Tusentals pensionärer riskerar rejäl ekonomisk smäll

2023 03 07

Under 2022 betalades 668 miljoner kronor ut felaktigt i bostadstillägg.

Tillägget fungerar som ett skattefritt bidrag till pensionärer med låg pension som inte klarar av att betala för hela sitt boende.

Men ansökningarna innehåller ofta fler fel än rätt.

Pensionsmyndigheten hittar och åtgärdar många fel, men de senast åren har antalet personer som blivit återbetalningsskyldiga för felaktigt utbetalda bostadstillägg ökat markant, rapporterar DN.

Totalt handlar det om 668 miljoner kronor som betalats ut i felaktiga bostadstillägg. Siffran motsvarar drygt 5,6 procent av de totala utbetalningarna.

Över 13 000 personer kan bli återbetalningsskyldiga, enligt en utredning av Pensionsmyndigheten.

– Det motsvarar en ökning om 32 procent de senaste fem åren, framhåller DN.

Återbetalningskravet gäller i vissa fall hela beloppet som utbetalats, trots att Pensionsmyndigheten inte upptäckt felet till en början.

Kräver ny utredning

Bostadskostnad, familjesituation och totala tillgångar påverkar hur mycket respektive person kan få i bostadstillägg. I snitt får en berättigad pensionär strax under 40 000 kronor per år.

Inspektionen för socialförsäkring, ISF, har tidigare kritiserat Pensionsmyndighetens arbete med bostadstillägget.

– Trots flera satsningar de senaste åren har Pensionsmyndigheten fortsatt stora problem med bostadstillägget i form av långa handläggningstider och en stor mängd oavslutade ärenden. Det drabbar pensionärer med låga inkomster som kan få vänta länge på sina pengar och riskerar att bli återbetalningsskyldiga, framhöll ISF i ett pressmeddelande i juni 2022.

Myndigheten har föreslagit att regeringen ska utreda om det är möjligt att förenkla regelverket så att bostadstillägget blir enklare att hantera.

Trots uppmaningen har ingen utredning inletts.

”Komplex regelverk”

Sabina Masic, enhetschef för bostadstillägg på Pensionsmyndigheten, beskriver ansökningsprocessen som ”komplex”.

– Det är ett komplext regelverk där många uppgifter kan påverka vilken ersättning man är berättigad. Det gäller både när man först lämnar sin ansökan, men också under tiden man får ett bostadstillägg, säger hon till DN.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Nytt scenario: Putin dör i januari

2026 11 13

I september varnade Danmark hela Nato för att det ryska hotet har ökat.

En rysk invasion av ett Natoland bedöms inte längre som uteslutet, även om det betraktas som osannolikt. Varningen om ett ökat ryskt hot mot Nato har upprepats av flera andra aktörer. Bland annat Jacek Siewiera, reservöverstelöjtnant i polska militären och tidigare chef för landets nationella säkerhetsbyrå.

– Står vi på gränsen till konfrontation? Jag tror det, sade han till polska Radio Zet i oktober.

Nya scenariot: Putin avlider

Nu har den framstående USA-baserade tankesmedjan Rand utarbetat en ny analys av hur en rysk invasion av Nato i östeuropa skulle kunna utspela sig under de närmaste fyra åren.

Det kanske mest uppseendeväckande av allt?

Tankesmedjan utgår från ett scenario där Rysslands diktator Vladimir Putin avlider i början av 2027. Därefter utvecklas situationen steg för steg till ett krig i Baltikum.

– Det skulle kunna utlösa en serie händelser, inklusive en våg av så kallade hybridattacker, vilket i slutändan leder till att Nato kolliderar direkt med ryska soldater år 2030, skriver Ellie Cook, försvarsreporter på Newsweek, som tagit del av rapporten.

Bygger upp Ryssland

I det utpekade scenariot skulle Putin efter sin död lämna ett stort maktvakuum i Moskva. Högt uppsatta tjänstemän i Kreml skulle kämpa om att efterträda diktatorn och slutligen skulle en högt uppsatt före detta säkerhetstjänsteman segra, lyder hypotesen.

Han skulle också gå med på vapenvila i Ukraina för att stabilisera Ryssland på hemmaplan.

– Den nyinstallerade ryska ledaren skulle sedan försöka att helt återuppbygga den ryska militären, som från och med 2026 har vuxit i storlek trots höga förluster på slagfältet, skriver Ellie Cook i tidningen.

Läs mer: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem”

Aktiverar artikel 5

Rands rapport identifierar flera svagheter i Europas försvarsförmåga, bland annat ett fört stort beroende av USA. Tankesmedjan ser framför sig att amerikansk militär minskar sin närvaro i Europa och att Ryssland i maj 20230 går in i Estland för att “skydda” den ryska befolkningen i Narva, en stad som Kreml länge har haft ögonen på.

Nato aktiverar då artikel 5, varpå ett storkrig bryter ut. Ryssland angriper bland annat brittiska militärbaser, hamnar och energianläggningar.

I november 2030 nås en vapenvila där Ryssland behåller kontrollen över Narva. Fredsförhandlingarna kör sedan fast, enligt det scenario Rand varnar för.

Läs mer: Slår till mot Ryssland – tungt besked på väg

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen