Riksbankschefen förutspår nästa smäll för hushållen

2023 03 04

Riksbanken kommer att höja styrräntan i april.

Den prognosen gör riksbankschefen Erik Thedéen utifrån nuvarande omständigheter i en längre intervju med Sveriges Radio Ekot på lördagen.

"Det är inte bra nyheter"

Höjningen kommer i så fall ligga mellan 0,25 och 0,50 procentenheter, vilket Riksbanken har flaggat för redan tidigare.

Anledningen till en sannolik höjning i april är enligt Thedéen en oväntad ökning av den underliggande inflationen i euoroområdet, vilket direkt påverkar situationen här i Sverige.

– Sedan exakt hur den utvecklas i Sverige det får vi se, men det är inte bra nyheter, säger Erik Thedéen i intervjun.

Varnar för Riksbankens agerande

Ett flertal ekonomer har kritiserat – och till och varnat – för att Riksbanken går alldeles för aggressivt fram i sina åtgärder.

– Jag är orolig att detta kan trigga Riksbanken att fortsätta med sina alltför kraftiga räntehöjningar som har väldigt negativa effekter för vanliga människors liv, sade exempelvis Torbjörn Hållö, ekonom på LO, till SVT efter att de nya inflationssiffrorna kom i februari.

"Knäcker svensk ekonomi"

En annan som svingat hårt mot riksbankschefen och räntehöjningarna är Annika Winsth, chefsekonom på storbanken Nordea.

– Om han ska försvara kronan varje gång som marknaden testar “tänker du bry dig om kronan” är risken uppenbar att han knäcker svensk ekonomi och bostadsmarknad, sade hon till Svenska Dagbladet i veckan och tillade:

– Riksbanken har målat in sig i ett hörn.

Svarar: "Vi ska vara varsamma"

I intervjun med Ekot svarar nu riksbankschefen på kritiken.

– Självklart ska vi vara varsamma så att vi inte orsakar större skada än nytta, men där tycker jag inte att vi är. Vi pratar ändå om en relativt mild nedgång av svensk ekonomi som prognoserna ligger, säger Erik Thedéen.

Storbanken: "Ett förlorat år"

Nordea har tidigare uttalat sig om att svensk ekonomi är pressad på grund av högt kostnadsläge och kraftigt höjda ränta.

Banken betraktar 2023 som ett “förlorat konjunktursår” som innebär helt nya situationer för hushållen.

– Redan i november förra året räknade Nordea med att ett såväl BNP som den privata konsumtionen skulle falla med 1,8 procent i år, vilket är ett mycket stort tapp i en historisk jämförelse, uttryckte Annika Winsth i ett pressmeddelande i slutet av förra månaden.

– Riskerna har nu ökat då Riksbanken förväntas höja räntan mer än vad som låg i den kalkylen.

LÄS MER: Riksbanken vädjar till alla hushåll om hjälp

Foto: Johann Hanno Riksbanken resp M. Lis

Text: Redaktionen

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 19

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader.

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

– Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen