27 maj 26

EKONOMI: Oväntat bakslag för Sverige

2023 02 28

Sveriges BNP minskade med 0,9 procent under det fjärde kvartalet av 2022.

Det visar den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån, SCB.

Går emot prognosen

Tappet på 0,9 procent är oväntat stort.

Enligt Infronts prognosenkät väntade sig analytikerna en tillväxt på 0,6 procent.

Men så blev det inte.

Sveriges BNP sjönk under det fjärde kvartalet.

– Minskningen märks i många delar av ekonomin med breda nedgångar i näringslivets investeringar och hushållens konsumtion, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna.

Sveriges BNP för helåret 2022 ökade dock med 2,4 procent jämfört med 2021.

Flera faktorer

Utveckling under sista kvartalet 2022:

- Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent. Utgifter för möbler, livsmedel och svensk konsumtion utomlands bidrog till nedgången.

- Den offentliga konsumtionen steg med 0,2 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter steg med 0,4 procent medan statens konsumtionsutgifter minskade med 0,2 procent.

- Lagerinvesteringarna sänkte BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter. Största lagerminskningen skedde bland näringslivets tjänsteproducenter.

- Fasta bruttoinvesteringar minskade med 0,8 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar bidrog mest till nedgången.

- Exporten sjönk med 1,0 procent och importen minskade med 1,1 procent. Exportnettot bidrog endast marginellt till BNP.

- Produktionen inom näringslivet minskade med 1,3 procent. De varuproducerande branschernas produktion sjönk med 1,8 procent och de tjänsteproducerande branscherna minskade med 1,0 procent. Produktionen inom de offentliga myndigheterna ökade med 0,7 procent.

- Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,3 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin steg med 0,4 procent och med 0,3 procent inom näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 1,6 procent.

- Hushållens reala disponibla inkomster minskade med 2,7 procent jämfört med fjärde kvartalet 2021.

- Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 43 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2022. Det fjärde kvartalet 2021 var underskottet 21 miljarder kronor.

Källa: SCB

Fakta BNP

Bruttonationalprodukten, BNP, beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet.

BNP används som ett mått för att beskriva ekonomisk tillväxt och publiceras kvartalsvis.

Foto: T.  Barbhuiya

Text: Redaktionen


8 juni 2026

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen. 

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.   

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige vill göra som Finland – för att stoppa ryssarna

2026 06 07

Regeringen vill kunna tvångsköpa hus.

Finland har infört ett förbud för ryska och belarusiska medborgare att köpa fastigheter.

Samma förbud finns även i Lettland och Litauen – och Estland väntas införa det vid årsskiftet.

Nu utreder även den svenska regeringen möjligheterna till att stoppa sabotage och spioneri genom att kunna tvångsköpa fastigheter som kan användas för att spionera på känsliga platser, rapporterar SVT.

Utreder förslaget

Förra året kom uppgifter om att den ryska affärsmannen Stanislav Aleshchenko börjat bygga ett 600 kvadratmeters stort hus vid inloppet till den topphemliga Musköbasen.

Vissa politiker och säkerhetsexperter rasade mot situationen, och då fanns det ingen lag som kunde stoppa ett sådant fastighetsköp, rapporterar Expressen.

Men nu kan det vara på väg att ändras.

“Måste kunna vidta åtgärder”

Regeringen vill nu att staten ska kunna tvångsköpa sådana fastigheter och tomter där innehavet bedöms kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Förslag ska redovisas senast den 15 mars nästa år.

– Det finns länder som Ryssland som bedriver krigsplanläggning mot Sverige och då måste vi kunna vidta mer åtgärder för att kunna skydda Sveriges säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M). 

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

S håller med

Även Socialdemokraterna vill se en skärpning av regelverket.

Partiets försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist säger att “ryska och belarusiska intressen på svensk mark måste stoppas”.

– Det finns ingen anledning att sälja ut till någon eftersom vi inte vet vad som kan hända i andra och tredje led, säger han.

“Bara löjligt”

Stanislav Aleshchenkos hustru äger formellt fastigheten vid inloppet till Musköbasen.

Förra året avfärdade hon påståendena om säkerhetsrisker.

– Det där är bara löjligt, folk hittar på grejer, sade hon då.

Läs mer: Ukraina genomför helt unik militär operation

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen