Bakterieutbrott i Danmark – över 30 döda

2023 03 03

Minst 35 personer har dött i Danmark sedan december på grund av en invasiv streptokockinfektion.

Det uppger danska folkhälsomyndigheten Statens Serum Institut.

Bakterien är den vanligaste orsaken till halsfluss, men infektionen kan orsaka ett flertal andra sjukdomstillstånd av varierande svårighetsgrad.

– Från självläkande till livshotande, exempelvis barnsjukdomen scharlakansfeber, hudsjukdomarna rosfeber och svinkoppor samt blodförgiftning och allvarliga mjukdelsinfektioner, uppger Folkhälsomyndigheten.

Hos yngre barn yttrar sig infektionen ofta som scharlakansfeber.

Grupp A-streptokocker kan i sällsynta fall bli invasiva och orsaka sepsis.

Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska.

Koppling till pandemin

I höstas varnade Världshälsoorganisationen för en tydlig uppgång av antalet fall av invasiva grupp A-streptokocker.

I flera länder har barn dött av infektionen. I Storbritannien har minst 40 barn avlidit.

Flera experter har framhållit att ökningen kan bero på en återgång till vardagslivet efter coronapandemin. Immuniteten är lägre och människor har börjat träffa varandra i större utsträckning efter att restriktionerna upphävts.

Fler rapporterade fall i Sverige

Sverige har inte noterat några dödsfall, men väl en ökning av antalet fall av grupp A-streptokocker, rapporterar Läkartidningen.  

– I Sverige har 33 fall av sjukdomen rapporterats hos barn yngre än 10 år från oktober förra året till slutet av februari, framhåller tidningen.

Statsepidemiolog Anders Lindblom bekräftar uppgången.

– Framför allt de senaste månaderna har vi sett lite fler fall, även om det är förhållandevis små siffror, säger han till Läkartidningen.

Han understryker att vården behöver vara extra uppmärksamma på smittan.

– Det är viktigt att tänka på att det är en allvarlig sjukdom, som det är viktigt att upptäcka.

Foto: M. König

Text: Redaktionen


JUST NU: S får ut jättesumma – 22,9 miljoner

2025 07 30

Socialdemokraterna får ut ett mångmiljonbelopp.

Tidigare i sommar meddelade Socialdemokraterna att deras kritiserade lotteriverksamhet ska säljas till IOGT-NTO för 57,5 miljoner.

Nu kommer uppgifter om att partiet också tömmer lotteriet på ett mångmiljonbelopp.

Stor extra vinstutdelning

S och deras ungdomsförbund SSU tar ut 22,9 miljoner i extra vinstutdelningar inför överlåtelsen av lotteriet, rapporterar Expressen.

De fem A-lotterierna har fattat beslut om extra vinstutdelningar på totalt 32,8 miljoner kronor. Av dessa går alltså 22,9 miljoner till S och SSU, enligt tidningen.

Bolaget töms alltså mestadels på kvarvarande överskott innan lotteriet överlåts till nykterhetsorganisationen IOGT-NTO. Uppgifterna kommer från anmälningar till Bolagsverket.

– Det är inte konstigare än att man kommer överens om vad som ska finnas i ett hus, då man säljer ett hus, säger Mathias Tegnér, A-lotteriets styrelseordförande och riksdagsledamot för S, till tidningen.

Kritiserat lotteri ledde till lagändring

Det var i juni som S meddelade att man säljer lotteriverksamheten till IOGT-NTO.

Detta efter att verksamheten blivit hårt kritiserad, bland annat efter avslöjanden om aggressiva försäljningsmetoder hos ett säljbolag som anlitades.

S beslutade att sälja lotteriverksamheten inför en lagändring om skärpta regler för partilotterier.

I juni sade riksdagen ja till regeringens förslag om regelskärpningar, rapporterade Altinget.

Lagändringen innebar att S skulle behöva betala spelskatt för sina lotter.

”Hårt slag mot partiet”

Men partiet har alltså valt att sälja lotteriverksamheten till IOGT-NTO.

– Det är klart att det är ett hårt slag mot vårt parti, men vi får ju också en del intäkter nu med den här affären, sade partisekreterare Tobias Baudin, enligt SvD.

IOGT-NTO uttryckte glädje över att få ta över verksamheten.

– Det ger oss bättre förutsättningar att finansiera vårt arbete, vid sidan av den nuvarande finansieringen som i huvudsak kommer genom Miljonlotteriet, uppgav organisationen i ett uttalande.

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen


JUST NU: Udda beteende ökar – fler och fler larmar

2025 07 30

Fler och fler larmar om ett tilltagande problem i sommarvärmen.

Under de senaste veckorna har polisen fått in fler larm än vanligt gällande ett specifikt problem.

Under den förra veckan anmäldes brottet sexuellt ofredande 54 gånger till Stockholmspolisen, vilket var fler än någon annan vecka tidigare under året.

– Jag tycker att det har varit många larm och har tesen att det har med vädret att göra. Det är fler människor än vanligt på badplatserna och ute i det gröna, säger polisens presstalesperson Daniel Wikdahl till Aftonbladet.

Stor andel blottare

Det är under sommarens varma period som anmälningarna ökat kraftigt.

Och det är ifrån Stockholms badplatser som larmen ofta kommer.

Över en tredjedel av anmälningarna handlar om blottning, närmare bestämt i 22 av de 54 anmälda fallen.

Endast två av anmälningarna har hittills lett till att någon person frihetsberövats.

Varnar för att det eskalerar

För den som blottar sig och ertappas är den vanligaste påföljden böter.

Om blottningen är riktad mot barn kan det till och med leda till fängelse.

Och det är viktigt att anmäla brottet till polisen om man utsätts.

– Det finns en myt från förr om att blottare är lite harmlösa gubbar. Men det finns en risk att de eskalerar och går vidare till grövre brottslighet. Då är det bra att vi har koll på potentiella sexualbrottslingar, säger Daniel Wikdahl till SvD.

Skapar obehag

Trots att det ofta skapar ett stort obehag hos den som utsätts för blottning, är det sällan avsikten hos den som blottar sig, framhåller Josephine Savard, psykiater på Karolinska institutet.

– Man tycker att det är spännande att visa upp sitt könsorgan för någon som är oförberedd. Det handlar mycket om att personen blir upphetsad själv, men oftast inte om att skrämma, säger hon till tidningen.

Det saknas omfattande forskning på blottning och det är därför oklart om det ofta leder vidare till grövre brottslighet.

Arkivfoto: S. TSas

Text: Redaktionen