Ryskt krav för fredssamtal

2023 02 28

Men Putinregimen kommer endast att inleda samtal om Kyiv går med ett specifikt krav.

Kreml kräver att samtliga annekterade områden i Ukraina ska betraktas som ryskt territorium.

– Nya territoriella realiteter kan inte ignoreras, säger Kremls talesman Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Fyra regioner

I september 2022 beordrade Rysslands diktator Vladimir Putin att de ukrainska regionerna  Luhansk, Donetsk, Zaporizjzja och Cherson ska ansluta till den Ryska federationen. Kreml hänvisade då till så kallade ”folkomröstningar” som de ryska ockupanterna utfört i regionerna.

Den olagliga annekteringen har fördömts av majoriteten av världens länder.

Ryssland har sedan tidigare illegalt annekterat den ukrainska Krymhalvön vid Svarta havets norra kust.

Ukraina kräver rysk reträtt 

Ukraina krav för att inleda fredssamtal är tydligt.

Kyiv kräver att ryska trupper lämnar erkänt ukrainsk territorium, inklusive Krymhalvön.

Ett sådant scenario utesluter Putinregimen. Ryssland kommer inte att lägga ned sina vapen.

– Ryska federationens konstitution finns och kan inte ignoreras. Ryssland kommer aldrig att kompromissa om detta. Det är viktiga realiteter, säger Dmitrij Peskov.

Kontrollerar inte regionerna

Den 22 februari godkände det ryska federationsrådet nya lagar för integrering av de annekterade regionerna i den Ryska federationen.

Lagarna godkändes, trots att Ryssland inte kontrollerar någon av regionerna i sin helhet.

Kommenterar Kinas fredsförslag

Förra veckan presenterade Kina ett fredsförslag för kriget i Ukraina. Förslaget innehåller tolv punkter.

Peking vill bland annat se återupptagna förhandlingar mellan Ryssland och Ukraina, en omedelbar vapenvila och ett stopp av sanktioner mot Ryssland.

– Dialog och förhandlingar är den enda hållbara lösningen på Ukrainakrisen, står det i fredsförslaget.

Kina understryker även att alla länders suveränitet måste respekteras. I fredsförslaget står det dock ingenting om ett tillbakadragande av ryska trupper från Ukraina.

Kreml har svarat på Kinas "fredslösning".  

Moskva avvisar förslaget om en omedelbar vapenvila. 

– Pekings ord kan övervägas, men nyanser är viktiga, säger Dmitrij Peskov. 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Kreml rasar mot vapenhot – ”kommer mötas av eld”

2025 10 23

Rysslands ledare varnar USA för eventuella amerikanska attacker med Tomahawk-missiler.

Under en presskonferens uppger Rysslands ledare att ett svar på en sådan attack kommer vara mycket stark från Rysslands sida, rapporterar Kyiv Post.

”Överväldigande”

På en presskonferens i Moskva efter ett tal vid Russian Geographical Society slår Putin fast att en eventuell amerikansk attack mot ryskt territorium kommer mötas med ”ett mycket starkt, om inte överväldigande” svar.

Bakgrunden till Putins uttalande är den ökade spänningen mellan länderna efter mötet mellan president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelensky.

Under mötet framkom det dock att Zelensky inte fick klartecken att köpa amerikanska Tomahawk-missiler, trots tidigare antydningar från Trump om motsatsen.

LÄS MER: Oljepriset rusar – ”risk för eskalering”

Inställt möte

Det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin har oväntat ställts in, vilket enligt experter har ökat spänningarna mellan länderna ytterligare.

Anledningen sägs vara att Trump inte anser att Putin är redo för samtal just nu.

Trump har uttryckt sin frustration över tidigare samtal som inte lett någonstans och menar att ett möte är "slöseri med tid" om inte Ryssland är med på att förhandla om ett stopp av kriget i Ukraina.

Han ska ha betonat att han fortfarande är öppen för framtida samtal, men inte under de nuvarande omständigheterna.

Trots den hårda retoriken uppger Putin att Ryssland fortfarande är öppna för dialog.

– Dialog är alltid bättre än konfrontation eller tvister, och särskilt bättre än krig. Vi har alltid stött en fortsatt dialog, säger han och pekar på vikten av diplomatiska kanaler även under spända relationer.

Sanktioner allvarliga

Putin understryker även att de nyligen införda sanktionerna mot energijättarna Rosneft och Lukoil är ”allvarliga” men inte avgörande för landets ekonomi.

– De kommer visserligen att få vissa konsekvenser, men de kommer inte att påverka vårt ekonomiska välmående i någon större utsträckning, säger han.

Han kallar sanktionerna för ett ”ofruktbart och ovänligt drag” som inte stärker relationerna mellan Ryssland och USA, som just börjat återhämta sig.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finland tvärvänder om Ukrainastöd

2025 10 23

Tidigare i år presenterade USA och Nato ett vapenpaket till Ukraina, där Natos medlemsländer uppmanades att köpa amerikanska vapen som stöd till det krigsdrabbade landet.

Flera länder har sedan tidigare anslutit sig till initiativet, men inte Finland som motiverat sitt beslut med att landet vill stödja den inhemska försvarsindustrin.

De övriga nordiska länderna har redan deltagit i den första stödomgången med 400 miljoner euro.

Nu tvärvänder den finska regeringen i frågan, rapporterar Iltalehti.

Köper för hundra miljoner euro

Finland har nu tagit ett beslut att köpa vapen från USA till Ukraina för hundra miljoner euro.

Beslutet fattades enhälligt.

– Situationen i Ukraina är så kritisk, vi måste vara delaktiga. Vi kan inte ta oss ur det här när alla nordiska och baltiska länder är med, säger den finske statsministern Petteri Orpo, uppger Iltalehti.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina slutar köpa rysk olja

Process på några veckor

Den finske statsministern sa redan för ett par veckor sedan att Finland överväger att gå med i programmet, och stötta Ukraina med amerikanska vapen.

Finlands omläggning grundar sig på den kritiska utvecklingen av situationen i Ukraina och att USA har tillgång till, vad den finska regeringen beskriver som, livsviktiga vapen för Ukraina, uppger tidningen.

– Jag uttryckte vårt stöd för PURL-initiativet på ett allmänt plan redan i förra veckan, säger Finlands finansminister Riikka Purra, i ett uttalande, rapporterar Iltalehti.

– Jag meddelade också våra ståndpunkter direkt till Ukrainas finansminister och Förenta staternas biträdande finansminister. Finland kan inte stå bredvid och se på när civila systematiskt angrips.

Finland stöder också användningen av Rysslands frysta tillgångar till förmån för Ukraina.

– Frysta tillgångar kan användas inom ramen för internationell rätt, förutsatt att det skapas tillräckliga rättsliga garantier för att medlen kommer att göras tillgängliga vid behov för den enhet som förvaltar medlen, säger Riikka Purra.

LÄS OCKSÅ: ”Hoppas den slås ut” – Polen hånar Ungern

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen