NY MÄTNING: Historiskt lågt förtroende för en partiledare

2023 02 26

Det har varit en utmanande start på partiledarskapet för Centerpartiets Muharrem Demirok.

Sedan Annie Lööf tackat för sig har den nye ledaren inte lyckats få med sig folkets tillit.

Nu visar en ny mätning från Novus det förtroende som svenskarna har för partiledarna i riksdagen.

Endast tre procent av svenskarna har förtroende för Demirok, rapporterar SR Ekot.

Mycket låg siffra

Det är den lägsta förtroendesiffra som uppmätts under det årtionde som mätningarna har utförts.

Demirok menar själv att han är ny på posten som partiledare, och att Centerpartiet behöver utvecklas framöver.

– Det är klart att man alltid vill ha högre siffror, men jag har varit på posten i drygt två och en halv vecka och jag har kommit in i en situation där partiet har en resa att göra, säger han till SR.

“Ett jobb att göra”
Stor uppmärksamhet har riktats mot Centerpartiets nya ledare som är dömd för misshandel vid två tillfällen, uppger SVT.

Vidare förklarar Demirok att han är redo för de utmaningar som kan tänkas komma framöver.

– Jag har ett jobb att göra. Jag tänker att det är någonting vi ska kliva in i här nu med politikutveckling, med en framtidstro och framför allt en revanschlust, säger han.

Får högst förtroende

Högst förtroende av samtliga partiledare i februarimätningen får Magdalena Andersson (S) med 53 procent.

Därefter följer Ulf Kristersson (M) som får 32 procent och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson med ett förtroende på 26 procent.

Ebba Busch (KD) och Nooshi Dadgostar (V) kommer fyra och femma i ordningen med 22 respektive 21 procent.

Största ökningen

Utöver Demirok får även Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi och Per Bolund låga förtroendesiffror med 11 respektive 10 procent.

Även Johan Pehrson (L) landar lägre på listan och får 10 procent i mätningen.

Den största ökningen i jämförelse med januarimätningen får Nooshi Dadgostar vars förtroendet ökat med 4 procent.

Text: Redaktionen

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen