Nya villkor för public service

2023 02 23

Regeringen och SD vill att granskningsnämnden ska ges utökade möjligheter att granska och införa sanktioner mot public servicebolag.

Det framgår av ett nytt utredningsdirektiv som regeringen presenterade i dag.

– Det är grundläggande för allmänhetens förtroende för public service och för verksamhetens legitimitet att enskilda som upplever att företagen brister i sitt uppdrag också kan få saken prövad, bland annat om villkoren om saklighet och opartiskhet inte följs, framhåller regeringen och tillägger:

– Mot denna bakgrund är det angeläget att granskningsnämnden i lag ges utökade möjligheter att granska innehållet och meddela sanktioner om nämnden kommer fram till att public service inte följer de villkor som ställts upp för verksamheten.

”Eftergift till SD”

Kulturutskottets ordförande Amanda Lind (MP) tycker formuleringen är bekymmersam.

Hon anklagar regeringen för att genomföra SD:s politik.

– Att granskningsnämnden ska ges utökade sanktionsmöjligheter och att speglingsuppdraget ska ses över är uppenbara eftergifter för SD. Olyckligt att man fyller ett direktiv med vaga skrivningar som mellan raderna öppnar upp för SD:s mediepolitik, skriver hon på Twitter.

Hon tillägger:

– I stället för att trampa runt i ett träsk fullt av dubbeltydigheter borde en ny public service-utredning fokusera på att säkerställa public services oberoende från klåfingriga politiker, värna det breda uppdraget, övergång till ett teknikneutralt uppdrag och att hantera de viktiga beredskapsfrågorna.

SD svarar

Alexander Christiansson, Sverigedemokraternas nya kulturpolitiska talesperson, hävdar att formuleringen i direktivet syftar till att öka förtroendet för public servicebolagen.

– Public service har ett stort förtroende bland folket. Men jag menar att förtroendet kan bli ännu högre. Det finns väljargrupper som inte har ett jättehögt förtroende. Då menar jag att det är viktigt att granskningsnämnden kan ge sanktioner när public service brister i sitt uppdrag. Det tycker jag är centralt, säger han till Expressen.

I en intervju med samma tidning varnar Amanda Lind för att de föreslagna sanktionerna kan drabba enskilda journalister.

Alexander Christiansson kan inte svara på om sanktionerna kommer att kunna riktas mot enskilda personer.

– Granskningsnämnden har aldrig haft det uppdraget tidigare, så därför måste vi se över hur det ska fungera, säger han till Expressen.

Regeringen och SD:s förslag

Regeringen har tillsatt en kommitté som ska föreslå hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och föreslå vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026–2033.

Kommittén ska bland annat:

- föreslå en ändamålsenlig reglering av public service-uppdraget,

- föreslå hur innehållsuppdraget för public service ska utformas under nästa tillståndsperiod, med fokus på folkbildning och journalistik för hela landet,

- analysera public service-företagens påverkan på mediemarknaden och vid behov lämna förslag på hur samverkan med kommersiella aktörer kan utvecklas, i syfte att förbättra förutsättningarna för kvalitativ regional och lokal nyhets- och samhällsjournalistik,

- analysera redovisningen och uppföljningen av public service och vid behov lämna förslag på hur den kan utvecklas och göras mer transparent, och lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024.

Läs hela direktivet här

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Panik i Moskva – sätter upp vägspärrar

2025 07 11

I Moskva sätter man upp vägspärrar.

Kriget i Ukraina märks av på flera sätt även i Ryssland.

De senaste dagarna har ryska myndigheter vidtagit akuta åtgärder i Moskvaregionen.

Man har bland annat upprättat vägspärrar och utfört masskontroller.

Utför masskontroller

Rysk polis har börjat utföra masskontroller av framför allt lastbilar, rapporterar Moscow Times.

Det handlar framför allt om lastbilar som är på väg in i Moskvaregionen.

– Moskva inledde masskontroller av lastbilar på grund av hotet om en upprepning av den ukrainska "Operation Spindelnät", uppger tidningen.

Mängder av lastbilar uppges ha stoppats i vägspärrarna. Chaufförernas dokument kontrolleras och lastutrymmen genomsöks, på jakt efter gömda drönare, enligt uppgifter från telegramkanalen Baza.

Masskontrollerna har utförts de senaste dagarna, och extra poliser har tagits in för detta och placerats ut vid ryska motorvägar.

Trots 30-gradig värme har poliser och annan säkerhetspersonal förbjudits att vara i tjänst utan skottsäkra västar, uppger tidningen.

Fruktar stor attack

De akuta åtgärderna visar att det finns en närmast panikartad rädsla för att Ukraina ska lyckas med fler attacker mot Ryssland, liknande den som kallades för ”Operation Spindelnät”.

I denna specialoperation använde man just lastbilar för att smuggla in drönare i Ryssland.

Ryska flygbaser attackerades och ett stort antal mycket dyrbara ryska stridsplan uppges ha förstörts i attacken.

Uppgifter till Washington Post gör också gällande att Ukraina fortsätter att utveckla ”komplexa operationer” där man vill attackera Ryssland på ryskt territorium.

Uppenbarligen finns det en rädsla för attacker mot Moskvaregionen. Det finns också uppgifter om att SBU planerar en operation mot den ryska Stillahavsflottan, enligt tidningen.

Nu gör Putinregimen allt som står i dess makt för att förhindra nya ukrainska attacker, inte minst för att sådana attacker kan skada regimens anseende på hemmaplan.

Det ryska folket märker redan av kriget på flera sätt. Förutom att Ukraina ibland utför attacker på rysk mark, har kriget bland annat orsakat stora problem för den ryska ekonomin.

Foto: President of Russia Office resp Jack Regan Flickr

Text: Redaktionen

NATOJÄTTE: “Extremt oroande” aktivitet – under vattnet

2025 07 11

Ett viktigt Natoland varnar för ”extremt oroande” aktivitet under vattnet.

Frankrike är en av de viktigaste medlemsnationerna i försvarsalliansen Nato.

Nu går landets försvarschef Thierry Burkhard ut med en varning.

Under en presskonferens på fredagen varnar Burkhard för ”oroväckande aktiviteter” under vattnet – men också i rymden – som potentiellt hotar Frankrikes säkerhet.

Hot under vattnet

Den franske försvarschefen har hållit sin första presskonferens sedan 2021, och varnar om allvarliga hot mot Frankrike och därmed också mot EU och Nato, rapporterar Politico.

Burkhard framhåller det ryska hotet och framför allt ryska ubåtars aktiviteter.

– Ryska ubåtar går regelbundet in i Nordatlanten och sedan ibland ner i Medelhavet för att övervaka områden som är viktiga, varnar den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det är extremt oroande, säger han.

Men hotet noteras inte bara under vattnet.

Vill militarisera rymden

Thierry Burkhard framhåller att ryska satelliter används för att spionera på eller störa Frankrikes, och därmed Natos, utrustning, enligt tidningen.

Den franske försvarschefen varnar inte bara för vad som händer under vattnet, utan också för oroväckande aktiviteter i rymden.

Det handlar återigen om ryska aktiviteter.

– Det finns tecken på en önskan att militarisera rymden, säger den franske försvarschefen, enligt tidningen.

– Det skulle sannolikt inte vara lagligt enligt lagarna om icke-militarisering av rymden, tillägger Thierry Burkhard.

”Viktiga tillkännagivanden” på söndag

Försvarschefens presskonferens sker inför det tal om försvaret som president Emmanuel Macron ska hålla på söndag.

Det finns en förväntan om att Macrons tal kommer att innehålla ”viktiga tillkännagivanden”, enligt tidningen.

Försvarschefen underströk också den ökade hotbilden med anledning av situationen i Mellanöstern.

Han undvek att uttryckligen be om mer pengar till militären, men underströk ändå att det ”kommer att kosta” att möta den allvarliga hotbilden.

Frankrike förväntas också lägga en allt större del av BNP på militären, liksom alla andra Natoländer efter beslutet om att införa ett 5-procentsmål.

Foto: Yannis Papanastasopoulos

Text: Redaktionen