SVERIGE: Flera storföretag tar ställning gällande kärnkraft

2023 03 05

Flera företag i Sverige ger ett tydligt svar i kärnkraftsfrågan.

Efter en tid av höga elpriser har energifrågan varit en het debatt i Sverige.

Vad gäller storföretagen i Sverige som behöver mest el är det tydligt vad som behöver göras.

Nio av elva tillfrågade företag anser att det är “ganska viktigt” eller “mycket viktigt” att det byggs ny kärnkraft, rapporterar SVT.

– Sverige kommer att behöva mer el för att industrin ska ska klara sina satsningar, säger Mikael Staffas, vd för gruvföretaget Boliden.

Kommer öka förbrukningen

Gruvbolaget LKAB kommer öka sin elförbrukning till så mycket som 70 TWh år 2045, vilket är lika mycket el som Danmark använder idag.

Såväl LKAB som företaget H2 Greensteel och förpackningstillverkaren Smurfit Kappa vill se mer kärnkraft.

– Vi behöver mer sol-, vind- och kärnkraft, säger Jan Moström, vd på LKAB.

Finns oro

Inom industrin finns en tydlig oro för elbrist som kan hota nya satsningar och tusentals jobb.

Regeringen har som mål att driva igenom en ändring av Sveriges mål från 100 procent förnybar till 100 procent fossilfri el till 2045 i syfte att skapa förutsättningar för ny kärnkraft.

Produktionen ökade

Enligt Energimyndigheten ökade elproduktionen i Sverige under det gångna året samtidigt som elanvändningen minskade.

Därmed uppgick nettoexporten av el till 33 TWh, vilket är högre än året innan.

– Totalt under året var elproduktionen cirka 170 TWh och elanvändningen 137 TWh. Det motsvarar en ökning av produktionen med cirka 1 procent och minskning av elanvändningen med cirka 5 procent jämfört mot 2021, framhåller myndigheten.

Exporterade mer

Vad gäller kraftslagens andel av elproduktionen under 2022 var 41 procent vattenkraft och 19 procent vindkraft.

Samtidigt var kärnkraftens andel 29 procent, värmekraft 9 och solkraft 1 procent.

– Under 2022 importerade Sverige 6,2 TWh el, inklusive transitering. Det är en minskning med cirka 26 procent mot 2021. Vi exporterade 39,4 TWh el, inklusive transitering, vilket är en ökning med cirka 16 procent, förklarar Energimyndigheten.

Foto: Vattenfall Group

Text: Redaktionen


JUST NU: 15-årig pojke död i olycka

2025 05 30

En 15-årig pojke har förlorat livet av en olycka i Götene, Västra Götalands län.

Det bekräftar polisen på fredagsmorgonen.

Pojken har avlidit till följd av skadorna efter en otäck olycka under torsdagskvällen när en A-traktor körde av vägen.

En person, en yngre man i 15-årsåldern, har avlidit av sina skador. Anhöriga är underrättade, informerar vakthavande befäl från polisen.

20-åring anhållen

Det var vid 19-tiden igår kväll som polisen rapporterade en olycka söder om Kestad i Götene.

Fyra unga män skadades och samtliga fördes till sjukhus.

Polisen utreder händelsen.

– Förundersökning gällande vårdslöshet i trafik, vållande till kroppsskada samt olovlig körning, bekräftar myndigheten.

Rubriceringen har nu ändrats efter dödsbeskedet på morgonen.

– En person som var förare av fordonet, en man i 20-årsåldern, har anhållits efter händelsen och är misstänkt för grovt vållande till annans död, grovt vållande till kroppsskada, vårdslöshet i trafik.

Fordonet har tagits i beslag för att genomgå en teknisk undersökning.

Olyckorna har minskat

Enligt statistik från Transportstyrelsen har antalet A-traktorer ökat i Sverige. Däremot har antalet olyckor generellt börjat minska, visar en rapport från i höstas.

Under första halvåret 2024 skadades 226 personer i olyckor med a-traktorer.  En minskning med 17 procent jämfört med motsvarande period 2023.

Samtidigt ökade antalet registrerade A-traktorer med drygt 1 500 fordon till omkring 56 000.

Nya regler

I augusti 2023 började nya regler för A-traktorer att gälla. Bland annat infördes krav på att alla måste använda bälte, att det enbart får sitta en person på respektive plats och att fordonet endast får köra i högst 30 kilometer i timmen.

För två månader sedan ändrades direktiven på nytt efter nya körkortsdirektiv från EU.

Det nya direktivet innebär bland annat att fordonen kommer få köras i 45 km/tim.

Enligt EU-direktivet fastslås även åldersgränsen för att köra A-traktor till 16 år. Alltså ett år högre än åldersgränsen i Sverige.

Svenska ungdomar undantas dock från direktivet, vilket bland annat Riksförbundet M arbetat hårt för. Organisationen har förespråkat att åldersgränsen på 15 år bibehålls, samtidigt som högre krav på utbildning och säkerhet bör införas för att minska olycksriskerna.

Text: Redaktionen


JUST NU: USA säger ja till Ryssland

2025 05 30

Rysslands diktator Vladimir Putin har lagt fram ett nytt krav för att avsluta kriget i Ukraina.

Enligt uppgifter till Reuters vill Putin ha ett "skriftligt löfte” från västerländska ledare om att “sluta utvidga Nato österut”.

Nu svarar USA.

Stormakten säger ja till Putins nya krav.

Det uppger Keith Kellogg, USA:s särskilda sändebud för Ukraina och Ryssland, i en intervju med ABC News.

Kellogg bekräftar att president Trump är redo att ge Putin ett löfte om att Nato inte kommer expandera österut.

– Det är en av de frågor som Ryssland kommer att ta upp. Och de pratar inte bara om Ukraina – de pratar också om Georgien och Moldavien, säger han till kanalen och fortsätter:

– Och vi kommer att svara: ”Okej, vi kan stoppa Natos expansion nära er gräns”. Det är ett säkerhetsproblem för dem.

”Inte det enda landet som säger det”

Keith Kellogg understryker att ett Natomedlemskap för Ukraina inte är aktuellt och att minst fyra Natoländer delar denna ståndpunkt.

– Vi har sagt att ett ukrainskt medlemskap i Nato inte är aktuellt. Och vi är inte det enda landet som säger det. Jag kan nämna fyra exempel på andra Natomedlemmar som delar denna uppfattning.

För att ett land ska gå med i Nato krävs det ett godkännande från samtliga medlemmar i försvarsalliansen, 32 av 32 länder måste ratificera ansökan.

Vägrar artikel 5

USA har tidigare gått med på flera krav från rysk sida.

Exempelvis har stormakten fastslagit att en fredsbevarande styrka i Ukraina inte ska omfattas av Natos artikel 5.

– Om freds­bevarande styrkor skulle komma på plats i Ukraina ska de inte göra det i Natos namn och de ska inte omfattas av artikel 5, sade USA:s försvarsminister Pete Hegseth under ett toppmöte i Bryssel i februari.

Det har också cirkulerat uppgifter om att USA är berett att officiellt erkänna den ockuperade Krymhalvön som ryskt territorium.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen