på hur det ungerska parlamentet fungerar. Så därför ville vi, innan vi fattar beslutet, tala med våra svenska motsvarigheter och kanske hitta en nystart för vårt politiska samarbete, säger han.

Demokratiska brister

Sedan början på Viktor Orbans ledarskap har Ungern fått kritik från bland annat EU och FN angående flera saker.

Bland annat handlar det om brister i upprätthållandet av rättsstatens principer.

Landet har även kritiserats för såväl brister gällande demokratiska värden som efterlevnaden av mänskliga rättigheter.

Uppskjuten omröstning

Planen var att parlamentet skulle rösta om Sveriges Natoansökan i början av mars.

Sedan dess har dock nya uppgifter tillkommit och Ungern kan nu komma att rösta om saken mot slutet av månaden, uppger SR.

Detta enligt Viktor Orbans stabschef.

Valet kan påverka

Inte heller Turkiet har beslutat om Sveriges Natoansökan.

Det kommande valet i landet kan komma att påverka utvecklingen och avgöra president Erdogans framtid.

Erdogan har tidigare under månaden meddelat att valet kommer äga rum den 14 maj.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

JUST NU: Valuta störtdyker i värde – inte hänt på sju år

2025 11 05

En av världens mest hajpade valutor sjönk kraftigt under tisdagskvällen.

För första gången sedan i somras har bitcoin, den kända digitala valutan utan central styrning, sjunkit under 100 000 dollar.

Det är under det som experter beskriver som en “viktig psykologisk gräns”, rapporterar E24.

– Gränsen är psykologiskt viktig för många investerare. Om priset faller under kan fler välja att sälja. Samtidigt kan nivån ses som en köpmöjlighet för mer tålmodiga investerare, säger Mads Eberhardt, kryptovalutaanalytiker på den nordiska kryptobörsen Firi, till den norska affärstidningen.

Första gången på sju år

Den fortsatta nedgången kommer efter att bitcoin avslutat oktober med ett fall på nästan fem procent.

Det är första gången som valutan visat upp ett negativt resultat i oktober sedan 2018. Den sju år långa “lyckomånaden” är därmed slut, konstaterar tidningen.

Nu fruktar experter att kryptomarknaden närmat sig kulmen.

– Många på marknaden är nervösa över om vi står inför ytterligare en fyraårscykel. Historiskt sett har kryptomarknaden, inklusive bitcoin, nått en topp vart fjärde år, följt av en korrigering, säger Mads Eberhardt.

"Oron spiller över"

Enligt Mads Eberhardt är det främst osäkerheten kring den amerikanska centralbankens räntebana och effekten av den pågående nedstängningen av statsapparaten, som i natt slog rekord i antal nedstängda dagar, som förvärrat nedgången.

LÄS MER: Pangbesked från Swedbank – berör hela Sverige

Men.

Allt är inte negativt.

Även bitcoin dalat under det senaste dygnet och i oktober så har valutan totalt sett stigit över 8 procent hittills under 2025.

Det finns ingen anledning till panik, menar Mads Eberhardt.

Ännu.

– Oron på aktiemarknaden, särskilt kring en möjlig AI-bubbla-spiller över på kryptomarknaden. Men vi har inte sett ett plötsligt fall som i mitten av oktober, säger analytikern.

Vid det tillfället föll marknadsvärdet på världens kryptovalutor med 19 miljarder dollar – på en dag.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Polen agerar själv mot Ryssland – vägrar vänta in EU

2025 11 05

I september skickade Polen upp stridsflyg för att skjuta ned ett tjugotal drönare som korsat gränsen vid en massiv rysk flygattack mot Ukraina.

Händelsen blev en otäck påminnelse om luckorna i Natolandets luftförsvar.

Drönarintrånget återaktualiserade också EU:s ambition om att upprätta en “drönarmur” i unionen senast 2027.

Så länge tänker dock inte Polen vänta.

Nu ger EU-medlemmen istället besked om att landet nästan omedelbart sätter igång bygget av ett nationellt system mot drönare, utan att vänta in EU.

– Vi håller med om idén att stärka försvaret av luftrummet över hela Europeiska unionen och är villig att överväga externa förslag eller lösningar, säger Polens biträdande försvarsminister Cerazy Tomczyk till Bloomberg.

– Men vi prioriterar nationella projekt.

EU:s mur kan komplettera

Enligt den polska ministern kan dock EU:s drönarmur "komplettera" Polens motsvarighet i framtiden.

– Om det finns några externa verktyg kommer vi att använda dem till fullo, säger Tomczyk.

Polen planerar att använda pengar från EU:s försvarslåneprogram för att finansiera sitt drönarskydd. Några fler detaljer än så har EU-landet inte velat ge.

Systemet ska dock vara operativt redan om tre månader och helt färdigställt om två år.

– Ett vapen mot drönare måste vara heltäckande. Det bör bestå av olika sensorer och effektorer som arbetar samtidigt, det ska först detektera och identifiera objekten och sedan neutralisera dem, säger Tomczyk.

LÄS MER: “Ett svek” – raseri mot Jens Stoltenberg

Uppmaningen: var redo för krig 2030

EU har tidigare uppmanat medlemsländerna att vara redo för “alla kriser, inklusive högintensiva konflikter” senast 2030.

– Faran kommer inte att försvinna ens när kriget i Ukraina slutar. Det är tydligt att vi måste stärka vårt försvar mot Ryssland, sade EU:s utrikespolitiska chef Kaja Kallas i oktober enligt BBC.

Hur effektiv en drönarmur kommer vara är dock något som ifrågasatts av experter och forskare.

– Du kommer aldrig kunna få något heltäckande skydd, det spelar ingen roll om det är drönare eller något annat, så kommer man alltid vara steget efter en angripare, det ligger i sakens natur att man aldrig kan få ett hundraprocentigt skydd, har Lars Forssell, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, sagt till SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryskt krigsfartyg i lågor

Text: Redaktionen