I NATT: Försvarsmakten pekar ut särskilt hot

2023 02 22

Sverige måste bli bättre på att hantera hotet från drönare.

Den slutsatsen drar Försvarsmakten efter snart ett års krig i Ukraina.

– Vi måste ska skapa oss en mycket starkare förmåga att kunna hantera hotet från drönare och samtidigt fortsätta utvecklingen med hur vi själva kan utnyttja den här typen av teknisk förmåga, säger Carl-Johan Edström, generallöjtnant och chef för Försvarsmaktens operationsledning, till SR Ekot.

– Det är en tydlig effekt av vad vi har sett i Ukraina, tillägger han.

Kriget har skapat en insikt

Kriget har fått Försvarsmakten att inse att Sverige snabbt behöver utvecklas inom drönarfältet.

– Från Försvarsmakten har vi blivit överraskade över hur snabbt teknikutvecklingen har gått, säger Carl-Johan Edström till SR.

Under det snart ett år långa kriget har både Ryssland och Ukraina flitigt använt sig av militära drönare, samt billigare civila drönare som kan byggas om till vapen eller användas för att få en överblick över slagfältet.

Spelade en avgörande roll

De turkiska Bayaraktar TB2-drönarna, som levererades till Ukraina i början av invasionen, spelade en avgörande roll när den första ryska offensiven kunde bromsas utanför Kyiv.

Drönarna användes för att slå ut ryska stridsfordon, lastbilar och mobila luftvärnssystem.

Ryska terrorbombningar

Den ryska krigsmakten har under krigets gång ökat sin användning av billiga militära drönare.

Iran har försett Moskva med flera drönare av modellen Shahed-136.

Kostsamt för Ukraina

Den iransktillverkade drönaren är billig att tillverka utifrån ett militärt perspektiv.

En Shahed-136 värderas till drygt 200 000 kronor, vilket innebär att varje nedskjutning av drönaren blir en dyr affär för Ukraina.

En luftvärnsrobot som bemöter attacken kostar mellan en och fem miljoner kronor, rapporterar New York Times.

– Det är orimligt att skjuta dyra robotar på billiga drönare. Men om den här drönaren träffar något så blir kostnaden för förstörelsen högre än roboten, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi till SVT Nyheter.

Foto: Antonia Sehlstedt Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Laddbolag går i konkurs

2024 10 15

Hundratals anställda drabbas när ett laddbolag kastar in handduken.

Nästa konkurs i elbilsbranschen är bekräftad.

Laddboxtillverkaren EVBox har fått det för tufft och tvingas kasta in handduken.

Det nederländska företaget, som har haft verksamhet i Sverige, har tillverkat laddboxar och laddstolpar sedan 2010 men tackar nu för sig.

Det rapporterar Carup.

700 anställda

EVBox har enligt Carup 550 000 laddstationer i 70 olika länder, däribland Sverige.

Bolagets 700 anställda behöver nu se sig om för nya arbetstillfällen.

Enligt uppgifter har konkursbeskedet varit chockartat för de anställda, som trodde att marknaden skulle kunna lätta framöver.

Inte tillräckligt

Tidigare i år uppgav branschorganisationen M Sverige att antalet laddstolpar runt om i landet hade ökat kraftigt.

Under 2023 ökade antalet laddstolpar ordentligt, men ligger fortfarande på en nivå som är under acceptabel.

Det sade Carl-Erik Stjernvall, hållbarhetsansvarig på M Sverige.

“Stort gap”

Stjernvall menade då att det är långt kvar tills vi når tillräckliga nivåer.

– Laddstolpar är en grundläggande förutsättning för att kunna köpa och köra en elbil. Det är glädjande att laddstolparna har ökat så kraftigt, men det är fortfarande ett stort gap till vad som är en acceptabel nivå.

Så var det då

Enligt en granskning från i februari så var det bara tre län som hade tillräckligt med laddstolpar.

– Endast Gotland, Jämtland och Blekinge har ett tillräckligt antal laddstolpar, alla andra län ligger efter, förklarade M Sverige.

– Utbyggnadstakten har varit allra bäst i Blekinge, Gotland och Halland. Blekinge har tidigare under flera år haft en bottennotering och varit bland de län där utbyggnaden gått allra långsammast.

En svajig konjunktur, svalt intresse hos konsumenter och andra faktorer spelar in till att elbilsmarknaden såväl som bilmarknaden som helhet har fått det tufft.

Flera ledande aktörer runt om i Europa och i Sverige har haft det kämpigt, och inväntar ytterligare räntesänkningar och hoppas på större intresse hos konsumenter framöver.

Foto: EVBox

Text: Redaktionen


Matvaror störtdyker i pris – här är hela listan

2024 10 15

Priserna sjunker kraftigt på ett flera populära matvaror.

Det beskedet kommer i samband med att det på tisdagen konstaterats att inflationen sjunker till 1,6 procent mätt i KPI.

På listan finns bland annat grönsaker som purjolök, blomkål och gul lök. Den förstnämnda sjunker så mycket som 30,7 procent jämfört med för bara en månad sedan.

Även tomater och päron tillhör kategorierna som sjunker mest om man istället jämför med hur det såg ut i september förra året, meddelar Statistiska centralbyrån.

"Ovanlig utveckling"

Totalt sjunker priserna på grönsaker med 1,9 procent sedan augusti.

Även oljor och fetter sjunker, precis som bröd och övriga spannmålsprodukter.

Den varugrupp som sjunker mest (-2,1 procent) jämfört med för ett år sedan är fisk.

Sänkningarna spiller dock inte över på livsmedelspriserna överlag. Slår man ut siffrorna ökade priset på livsmedel och alkoholfria drycker totalt sett med 0,6 procent jämfört med föregående månad.

– Det är en lite ovanlig utveckling jämfört med tidigare år, livsmedelspriserna brukar ofta sjunka i september, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

– Prisökningarna var störst på citroner, färska bär, och apelsiner. Samtidigt sjönk priserna på purjolök, blomkål och gul lök.

Produkterna som minskade mest i pris

Här är produkterna som minskat mest i pris.

Produkt

Prisförändring fr. aug 2024

Prisförändring fr. sep 2023

Purjulök

-30,7

1,5

Blomkål

-8,9

0,5

Vitkål

-8,6

8,3

Gul lök

-7,2

-23,8

Lammkött

-5,6

-0,4

Färska champinjoner

-5,0

-4,1

Sallad

-4,6

-12,9

Gurka

-4,6

38,3

Här är varorna som höjs:

Produkter

Prisförändring fr. aug 2024

Prisförändring fr. sep 2023

Citroner

18,8

18,9

Färska bär

17,4

-1,8

Apelsiner

14,4

-8,7

Djupfryst fisk

9,3

-5,3

Griskött

6,0

6,3

Choklad

4,7

19,5

Kaffe

3,6

6,5

Djupfrysta skaldjur

3,4

0,6

Prisförändringar i samtliga varugrupper:

Varugrupp

Prisförändring fr. aug 2024

Prisförändring fr. sep 2023

Bröd/spannmål

-0,5

-0,9

Kött

0,8

2,2

Fisk

2,0

-2,1

Mjölk, ost och ägg

-0,1

3,1

Oljor och fetter

-1,3

1,2

Frukt

4,0

-0,7

Grönsaker

-1,9

0

Sötsaker och glass

0,5

6,7

Övriga livsmedel

1,2

2,1

Kaffe, te och kakao

3,1

7,2

Mineralvatten, läsk, juice

1,6

4,1

Livsmedel

0,4

1,7

Alkoholfria drycker

2,0

5,5

Källa: SCB

Text: Redaktionen