EKONOMI: Oväntat bakslag för Sverige

2023 02 28

Sveriges BNP minskade med 0,9 procent under det fjärde kvartalet av 2022.

Det visar den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån, SCB.

Går emot prognosen

Tappet på 0,9 procent är oväntat stort.

Enligt Infronts prognosenkät väntade sig analytikerna en tillväxt på 0,6 procent.

Men så blev det inte.

Sveriges BNP sjönk under det fjärde kvartalet.

– Minskningen märks i många delar av ekonomin med breda nedgångar i näringslivets investeringar och hushållens konsumtion, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna.

Sveriges BNP för helåret 2022 ökade dock med 2,4 procent jämfört med 2021.

Flera faktorer

Utveckling under sista kvartalet 2022:

- Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent. Utgifter för möbler, livsmedel och svensk konsumtion utomlands bidrog till nedgången.

- Den offentliga konsumtionen steg med 0,2 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter steg med 0,4 procent medan statens konsumtionsutgifter minskade med 0,2 procent.

- Lagerinvesteringarna sänkte BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter. Största lagerminskningen skedde bland näringslivets tjänsteproducenter.

- Fasta bruttoinvesteringar minskade med 0,8 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar bidrog mest till nedgången.

- Exporten sjönk med 1,0 procent och importen minskade med 1,1 procent. Exportnettot bidrog endast marginellt till BNP.

- Produktionen inom näringslivet minskade med 1,3 procent. De varuproducerande branschernas produktion sjönk med 1,8 procent och de tjänsteproducerande branscherna minskade med 1,0 procent. Produktionen inom de offentliga myndigheterna ökade med 0,7 procent.

- Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,3 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin steg med 0,4 procent och med 0,3 procent inom näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 1,6 procent.

- Hushållens reala disponibla inkomster minskade med 2,7 procent jämfört med fjärde kvartalet 2021.

- Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 43 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2022. Det fjärde kvartalet 2021 var underskottet 21 miljarder kronor.

Källa: SCB

Fakta BNP

Bruttonationalprodukten, BNP, beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet.

BNP används som ett mått för att beskriva ekonomisk tillväxt och publiceras kvartalsvis.

Foto: T.  Barbhuiya

Text: Redaktionen

JUST NU: USA slår till mot Iran

2025 09 17

USA riktar återigen in sig på Irans militär.

I juni attackerade USA flera anläggningar i Iran, i ett försök att stoppa regimens kärnvapenprogram.

Attacken beskrevs av Donald Trump som en framgång.  

– Alla flygplan är nu utanför Irans luftrum. En full last med bomber släpptes på den primära anläggningen, Fordow. Alla flygplan är i säkerhet och på väg hem, skrev Donald Trump på Truth Social då.

Attacken väckte hård kritik från flera håll.

I USA hördes kritiska uttalanden från både demokrater och republikaner.

Nya sanktioner

Nu meddelar det amerikanska finansdepartementet att flera nya sanktioner införs mot Iran.

Minst tolv personer och företag är föremål för de nya sanktionerna.

– Iranska enheter förlitar sig på skuggbanknätverk för att undvika sanktioner och flytta miljoner genom det internationella finansiella systemet, säger departementets statssekreterare John K. Hurley, i ett uttalande.

– Under president Trumps ledarskap kommer vi att fortsätta att störa dessa viktiga finansiella strömmar som finansierar Irans vapenprogram och skadliga aktiviteter i Mellanöstern och på andra håll.

LÄS OCKSÅ: Kina slår till mot USA:s guldägg: stoppa alla beställningar

Slår mot Irans försvar

Finansdepartementet framhåller att sanktionerna kommer slå mot personer som har hjälpt till att slussa in pengar till Irans försvarsministerium.

Men också mot det Islamiska revolutionsgardet, som är huvudenheten i Irans militär.

– Som ett resultat av dagens åtgärd blockeras all egendom och alla intressen i egendom som tillhör de utpekade eller blockerade personerna, uppger det amerikanska finansdepartementet.

Iran har ställt villkor

Som villkor för att återuppta förhandlingarna om landets kärnprogram har Iran bland annat krävt ekonomisk kompensation för skador på deras kärntekniska anläggningar, efter bombningarna i början av sommaren.

USA har avfärdat kraven, rapporterar Reuters.

– Vi utplånade deras kärnvapenmöjligheter. De kan börja om igen. Om de gör det kommer vi att utplåna det snabbare än du kan vifta med fingret åt det. Det kommer vi att göra med glädje, öppet och gärna, har Trump sagt, enligt nyhetsbyrån.

LÄS MER: Trump riktar uppmaning till Zelenskyj – och hela Europa

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Exceptionellt förslag” från Ryssland – direkt till Turkiet

2025 09 17

Ryssland sträcker nu ut en hand till Turkiet i förhoppning om hjälp.

Den ryska krigsmakten lider av brist på utrustning.

– Enligt turkiska källor har Ryssland satt in alla tillgängliga luftvärnssystem i kriget mot Ukraina, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Ryssland till Turkiet med en förfrågan för att lösa krisen.

”Exceptionellt förslag” till Turkiet

2017 köpte Turkiet två S-400-system från Ryssland för 2,5 miljarder dollar.

De två luftvärnssystemen levererades ett par år senare.

Nu vill Ryssland, enligt uppgifter, köpa tillbaka systemen.

– Ryssland har föreslagit Turkiet att köpa tillbaka landets luftvärnsrobotsystem S-400, enligt flera turkiska medier, rapporterar den finska kvällstidningen Iltalehti.

Underutnyttjade

Turkiet har inte använt luftvärnssystemen i någon större utsträckning.

Det beror på att de inte är kompatibla med Natos antimissilsystem.

Dessutom är livslängden för de robotar som levererades med systemen begränsad.

– Rysslands förslag är exceptionellt, men källor inom Rysslands statliga nyhetsbyrå Ria Novosti hävdar att det för närvarande inte finns några officiella diskussioner i frågan, framhåller tidningen.

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

Utvecklar egen teknik

Den turkiska militären håller på att utveckla ett eget luftförsvarsprojekt för att minska sitt beroende av utländsk teknik.

Den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan sa i juni, mitt under konflikten mellan Israel och Iran, att de luftvärnssystem som köpts in från Ryssland inte skulle räcka för att säkra hela det turkiska luftrummet.

Det kan tala för att Turkiet har ett intresse av att sälja de två luftvärnssystemen, framhåller Iltalehti.

Historiskt god relation

Den turkiske ledaren Erdoğan har historiskt haft en god relation med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Turkiet har sedan invasionen av Ukraina ofta kritiserats för att ha upprätthållit en god relation till Ryssland och har ofta, tillsammans med Ungern, beskrivits som det mest ryssvänliga landet inom Nato.

Landet har också vid flera tillfällen motsatt sig västerländska sanktioner mot Ryssland.

LÄS MER HÄR: Ryssland riktar dramatisk anklagelse mot Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen