EKONOMI: Oväntat bakslag för Sverige

2023 02 28

Det visar den senaste statistiken från Statistiska centralbyrån, SCB.

Går emot prognosen

Tappet på 0,9 procent är oväntat stort.

Enligt Infronts prognosenkät väntade sig analytikerna en tillväxt på 0,6 procent.

Men så blev det inte.

Sveriges BNP sjönk under det fjärde kvartalet.

– Minskningen märks i många delar av ekonomin med breda nedgångar i näringslivets investeringar och hushållens konsumtion, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna.

Sveriges BNP för helåret 2022 ökade dock med 2,4 procent jämfört med 2021.

Flera faktorer

Utveckling under sista kvartalet 2022:

- Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent. Utgifter för möbler, livsmedel och svensk konsumtion utomlands bidrog till nedgången.

- Den offentliga konsumtionen steg med 0,2 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter steg med 0,4 procent medan statens konsumtionsutgifter minskade med 0,2 procent.

- Lagerinvesteringarna sänkte BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter. Största lagerminskningen skedde bland näringslivets tjänsteproducenter.

- Fasta bruttoinvesteringar minskade med 0,8 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar bidrog mest till nedgången.

- Exporten sjönk med 1,0 procent och importen minskade med 1,1 procent. Exportnettot bidrog endast marginellt till BNP.

- Produktionen inom näringslivet minskade med 1,3 procent. De varuproducerande branschernas produktion sjönk med 1,8 procent och de tjänsteproducerande branscherna minskade med 1,0 procent. Produktionen inom de offentliga myndigheterna ökade med 0,7 procent.

- Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,3 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin steg med 0,4 procent och med 0,3 procent inom näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 1,6 procent.

- Hushållens reala disponibla inkomster minskade med 2,7 procent jämfört med fjärde kvartalet 2021.

- Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 43 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2022. Det fjärde kvartalet 2021 var underskottet 21 miljarder kronor.

Källa: SCB

Fakta BNP

Bruttonationalprodukten, BNP, beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet.

BNP används som ett mått för att beskriva ekonomisk tillväxt och publiceras kvartalsvis.

Foto: T.  Barbhuiya

Text: Redaktionen

Jättesmäll i Sverige – hundratusentals jobb i fara

2025 12 25

Under årets första elva månader har de genomsnittliga spottpriserna i södra Sverige varit fyra gånger så höga som i norra delen av landet, rapporterar SVT. 

I det sydligaste elområdet E4 ligger snittspotpriset på 67,43 öre per kilowattimme. Det kan jämföras med 17,25 respektive 17,02 öre per kilowattimme i de norra elområdena E1 och E2.

Prisskillnaderna har ökat kraftigt under 2025.

– De senaste åren har vi haft ungefär dubbelt så höga priser i södra Sverige som i norra och det är det vi ser framför oss också. Men i år ser det ut att bli ännu större skillnader, säger Christian Holtz, elmarknadsanalytikern vid analysfirman Merlin & Metis, till tv-kanalen.

Larmet: Hundratusentals jobb i fara

Johan Eklund, vd för Sydsvenska handelskammaren, varnar för att de höga elpriserna kan få ödesdigra konsekvenser för företag i södra Sverige.

I ett värsta scenario kan hundratusentals jobb gå förlorade, varnar Eklund.

– Om vi inte löser situationen så kommer vi att tappa, i värsta fall, 200 000 sysselsättningstillfällen i elprisområde 3 och 4 på grund av höga och volatila elpriser, säger han till SVT.

"Väldigt skadligt"

Redan i dag syns konsekvenserna av de stora elprisskillnaderna. Många företag i södra Sverige väljer att flytta investeringar norrut, där elpriserna är lägre.

– Det är effekter av att man flyttar produktion och anställning över gränserna för att utnyttja prisskillnaderna. Det är väldigt skadligt och innebär samhällsekonomiska förluster, har Johan Eklund berättat för Affärsvärlden.  

Roger Bergström, vd på pappersbruket Hylte Papers, påpekar att en stor del av Sveriges industri finns i de södra elområdena SE3 och SE4. Dessutom slår de höga elpriserna också mot svenska företag på den internationella marknaden, enligt Bergström. 

– Elpriset slår hårt mot hela industrin. Både mot de som är små, och de som är stora, har han sagt till Affärsvärlden.

LÄS MER: Här är tre skatteförändringar som sker 2026

FAKTA: Elprisskillnaderna i Sverige

- Sverige består av fyra elområden:

• Elområde Luleå SE 1
• Elområde Sundsvall SE 2
• Elområde Stockholm SE 3
• Elområde Malmö SE 4

- Syftet med indelningen i olika elområden är att tydliggöra var i Sverige det finns behov av att förstärka elnätet och var det finns behov av ökad elproduktion.

- Elkunder i södra Sverige får tidvis betala ett högre pris jämfört med elkunder i norra Sverige. Orsaken till prisskillnaderna är att det normalt sett finns mer och billigare el att tillgå i norra Sverige. Hur mycket och hur ofta priserna kommer att skilja mellan norr och söder är svårt att förutsäga

Källa: Energimarknadsinspektionen

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin 

Foto: Arniii

Text: Redaktionen