Sverige pekar ut akut hälsohot – tar frågan till EU

2023 03 06

Antibiotikaresistens är ett av vår tids största hälsohot.

Det framhåller socialminister Jakob Forssmed (KD).

Nu vill regeringen ge frågan betydligt större uppmärksamhet.

Sverige kommer att ta upp frågan i samband med att EU-ländernas hälsoministrar träffas i Stockholm i dag, måndag.

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresistens, säger Jakob Forssmed till Altinget.

Sverige tar täten

Måndagens möte ses som ett första steg i Sveriges ambition att under EU-ordförandeskapet påverka unionens arbete i frågan.

Socialministern konstaterar att det krävs ett samarbete över landsgränserna för att komma till bukt med problemet.

Han jämför det med klimatfrågan.

– Om det inte lyckas så kommer även vi i Sverige, trots att vi själva är väldigt duktiga, att drabbas av resistenta bakterier. Så det krävs ett lokalt arbete men även en internationell och global approach i detta, säger Jacob Forssmed till Altinget.

Går om cancer

Enligt Världshälsoorganisationen WHO sker mer än 700 000 dödsfall årligen till följd av resistenta mikroorganismer, däribland bakterier.

I EU kopplas 33 000 dödsfall varje år till antibiotikaresistens.

Enligt en undersökning från 2014 av den brittiska regeringen beräknas drygt 10 miljoner människor årligen dö av läkemedelsresistenta infektioner 2050.

Samma år förväntas antibiotikaresistens gå om cancer som den näst vanligaste dödsorsaken i världen.

Socialstyrelsen står värd

Måndagens EU-möte arrangeras av Socialdepartementet.

Vid mötet lyfts frågor om hur EU kan stärka de globala åtgärderna mot antibiotikaresistens, framhåller departementet.

Socialstyrelsen deltar som expertmyndighet.

– Antibiotikaresistenta bakterier känner inga gränser, därför behöver vi hjälpas åt, inom Sverige, inom EU och globalt. Vi behöver också samverka över samhällssektorer. Frågan berör allt från djurhållning, livsmedel, hälso- och sjukvård till oss själva som individer, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Hon konstaterar att Sverige på flera sätt är ett föregångsland tack vare tidiga insatser mot antibiotikaresistens.

Så kan man minska användningen av antibiotika

- Förbättra vårdhygien för att minska spridningen av vårdrelaterade infektioner.

- Förbättra tillgången till tillförlitliga laboratorieanalyser för göra en säkrare diagnostik och få mer information om förekomsten av resistenta bakterier på de platser där vi jobbar.

- Utbilda personal i klokare förskrivning av antibiotika och vikten av vårdhygien för att begränsa smittspridning på sjukhus och vårdcentraler.

- Studier för att kartlägga antibiotikaförskrivning och användning.

- Kliniska studier på nya läkemedelskombinationer för behandling av multiresistent tuberkulos.

- Påverkansarbete för att sänka priser och öka tillgången på vaccin och för att öka investeringar i forskning och utveckling av nya antibiotika och diagnostikmetoder.

Källa: Läkare utan gränser

Foto: P. Guillaume

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Elprisklyftorna fortsätter att öka.

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT.

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström.

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

Elområde Luleå SE 1
Elområde Sundsvall SE 2
Elområde Stockholm SE 3
Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Foto: Arniii

Text: Redaktionen

God jul ”avskum” – Trump ser rött på juldagen

2025 12 25

USA:s president Donald Trump går ut med en arg julhälsning.

I ett inlägg på sin sociala medieplattform Truth social önskar presidenten god jul till alla amerikanska medborgare. Samtidigt passar han på att kalla vänsterväljare för ”avskum”.

– God jul till alla, inklusive avskummen i den radikala vänstern som gör allt för att förstöra vårt land, skriver Trump.

Presidenten fortsätter inlägget med att räkna upp saker som hans administration har åstadkommit under 2025.

– Vi har inte längre öppna gränser, män i damidrott, transsexualitet för alla och en svag brottsbekämpning. I stället har vi en rekordstor aktiemarknad och den lägsta brottslighet på årtionden. Vi har ingen inflation och en BNP på 4,3 procentenheter, två procentenheter bättre än väntat.

Faktakollen

USA:s BNP ökade mer än väntat under det tredje kvartalet. Tillväxten med 4,3 procent i årstakt. Siffran var betydligt högre än förhandsprognoserna, men inte två procentenheter bättre än väntat som Trump antyder. Förhandsprognoserna låg på 3,3 procent, rapporterar Reuters.

Inflationstakten sjönk till 2,7 procent i november i USA. En större minskning än väntat. Samtidigt ligger inflationen fortfarande över den amerikanska centralbankens mål på 2 procent.

Brottsligheten i USA har sjunkit i vissa avseenden under Trumpstyret. Bland annat har antalet massmord minskat till den lägsta nivån sedan 2006, uppger Axios.

Samtidigt tampas USA med flera stora problem. Arbetslösheten har stigit till den högsta nivån på flera år och reallöneökningarna har avtagit.

LÄS MER: Ukrainska stridsflyg har genomfört attack

Tullfiasko

Dessutom väntas Trumps handelstullar dra in mindre intäkter än väntat. I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Men en färsk sammanställning från Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser – fastslår att tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, det vill säga 100 miljarder dollar mindre än Vita husets prognos.

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen