Kina ökar den militära förmågan

2023 03 05

Kina ökar sin försvarsbudget med 7,2 procent.

Rysslands anfallskrig i Ukraina har nu pågått i över ett år och efterlämnat stor förödelse.

De geopolitiska spänningarna är höga och många länder väljer att öka sina militära utgifter.

Ett av dem är Kina, som i samband med den nationella folkkongressen meddelar att de kommer öka sin försvarsbudget med 7,2 procent.

Det innebär att landets militära budget landar på omkring 2,3 biljoner kronor, rapporterar CNN.

I alla riktningar

Kina har redan idag världens största stående armé med 2 miljoner soldater.

Landet har sjösatt ett tredje hangarfartyg och har stora militära lager.

– Våra väpnade styrkor bör intensifiera den militära utbildningen och beredskapen över hela linjen, ta fram ny militärstrategisk vägledning, lägga större energi på utbildning under stridsförhållanden och göra väl samordnade insatser för att stärka det militära arbetet i alla riktningar och områden, menar premiärminister Li Keqiang.

“Stor potential”

Kina redovisade under folkkongressen även ekonomiska siffror och har satt ett tillväxtmål på runt 5 procent för 2023.

Vad gäller 2022 växte landets BNP med 3 procent, mindre än önskat och i huvudsak på grund av förlängda covidrestriktioner.

– Kinas ekonomi genomgår en stadig återhämtning och visar stor potential och drivkraft för ytterligare tillväxt, menar Li.

Motsätter sig självständighet

Ett geopolitiskt orosmoln är situationen mellan Taiwan och Kina som fortsatt är mycket ansträngd.

I folkkongressen underströk premiärministern att Kina fortsatt motsätter sig Taiwanesisk självständighet och förespråkar ett “återförenande”, rapporterar Bloomberg.

Militär modernisering

Den amerikanska tjänstemannen Mark Milley har tidigare informerat att han tror att den kinesiske presidenten Xi Jinping vill ha förmågan att ta över Taiwan 2027.

Presidenten har pushat för en militär modernisering, men utrikesminister Qin Gang menar att det inte finns någon grund i att Kina skulle öka trycket mot Taiwan.

Foto: B. Matangelo resp A. Gigi

Text: Redaktionen


JUST NU: Sverige stoppar bistånd till diktatur

2025 07 01

Regeringen fortsätter att förändra det svenska biståndet.

Nu meddelar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) att det långsiktiga utvecklingsbiståndet till Afghanistan kommer att dras in. Sverige kommer dock fortsätta att bidra med humanitärt stöd till diktaturen, som styrs av den islamistiska talibanregimen.

– Sverige har bidragit med både utvecklingsbistånd och humanitärt stöd till Afghanistan under många år, men just nu finns begränsade möjligheter att långsiktigt fortsätta med utvecklingsbiståndet, säger Benjamin Dousa.

– Däremot ser vi ett stort behov av humanitärt stöd som Sverige kommer att fortsätta ge. Kvinnors och flickors situation i Afghanistan är fortsatt en viktig fråga för regeringen.

Det regionala utvecklingssamarbetet med Asien och Oceanien kommer också att fasas ut. Regeringen vill i stället öka handeln i regionen, meddelar Dousa.

Mer pengar till Ukraina

Omprioriteringarna i biståndsbudgeten frigör 1,7 miljarder kronor – medel som ska användas både till stöd för Ukraina och till livräddande insatser runt om i världen. 

– Stödet till Ukraina och närområdet är existentiellt för Europa. Ukraina är Sveriges främsta biståndspolitiska och utrikespolitiska prioritering, säger Benjamin Dousa.

– För att kunna stå emot ett Ryssland som inte drar sig för att beskjuta lekplatser, sjukhus, skolor och hem krävs ett ökat stöd. Ukraina slåss inte bara för sin frihet, utan även för Europas.

Inget stöd till Unwra

Trots påtryckningar från oppositionen kommer regeringen inte att återuppta stödet till Unwra – FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar.

Flera människorättsorganisationer har kritiserat den svenska hållningen. De menar att Unrwa är avgörande för nödhjälp till Gaza.

Benjamin Dousa delar inte bedömningen. Han hänvisar till att Israel har förbjudit organisationen, vilket enligt honom omöjliggör ett effektivt samarbete.

– Det blir mycket svårt och kanske till och med omöjligt för Unrwa att bedriva effektivt biståndsarbete i Gaza, har ministern sagt till SVT Nyheter.

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Kalabalik i Turkiet – regimen slår till stenhårt

2025 07 01

Turkiska myndigheter har slagit till mot hundratals personer, inklusive flera oppositionspolitiker.

Flera politiska motståndare till regimen har gripits i staden Izmir, rapporterar turkiska medier. 

Bland de arresterade finns Izmirs tidigare borgmästare Tunc Soyer och den lokala ordföranden för oppositionspartiet CHP, Senol Aslanoglu.

Åklagarmyndigheten i Izmir har beordrat gripandena. Izmir styrs av Republikanska folkpartiet (CHP) – regeringspartiets AKP:s största motståndare.

”Kommer inte att vika oss”

Oppositionsledaren Senol Aslanoglu bekräftar uppgifterna i ett inlägg på X.  

– Vi kommer inte att vika oss för de som försöker tysta våra röster. I dag och imorgon kommer vi att fortsätta att försvara folkets vilja och vaka över demokratin runt om i landet, skriver han.

Flera räder mot oppositionen

Tisdagens massarresteringar är en del av en större operation i Turkiet.

CPH anklagas för utbredd korruption. I flera CPH-styrda kommuner har polisen slagit till mot oppositionella efter anklagelser om korruption.

Flera av partiets toppföredträdare har gripits, inklusive Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu.

İmamoğlu ses som en framtida presidentkandidat i Turkiet och har ofta beskrivits som president Erdogans främsta politiska rival. 

Kritiker menar att hans gripande är politiskt motiverat. Flera västländer har fördömt arresteringen och hundratusentals människor har protesterat på gatorna i Turkiet.

Erdogan: ”Oförenligt med ett demokratiskt samhälle”

President Erdogan fortsätter att rikta korruptionsanklagelser mot CPH.

– Situationen för det största oppositionspartiet – som hålls i ett järngrepp av en handfull banditer i Istanbul – är oförenligt med ett demokratiskt samhälle och hör inte hemma i turkisk politik, sade Erdogan i ett tal den 18 juni.

CPH förnekar alla anklagelser om korruption. Partiet menar att massarresteringarna är politiskt motiverade.

Foto: Ö. Avşar resp M. Reding

Text: Redaktionen