JÄTTEDYR FETTISDAG: Chockökning på semlor

2023 02 21

Idag, tisdag, är det den klassiska fettisdagen.

Fettisdagen, med anor ända sedan 1500-talet, är dagen då svenska folket traditionsenligt ställer fram semlorna på fikabordet.

Men i år blir klassikern chockdyr.

Priset för semlorna har nämligen stigit än mer än inflationen, rapporterar Dagens Nyheter.

Det är en produkt som man kan ta betalt för – många kanske köper en semla och då betalar man vad den kostar för att man vill ha den, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Ökar över 10 procent

I år kostar snittsemlan i Stockholm 54 kronor – en ökning på 10,2 procent jämfört med förra året.

Det kan jämföras med årsinflationen på 8,4 procent.

Ingela Gabrielsson har följt prisutvecklingen i fyra års tid. Och det är ingen glädjeprognos hon noterar.

– Man kan fundera på vad en semla kommer att kosta nästa år, säger hon till DN.

Historiskt dyrt

För 29 år sedan kunde du få en semla för cirka 11 kronor i Sverige.

Men de tiderna kommer knappast åter. År 2021 kostade den 46 kronor, förra året 49 och nu i år alltså 54 kronor i Stockhholmsområdet, enligt en genomgång av SVT.

Till tv-kanalen förklarar Ingela Gabrielsson varför.

– En del av ingredienserna till semlan har gått upp väldigt mycket i pris under året.

Fakta semlan 

- Semlan kom till Sverige utan koppling kristendomen. Från början var semlan bara en slät okryddad vetebulle utan mandelmassa eller grädde. Första gången som semlan nämns i kristet sammanhang är i Gustav Vasas bibel år 1541.

- Semlan kopplades sedermera ihop med fastan och blev fettisdagbulle på 1500-talet

- Över 50 procent av den svenska befolkningen äter en semla på fettisdagen.

- Under ett år säljs omkring 50 miljoner semlor i Sverige. Uppskattningsvis bakas 30 miljoner semlor i hushållen.

- Grädde på semlan är ett modernt påhitt. Det introducerades på 1920-talet.

- På 1950-talet ökade svenskarna konsumtion av semlor drastiskt eftersom mjöl, socker och grädde var ransonerat under andra världskriget.

- Fram tills början på 1960-talet var servering av semlor hårt reglerad. Bakelsen fick endast serveras på caféer och konditorier på tisdagar.

- Förutom i Sverige äts semlor i Finland, Norge, Danmark och Tyskland. Utformningen och innehållet kan dock skilja sig åt en aning jämfört med den svenska varianten.  

Källa: Semlor.eu

Foto: Dani

Text: Redaktionen


1,2 miljoner svenskar tar samma medicin – Läkaren: ”Mer skada än nytta”

2024 05 03

Totalt hämtade 1,2 miljoner svenskar ut antidepressiva läkemedel under 2023.

Siffran innebär att förskrivningen av antidepressiva läkemedel har ökat varje år de senaste 15 åren, enligt Socialstyrelsens statistik över läkemedel.

– Användandet var högst i åldersgruppen 75 år och äldre där 23 procent fick denna typ av läkemedel. Den största ökningen de senaste fem åren gäller dock barn och unga. Andel flickor i åldern 10–14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023. För pojkar i samma ålder var motsvarande ökning från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023, framhåller myndigheten.

Läkaren: Många kan inte sluta

Läkaren André Marx, som har personlig erfarenhet av antidepressiva läkemedel, anser att den höga siffran är oroväckande. Tillsammans med kollegor drev han nyligen Sveriges enda offentligt finansierade nedtrappningsmottagning för psykofarmaka. 

Enligt André Marx har många svenskar fastnat i ett långvarigt bruk av antidepressiva läkemedel.

– Fler nya användare tillkommer än de som lyckas sluta. Vi har därför ett växande samhällsproblem med människor som inte har någonstans att vända sig om de behöver hjälp att sluta, säger läkaren till Dagens Arena och berättar om patienter som upplevt stora svårigheter när de valt att sluta med medicinen.  

– För en del är abstinensreaktionerna så obehagliga och intensiva att de hamnar på psykakuten när de försöker sluta.

Elias Eriksson, farmakolog och professor vid Göteborgs universitet, anser att rapporterna om vissa patienters symptom vid nedtrappning är ”överdrivna”.

– Det framställs nu som att det är jättevanligt och utdraget. Det tror jag är överdrivet. I de allra flesta fallen går det att trappa ut på några veckor, men det finns de som har mer utdragna besvär. Då får man trappa ut långsammare. Man kan också byta till preparat som lämnar kroppen långsammare, säger han till samma tidning.

Läkemedelsverket har även svarat på kritiken. Myndigheten ska ta fram nya rekommendationer för utsättning av antidepressiva läkemedel genom att studera forskning  från 2016 och framåt.

Hävdar: ”Saknas belägg”

Nedtrappningen är inte det enda problemet med antidepressiva läkemedel, enligt André Marx.

I en intervju med SvD hävdar läkaren att det ”saknas belägg för att depression och ångest orsakas av en kemisk obalans i hjärnan som medicinerna korrigerar” – en hypotes som tog fart på 1960-talet.  

Marx betonar att det inte betyder att läkemedlen inte har någon effekt.  

–  Snarare rubbar de hjärnans finkalibrerade signalsystem och försätter hjärnan i ett alternativt biokemiskt tillstånd. Det gör att vi kommer att tänka, känna och i förlängningen bete oss annorlunda, precis som med andra psykoaktiva substanser, säger han till tidningen.

”Gör mer skada än nytta”

Enligt André Marx uppfattning behandlas hundratusentals svenskar i onödan med antidepressiva läkemedel.

– I långa loppet har vi gjort mer skada än nytta, säger han till SvD. 

Foto: Nastya Dulhiier

Text: Redaktionen


SVERIGE: Inför pant – på chipspåsar

2024 05 04

Chipsjätten OLW ger besked om en ny åtgärd till kunderna.

OLW meddelar att man vill satsa på att försöka minska nedskräpning och förbättra sorteringen med en ny åtgärd.

Företaget inför nu pant på chipspåsar för att ge ett tydligt incitament för kunderna att inte skräpa ner.

Det rapporterar TV4.

Genom en app

Det är genom appen Bower som förpackningarnas streckkod kommer att kunna scannas vid återvinningen.

För varje påse som scannas får kunden fem poäng, motsvarande 67 öre.

Poängen kan lösas in som kuponger, men även pengar eller doneras till välgörenhet.

– Vi hoppas att vi kan öka mängden insamlad plast genom att ge konsumenterna ett tydligare incitament, säger Sofia Johard hos OLW till TV4.

“Är positivt”

Naturvårdsverkets plastexpert Åsa Stenmarck ställer sig positiv till satsningen.

– Att man vill överföra det här till andra produkter är positivt. Det finns undersökningar som visar att man blir mer motiverad att lämna billiga förpackningar där de ska vara när det finns en pant, säger hon.

Varit framgångsrikt

Införandet av pantsystem för burkar och flaskor har varit positivt, visar siffror från Pantamera.

– I Sverige är målet att 90 procent av alla burkar och PET-flaskor ska återvinnas och de senaste åren har vi legat strax under, vilket gör oss till bland de bästa i världen på att panta, framhåller Pantamera.

– All återvinning av förpackningar gynnar miljön. Pantningsgraden låg på 88,5 procent för år 2023. Det motsvarar en koldioxidbesparing på omkring 180 000 ton.

Tillgängligheten viktig

Pantamera förklarar vidare att just tillgängligheten har varit en viktig del i svenskarnas mönster.

– Majoriteten av alla burkar och flaskor som återvinns genom pantsystemet samlas in i livsmedelsbutikernas pantutrymmen. 

– Du hittar pantautomater i livsmedelsbutiker i hela Sverige, från stormarknaden och butikerna i city till säsongsbutiken och lanthandeln. Det innebär en väldigt hög tillgänglighet och en mycket bra möjlighet för konsumenter att kunna panta sina burkar och flaskor.

Foto: E. Vittoriosi

Text: Redaktionen