SVERIGE: Prischock i februari – här är varan som ökat mest

2023 03 06

Livsmedelspriserna fortsätter att rusa i Sverige.

Prisökningen på mat i februari är den högsta om uppmätts.

Det uppger den oberoende sajten Matpriskollen.

I februari ökade priserna på dagligvaror i genomsnitt med 2,1 procent. För enbart matvaror är ökningen ännu större – en uppgång med 2,5 procent jämfört med januari.

– Så här höga tal har vi aldrig sett förut. För hela 2021 var prisökningen på dagligvaror 1,1 procent. Nu är det dubbelt så mycket bara i februari, säger Matpriskollens grundare Ulf Mazur till SVT Nyheter.

Torsken sticker ut

Två varor sticker ut.

Priset för ett paket frysta torskfiléer från Findus ökade med över tio kronor i februari, rapporterar DN.

Sedan början av 2022 har priset på samma paket stigit med över 50 procent.

Och det kommer bli dyrare. Det framhåller Anton Paulrud, vd på Swedish Pelagic Federation, branschorganisationen för pelagiskt fiske i Sverige.

Han hänvisar till de stigande bränslepriserna. Det har blivit dyrare att köra båt, vilket påverkar priset.

– Det är den stora delen. Vi hade fartyg som stod still på grund av bränslepriserna när det var som värst i fjol, det var inte lönt att åka ut och fiska. Sedan fick vi en del bränslestöd men det räcker inte på långa vägar, säger han till DN.

Ökade med 20 procent

Torsken sticker ut, men matvaran som ökade allra mest i pris hittas i grönsakshyllan.

Priset för ett huvud isbergssallat på 600 gram steg med över 20 procent i februari, uppger DN. En prisökning på 70 procent sedan början av förra året.

Jobbigt för småbarnsfamiljer

Matpriskollens genomgång för februari slår även fast att priset på barnmat rusar i höjden.

Flera vällingsorter har ökat med nästan 20 procent.

I genomsnitt har priset på barnmat ökat med 10,8 procent, uppger SVT Nyheter.

– Sist barnmaten höjdes, i augusti förra året, höjdes både blöjor, välling och barnmat. Nu är det mest barnmaten, men det drabbar utsatta grupper, säger Ulf Mazur till tv-kanalen.

Foto: V. Frolov

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen